Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera skillnader i uppfattningar om lojalitet mellan kunder och personal i ett tjänsteföretag. Teori: Teorin baserar sig på lojalitet och är hämtad från Barroso och Picon (2012). Det centrala i teorin är flerdimensionellt begrepp av lojalitet. Vår teoretiska modell är fullt testbar. Metod: En kvantitativ metod har använts under denna undersökning. Det har samlats in data från personal och kunder genom elektroniska enkäter.

Ett mönster är uppbyggt av ett motiv som upprepas. Denna upprepning kan fortsätta i all oändlighet. Hållbar antyder långsiktighet. Mönstrets övergripande egenskap är oändlighet. Hur kan denna egenskap hos mönstret nyttjas inom mönsterdesign för att främja hållbar utveckling? Det här kandidatarbetet undersöker mönsterdesignens möjlighet att verka för hållbar utveckling genom att se till begreppet mönster ur ett bredare perspektiv, samt i relation till design för hållbar utveckling.

Systemutveckling gentemot försvarsindustrin kan i många fall bli komplext och innefatta väldigt stora projekt. Samtidigt har utvecklingen av modelleringsverktyg fortsatt och användningen av modellering har blivit ett potentiellt verktyg för att garantera kvalitativa kravdokument.Studien har studerat vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta modell- respektive dokumentbaserat i projekt gentemot försvarsindustrin. Modellbaserat refereras i rapporten som användning av modeller för att skapa kravdokument medan dokumentbaserad utveckling innebär en mer traditionell syn på utvecklingen där krav formuleras i fritext och sedan lämnas över till ansvariga för implementering.Studien har med hjälp av intervjuer som främsta datainsamlingsmetod med projekt involverade i utveckling av system gentemot försvarsindustrin identifierat fördelar och nackdelar med de båda respektive metoderna. Studien har kommit fram till att arbeta modellbaserat garanterar en hög kvalitet och har en förmåga att hantera en hög komplexitet, däremot är metoden mer beroende av verktyg och kompetens jämfört med dokumentbaserad utveckling. Den dokumentbaserade utvecklingsmetoden karaktäriseras av att vara en enkel metod utan något specifikt verktygsberoende, däremot har metoden visat sig vara olämplig för komplexa och stora projekt där spårbarhet i kraven är kritisk..

Trycksår är en vanlig komplikation hos patienter som drabbats av höftfraktur. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att finna betydelsefulla riskfaktorer för trycksår hos patienter med höftfraktur för att sjuksköterskan omgående ska kunna identifiera en patient med hög risk. Metoden som använts för denna litteraturstudie var en modell med sju steg för ett systematiskt tillvägagångssätt. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och The Cochrane Library. Kvalitetsgranskning av studier utfördes med ett protokoll av Willman m fl (2006) modifierat av författarna.

Kulturens roll i samhällsutvecklingen är något som diskuteras allt mer intensivt. Idag kan en tendens där man använder kultur som verktyg för att uppnå utveckling urskiljas i kulturpolitiken både i Sverige och utomlands.Denna uppsats syftar till att studera och beskriva Region Hallands kulturpolitik, med fokus på att urskilja hur man använder kultur som verktyg för att uppnå regional utveckling. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgörs av två kulturpolitiska modeller genom vilka jag undersöker hur kulturpolitiken har utvecklats de senaste åren, samt på vilket sätt kulturen integreras i andra samhällssektorer.Materialet i uppsatsen har inhämtats genom intervjuer med representanter för de sex största partierna i Region Halland, samt med regionens kulturchef. Dessa intervjuer har tillsammans med en del sekundära källor legat till grund för uppsatsens empiriska del.Det huvudsakliga resultatet i denna uppsats är att det råder en stor konsensus kring kulturpolitiken i Region Halland, oavsett partitillhörighet. Kulturen är på god väg att bli en fullständigt integrerad del i regionen, och den har stor betydelse för flera olika områden.

