Sökresultat:
1039 Uppsatser om Kognitiv träning - Sida 4 av 70
Basal kroppskÀnnedom och samtal enligt kognitiv teori vid utmattningssyndrom: en kvalitativ studie
Utmattningssyndrom Àr ett tillstÄnd som innebÀr stort personligt lidande. Befintlig forskning och kliniska erfarenheter tyder pÄ att förloppet ofta Àr lÄngvarigt. Syfte: Beskriva hur en kombination av Basal KroppskÀnnedom och samtal enligt kognitiv teori som behandlingsmodell upplevts av deltagare med uttmattningssyndrom. Metod: Kvalitativa intervjuer med sex deltagare som gÄtt Rörelse-samtalsgrupp. Resultat: Informanterna upplevde att de fÄtt en ökad livskvalitet genom att de ökat sin sjÀlvkÀnnedom, sitt vÀlbefinnande och sjÀlvförtroende.
Skillnader vid kopiering av Rey-Osterrieth komplexa figur vid Alzheimers sjukdom och lindrig kognitiv störning
Tidigare forskning har visat att Alzheimers sjukdom tidigt kan pĂ„verka visuospatial och exekutiv funktion. Ăkad kunskap om hur dessa funktioner pĂ„verkas kan bidra till tidig upptĂ€ckt. Kopieringsuppgiften av Rey-Osterrieth komplexa figur bedömdes explorativt och kvalitativt i syfte att utforska skillnader i organisation hos tre grupper: Alzheimers, Lindrig kognitiv störning (MCI) och kontroller. Resultaten indikerade att antal felplacerade delfigurer baserat pĂ„ kriterier i Rey Complex Figure Test skulle kunna vara en tidig markör för nedsatt visuospatial konstruktionsförmĂ„ga. Resultat frĂ„n bedömning med Boston Qualitative Scoring System var i linje med tidigare forskning.
Lagom Àr bÀst? Alkohol, Äldrande och kognitiv förmÄga
Vissa forskningsresultat har visat att en mÄttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter pÄ den intellektuella kapaciteten nÀr vi blir Àldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor Àn för mÀn. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmÄgan i Äldrandet. Data frÄn projektet SNAC-Kungsholmen har anvÀnts. 229 mÀn och 323 kvinnor mellan 60 och 96 Är svarade pÄ frÄgor om sina dryckesvanor.
LĂ€rarkompetens
Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstÄ vad lÀrarkompetens var, men Àven att forskningsmÀssigt inringa regeringens sju grundkompetenser. För att besvara syftet anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod grundad i hermeneutisk teori. Studien byggde pÄ kvalitativ intervjuer samt en litteraturstudie. I studien intervjuades Àven verksamma gymnasielÀrare i en gymnasieskola i en mellanstor stad i Sverige. Resultatet av denna studie var att en lÀrare har lÀrarkompetens nÀr han/hon har en pedagogisk grundsyn, olika vÀrderingar, god attityd och reflektions- förmÄga.
Psykologiska konsekvenser hos kvinnor som genomgÄtt en Gastric bypass-operation
Enligt WHO Ă€r övervikt en global epidemi. Gastric bypass-operationer för viktminskning blir vanligare. Syftet med studien var att undersöka psykologiska aspekter och konsekvenser av att genomgĂ„ en Gastric bypass-operation. Ă
tta intervjuer utfördes och analyserades med Grundad teori. Sex kategorier utformades: negativt bemötande/positivt bemötande, jag/andra, dumping som vÀn/dumping som fiende, att tillhöra massan/att stÄ ut frÄn massan, eget ansvar/andras ansvar och bevarad sjÀlvbild/förÀndrad sjÀlvbild.
Predicerar skriftliga bildbeskrivningar demens? : -En retrospektiv studie
Skrivning Àr en biomekaniskt invecklad process som krÀver en viss nivÄ av sÄvÀl motorisksom kognitiv förmÄga. Forskning om Alzheimers sjukdom tyder pÄ att nedsÀttningar i flerakognitiva domÀner förekommer innan den kliniska diagnosen stÀlls. Det finns Àven forskningsom tyder pÄ att ett innehÄllsrikt skriftsprÄk i unga Är minskar risken för demensutveckling pÄÀldre dagar. För att studera om mÄtt frÄn texter kunde predicera demens pÄ ett tidigt stadiumanalyserades 141 skriftliga bildbeskrivningar insamlade inom ramen för rutinmÀssigaminnesutredningar vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Deltagarna delades in itre grupper utifrÄn diagnos (minnesutredning, lindrig kognitiv svikt och demens).UtgÄngspunkt för studien var de fyra textmÄtten: idétÀthet, verbtÀthet, lÀsbarhetsindex (LIX)och T-enheter.
HJ?LP, JAG KAN INTE ANDAS! Sjuksk?terskans omv?rdnads?tg?rder vid andn?d hos patienter med hj?rtsvikt
Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt
med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla
patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till
en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom
omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.
KOGNITIV PROBLEMLĂSNING UNDER STRESS : PĂ VERKAR FYSIOLOGISK AROUSAL PRESTATIONEN?
FörmÄgan att prestera under akut eller kraftig stress Àr en förutsÀttning för en del yrken. Forskningsresultaten gÀllande hur stress pÄverkar prestation pekar Ät olika hÄll. Denna studie undersökte sambandet mellan fysiologisk arousal och kognitiv problemlösningsförmÄga under stress. TrettiotvÄ polisstudenter testades pÄ Ravens test av flytande intelligens APM set II bÄde före och efter att antingen ha sprungit i tjugo minuter eller haft en sjÀlvskyddslektion pÄ ca fyrtio minuter. Resultaten frÄn en mixed ANOVA för beroende mÀtningar visade pÄ en signifikant interaktionseffekt (F (30) = 6,547, p < 0,05) ? en ökning i prestationen hos sjÀlvskyddsgruppen med arton procent och en minskning med femton procent hos löpningsgruppen.
