Medarbetarsamtal har sina rötter från 1800-talet och används idag ute i organisationerna som ett verktyg för att dels påverka både medarbetarnas och organisationens utveckling. Jag ville i denna studie undersöka medarbetarsamtal vidare genom medarbetarperspektiv. Studiens syfte var att undersöka och belysa upplevelsen och betydelsen av medarbetarsamtal hos medarbetare. Jag vill i denna studie tolka och förstå mina intervjuade informanter och valde därför i denna studie den hermeneutiska forskningsinriktningen. För att uppnå syftet har 6 kvalitativa intervjuer med semistrukturerad guide använts.

Syftet med undersökningen är ta reda på vilken förståelse elever från årskurs 5 har för ljuskällans tekniska utveckling. Syftet har uppnåtts med hjälp av frågeställningarnaVilken kunskap visar elever i årskurs 5 om ljuskällans tekniska utveckling? och Vilken kunskap visar elever i årskurs 5 om glöd- och lågenergiglödlampan som komponent i ett tekniskt system? Metoden som valts är kvalitativa intervjuer och innefattar totalt tio olika djupgående intervjuer. Under intervjuerna har eleverna fått placera fem olika ljuskällor i historisk ordning, med hjälp av dessa bilder har de fått beskriva den tekniska utvecklingen för att tillslut hamna på elsystemet. Resultatet visar att eleverna har mycket god kunskap om ljuskällans tekniska utveckling och god kunskap om systemet bakom glöd- och lågenergiglödlampan.

Denna uppsats redogör för hur standardsystem utvecklas i utvalda,undersökta miljöer. Syftet med denna uppsats är att delge kunskap omutveckling av standardsystem samt att identifiera och belysa de steg somutvecklingsprocessen innefattar. Studien är genomförd på två fallföretagsom tillverkar standardsystem och har använt kvalitativa intervjuer föratt fånga kunskapen om standardsystemsutveckling.Resultatet av studien är en utvecklingsmodell som beskriver hurutvecklingen av standardsystem går till och vilka faser den innehar samthur de avviker från konventionella livscykelmodeller. Det beskrivs ävenmer ingående vilka faser som ingår i den identifieradeutvecklingsmodellen, Förstudie, Planering, Utveckling, Test,Implementering och support. Hur de fungerar och vilken betydelse dehar för standardsystemet..

Barn födda för tidigt (gestationsålder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsättningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband beträffande kognitiv nivå och beteendeproblem jämfördes testresultat från Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgången graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i åldern 7-8 år. Alla barn var normalfungerande utan känd utvecklingsavvikelse och/eller hjärnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sämre på verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lägre helskaleintelligenskvot (HIK) jämfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

Denna studie fokuserar på samband mellan elevers kulturella tillhörighet och framtidssyn. I bakgrunden beskrivs lärande för hållbar utveckling, kulturbegrepp, lärande- och forskningsteorier. Studien genomfördes bland elever i årskurserna 4-6 vid två olika skolor: en liten byskola och en ?normalstor? skola i staden. Eleverna fick till uppgift att rita bilder av hur de tänker sig framtiden om 30 år.

Syftet med studien är att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats.

Syftet med min studie är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om lekarbete och barns utveckling efter deras lekarbete i förskolan. Att följa några barn som får lekarbete och genom pedagogerna runt barnen se om de tycker att det sker en utveckling hos barnen under och efter genomfört lekarbete. Jag intervjuade fem förskollärare och en barnskötare genom att använda mig av halvstrukturerade intervjuer, indirekt har observationer varit en del av undersökningen eftersom deltagarna ombads observera barnen före intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att pedagogerna såg att barnens självkänsla, deras sociala förmåga och deras språkliga och kognitiva utveckling ökade. Men de konstaterade framförallt att barnens självkänsla och självförtroende påverkades mest av lekarbetet. Lekarbete är oftast en bland flera åtgärder i barnets åtgärdsprogram.

SMS-lån är ett samhällsproblem där olika aktörer är inblandade. Utifrån treforskningsmetoder; kvantitativ- och kvalitativ undersökning samt innehållsanalys av tidningsartiklarna, har synsättet på fenomenet vidgats. Undersökningspopulationen som består av unga SMS-låntagare mellan 18-25 år, var en väldigt svår grupp att nå. Av allt att döma berodde detta på att de är en utsatt och sårbar grupp med ekonomiska svårigheter. SMS-lånet är ett snabbt och lättillgängligt lån vilket stärker ungdomarnas tendens att agera utifrån begär, som i enlighet med Maslows motivationsteori saknar en kognitiv förbindelse.