Syftet med denna studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv få ökad insikt om och förståelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska värdegrunder framträder. Syftet är också att se om fritidsgården som lärandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjälp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vårt resultat. Resultatet visar på att fritidsgården utgör en lärandemiljö och att ungdomars medvetenhet framträdde, i både ord och handling, i gemenskapen på fritidsgården. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lärande och utveckling för ungdomar.

Denna studie undersöker vilka miljödiskurser, sätt att tala om och förstå, miljöproblematik som finns i läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet. Syftet är att undersöka detta och sätta det i relation till läroplanen Lpf94. Detta inbegriper att undersöka den diskursordning som läromedlen skapar, vilket är summan av de miljöproblematiksdiskurserna vilka finns i läroböckerna. De läroböcker som undersökts är Zigma ABC, Reflex ABC, Samhälle.nu BC, Forum ABC, Nya Millennium ABC och Exposé AB. Undersökningen har skett genom en diskursanalys baserad på Norman Faircloughs Critical Discourse Analysis och John S.

Syftet är att utveckla och dokumentera en metod för användarnära utveckling av terränganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept. Dessutom skall det utifrån denna metod utvecklas ett siktfältsanalystillägg med brett användningsområde. Siktfältsanalystillägget skall förenkla arbetet med siktfältsanalyser och skall kunna användas i Norra Militärområdesstabens nätverk. En metod för utveckling av terränganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept togs fram med tio olika steg. Den utvecklade systemutvecklingsmetoden användes sedan för att utveckla ett siktfältsanalystillägg till ArcView.

Långtidssjukskrivningarna har ökat kraftigt de senaste åren. I huvudsak är det den stressrelaterade psykiska ohälsan som ökar och där utmattningssyndromet står för en betydande del.Några av de verksamheter som är hårt drabbade är vård, skola och omsorg som drivs i kommunal regi. Ronneby kommun tog därför år 2002 initiativet till att försöka minska nyinsjuknandet genom att identifiera personer med stressproblematik och sedan med en tio mötestillfällen lång kurs i Länshälsan i Blekinges regi förhindra insjuknandet.Kursens upplägg bestod i samtal i grupp med kognitiv inriktning, utbildning i nio olika stressrelaterade teman, basalkroppskännedom och avslappning.Kursens deltagare var tio kvinnor varav nio med stressrelaterade symtom och en med kronisk smärta. Samtliga deltagare angav förbättring i sina symtom, och att man ändrat beteende och upplever minskat stress och belastning såväl på arbete som på fritid. Kursen minskade därmed risken för insjuknande i utmattningstillstånd alternativt risken för långtidssjukskrivning i stressrelaterade besvär..

Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare resonerar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Bakgrunden till studien är att förskolans läroplan 1998 lyfter fram pedagogisk dokumentation som ett redskap för att synliggöra verksamheten. I tidigare forskning bekräftas  den pedagogisk dokumentationens möjligheter att synliggöra barns utveckling och lärande. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna genomfördes på fyra förskolor med fem informanter. Av resultatet framgår det att förskollärarna ser den pedagogiska dokumentationen som ett redskap för synliggörande av barns lärande och utveckling. På olika sätt framkom det att samtliga förskollärare anser att reflektion är av betydelse för att göra dokumentationen pedagogisk. .

1KOGNITIVA FUNKTIONER VID UTMATTNINGSSYNDROM?Utmattningssyndrom är ett tillstånd som orsakas av långvarig stress i arbete eller privatliv.Föreliggande studie har syftet att studera förändringar i kognitiv funktion med fokus på visuellt episodiskt minne, uppmärksamhet och responskontroll tio år efter sjukskrivning på grund av utmattningssyndrom. Kompletterande test och självskattningsformulär inkluderades vid uppföljningen för att närmare undersöka visuellt episodiskt minne, exekutiv funktion, psykisk hälsa samt subjektiva aspekter av utmattningssyndrom. Patient- och kontrollgrupp utgjordes av nio respektive tre kvinnor. Testresultat jämfördes mellan grupper och testtillfälle ett och två.Resultaten visade på frånvaro av skillnad mellan testtillfälle i de mått som följdes upp samt att patientgruppens problem med visuellt episodiskt minne vid uppföljningen framförallt gjorde sig gällande i komplexa uppgifter vilket möjligen kan förklaras av bristande exekutiv funktion.Eftersom deltagarantalet i både patient- och kontrollgrupp var lågt är resultaten att betrakta som pilotdata..