Bakgrund: Schizofreni kännetecknas av en förvrängd verklighetsuppfattning, och att man haft en psykos som varat längre än sex månader. Framträdande är ett desorienterat tänkande och röstahallucinationer, även om störningen huvudsakligen är kognitiv så yttrar den sig oftast på beteendemässiga och känslomässiga plan. Attityderna gentemot schizofrena har under de senare åren generellt förbättrats i det svenska samhället och inom sjukvården. Men ändå är negativa attityder fortfarande vanligt förekommande. En attityd är en uppfattning som man bildar sig gentemot ett visst fenomen, en persons medvetna eller omedvetna inställning till en person eller ting och kan vara positiv eller negativ.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på mer om matematiksvårigheter och pedagogers syn och erfarenhet av detta. Syftet var även att finna ny kunskap om olika arbetssätt, vilket resulterade i insikten om olika laborativa material och dess betydelse för matematikundervisningen.Författarna valde att genomföra studien med hjälp av att låta pedagogerna skriva berättelser. För att vinna ny kunskap har författarna delvis använt sig av hermeneutisk metod för att se helheten genom de olika komplexa delarna.I studien har det visat sig att det är flera faktorer som påverkar elevers matematiska svårigheter. Det kan vara allt ifrån den kognitiva förmågan hos eleven till den omgivande miljön.Uppsatsen har givit författarna många tankar kring hur man kan arbeta med framförallt laborativt material. Några spännande förslag finns under sammanfattande avslutning där de presenterar vad man skulle kunna studera vidare..

ABSTRAKT_______________________________________________________________Margareta Christiansson & Sara JohnssonBarns motorik? En studie om miljöns betydelse för barns motoriska utveckling.Children´s motor skill development?A study of the environment?s importance for children?s motor skill development.Antal sidor: 28___________________________________________________________________________I denna uppsats undersöks lärares upplevelse av miljöns betydelse för barns motoriskautveckling. I uppsatsen tar vi del av forskning kring barns motoriska utveckling samtpedagogers upplevelser och betraktelser av miljöns betydelse och påverkan för barn iförskolan. Vi beskriver även vad som kännetecknar en stimulerande miljö.Studien genomfördes med stöd av intervjufrågor till sex pedagoger och två motorikpedagogervid två förskolor i två mindre kommuner i södra Sverige. Vi tar utgångspunkt i barnsmotoriska utveckling samt i hur miljön kan stärka barns motoriska utveckling.

Syftet med denna studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv få ökad insikt om och förståelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska värdegrunder framträder. Syftet är också att se om fritidsgården som lärandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjälp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vårt resultat. Resultatet visar på att fritidsgården utgör en lärandemiljö och att ungdomars medvetenhet framträdde, i både ord och handling, i gemenskapen på fritidsgården. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lärande och utveckling för ungdomar.

Syfte: Syftet med detta arbete är att ta reda på hur miljön på förskolan ser ut idag, med tanke på barnens lärande och utveckling och vad pedagogerna anser om miljön.Metod: Kvalitativa metoden med ostrukturerade intervjuerResultat: Utifrån observationer och intervjuer av pedagoger påverkar inomhusmiljön barns utveckling och lärande..

Syftet med studien är att bidra till att utveckla större förståelse kring lekens betydelse och på vilket sätt pedagogerna tror att leken bidrar till barns lärande och utveckling samt hur pedagogerna hjälper barn som har svårigheter i leken. Vi använde kvalitativ metod för att få fram resultat. Vi intervjuade sju stycken pedagoger en och en från två utvalda förskolor. Alla intervjuer har transkriberats och analyserats för att kunna få fram resultat. Resultat visar att lek och lärande hänger ihop samt att lek är betydelsefullt för barns livslånga lärande och utveckling. Utifrån intervjuerna framkommer att leken har stor betydelse för barns sociala utveckling där barn kan känna gemenskap utveckla kunskaper och vara kreativa.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse om pedagogers syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien används metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare. Resultatet visar att studiens förskollärare är medvetna om lekens betydelse och att den är oerhört viktig för barns lärande och utveckling. Leken är grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lärande, anser förskollärarna.