Alla organisation genomgår förändringar under sin livstid i olika former. Individernas attityder i organisationen påverkar hur effektiv förändringsprocessen blir, oavsett vilken slags förändring som skall genomgås. Vi har valt SJAB som fallstudie i eftersom de kommer att behöva gå igenom en förändring till följd av den troliga avregleringen av persontågstrafiken. Vårt syfte med detta arbete är att studera SJ:s högre chefers attityder till denna kommande förändringen. I uppsatsen intervjuas ett antal chefer på olika nivåer i syfte att ta reda på deras tankar och inställning inför detta.

Studiens syfte var att undersöka tränares ledarskap och dess betydelse för elithandbollsspelares tävlingsoro samt om det finns skillnader mellan män och kvinnor. Undersökningsdeltagarna var 116 elithandbollsspelare med medelåldern 21,81 år (SD=3,54) och åtta elithandbollstränare med medelåldern 41,38 år (SD=5,83) från åtta olika klubbar. Undersökningsdeltagarna besvarade enkäter bestående av instrumenten Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) och Competitive State Anxiety Inventory-2 (CSAI-2) vilka avsåg att mäta utvecklande ledarskap samt tävlingsoro. Resultaten indikerade att utvecklande ledarskap har en reducerande effekt på kognitiv-, somatisk- och total tävlingsoro samt att utvecklande ledarskap har starkast effekt på kvinnliga elithandbollspelare. Resultaten indikerade även att kvinnliga spelare har högre grad av alla tre kategorier av tävlingsoro oberoende av ledarstil.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få kännedom i hur lärare i år 1-3 hanterar det ökade ansvaret med att erbjuda sina elever daglig fysisk aktivitet. Ambitionen var även att få insikt i lärarnas kunskaper kring fysiska aktiviteters effekter samt få insyn i deras kunskaper kring Läroplanens (Lpo 94) innehåll rörande daglig fysisk aktivitet. Utifrån semistrukturerade intervjuer kunde slutsatsen dras att alla tio medverkande lärare ansåg att det var betydelsefullt att arbeta med fysiska aktiviteter. Samtliga arbetade i mer eller mindre stor omfattning med fysiska aktiviteter i klassrummet, både som pausmoment och integrerat i undervisningen. Lärarna menade att elevernas behov lämpligen måste styra aktiviteternas omfattning och form.

Ledare påverkar många människor och om ledare är medvetna om sitt eget lärande kan det finnas större chans att de även är medvetna och öppna för andras lärande vilket i sin tur kan gynna hela organisationens framtid. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera ledares uppfattning av sin utveckling i det dagliga arbetet, samt att diskutera möjligheter till förbättringar i förutsättningarna för ledares utveckling i vardagen. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra ledare. Resultatet pekar på att ledarna har ett i huvudsak anpassningsinriktat lärande med vissa drag åt det utvecklingsinriktade hållet. Ett uttalat utbildningsbehov finns hos ledarna och ett mindre handlingsutrymme än vad som är önskvärt för ledarnas lärande och utveckling märks. I slutet av uppsatsen diskuteras förbättringar och förutsättningar för dessa ledares möjligheter till utveckling. Det finns förhoppningar om att ledarna kan utvidga sitt lärande genom att bland annat systematisera sina reflektioner i vardagen och planera sina erfarenhetsutbyten och i samband med det få mer utväxling av lärprocessen. .