En emotionell intervention och ett relationellt förhÄllningssÀtts inverkan pÄ intervjupersoners berÀttelser
Syftet med denna studie var att undersöka om man med en emotionell intervention jÀmfört med en kognitiv intervention vid intervju nÄr mer personliga och privata skikt hos personen och fÄr fler konkreta berÀttelser om sjÀlvupplevda episoder. En annan frÄga som undersöktes var om ett relationellt förhÄllningssÀtt jÀmfört med ett neutralt ökar personens benÀgenhet att berÀtta om privata förhÄllanden.TvÄ hypoteser formulerades;1: Den emotionella interventionen vÀcker upp fler konkreta minnen av sjÀlvupplevda episoder Àn en kognitiv intervention gör.2: Det relationella förhÄllningssÀttet ökar personens benÀgenhet att berÀtta om privata förhÄllanden.Ett experiment utfördes med sexton personer, Ätta mÀn och Ätta kvinnor. Var och en intervjuades under fyra olika betingelser utifrÄn fyra olika men likvÀrdiga teman vÀxelvis av tvÄ intervjuare, en man och en kvinna. Betingelserna var; Emotinell/Neutral, Emotionell/Relationell, Kognitiv/Neutral och Kognitiv/Relationell.Resultatet bekrÀftar Hypotes 1 med stark signifikans(0,01).Hypotes 2 bekrÀfats inte av resultatet.Av detta kan man dra slutsatsen att studien förefaller visa att emotionella interventioner jÀmfört med kognitiva interventioner hos intervjupersoner vÀcker upp flera minnen av sjÀlvupplevda konkreta episoder ur sitt eget liv relaterade till det tema som intervjuerna gÀller. En annan slutsats Àr att studien inte bekrÀftar antagandet att ett relationellt förhÄllningssÀtt jÀmfört med ett neutralt förhÄllningssÀtt ökar personens benÀgenhet att berÀtta om privata förhÄllanden..
Den matematiska texten ? ett dilemma? : En studie av textbaserade matematikuppgifter i gymnasieskolan
SammanfattningStudien undersöker sprÄkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som pÄverkar elevers förmÄga att förstÄ och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgÄr frÄn en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras Àven ur ett flersprÄkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel pÄ sprÄkliga faktorer som Àr avgörande nÀr elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.
Psykodynamisk eller kognitiv beteendeterapeutisk behandling över internet vid social Ängest: en preferensstudie
Social Ängest drabbar omkring en av nio svenskar. Effektiva behandlingar finns, med begrÀnsad tillgÄng och höga kostnader gör att mÄnga inte fÄr behandling. Internetbehandling Àr ett potentiellt kostnadseffektivt behandlingsalternativ som Àr lÀtt att sprida, men mer forskning behövs. Syftet med studien var att jÀmföra tvÄ internetförmedlade behandlingar. Trettiosex deltagare fick vÀlja affektfokuserad psykodynamisk behandling (iPDT, N=23) eller kognitiv beteendeterapi (iKBT, N=13).
"Vi lÀr som vi Àr" : InlÀrningsstilars betydelse i valet av terapiinriktning
Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlÀrningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de tvÄ första ÄrgÄngarna pÄ Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter pÄ psykoterapeututbildningen kan vÀlja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlÀgga eventuella skillnader mellan studenterna pÄ de tvÄ olika inriktningarna anvÀndes tvÄ versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade pÄ tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning.
Individualiserad matematikundervisning : Hur verksamma pedagoger förhÄller sig till detta
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pÄ vilka olika sÀtt verksammapedagoger sÀger sig förhÄlla sig till begreppet individualisering. UtifrÄnsyftet och frÄgestÀllningar har vi valt att intervjua tre lÀrare som undervisar imatematik i Är 4-5. Resultatet visar att samtliga tre lÀrare har i principsamma definition av begreppet men skilda förhÄllningssÀtt. Enligt forskningfinns det ett flertal olika former för lÀraren att individualisera sinundervisning, men de flesta forskare föresprÄkar dock en kognitivindividualisering. VÄra resultat visar att ingen utav de tre intervjuade lÀrarnabeskriver sin undervisning, som en fullstÀndig kognitiv individualiseradundervisning.
Mobilapplikationsutveckling för mÀnniskor med kognitiv funktionsnedsÀttning
MÄnga mÀnniskor lider av kognitiva funktionsnedsÀttningar. Det kan försÀmraförmÄgan att anvÀnda teknik och leda till att mÀnniskor gÄr miste om mÄnga verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hÀnsyn till kognitiva funktionsnedsÀttningar i utvecklingen avmobilapplikationer Àr utmanande dÄ vissa grÀnssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebÀr design som möjliggör anvÀndande föralla mÀnniskor.
Effektivitet av kognitiv beteendeterapi jÀmfört med traditionell farmaceutisk begandling mot depression - En metaanalys
Den hÀr metaanalysen undersöker skillnaden i behandlingseffekt mellan kognitiv beteendeterapi och traditionell farmaceutisk behandling mot depression. Totalt 22 artiklar inkluderades i metaanalysen, som antingen undersökte behandlingseffekten av KBT eller medicinering eller bÄde och. Resultatet visade en stark positiv effekt för bÄda behandlingsmetoderna mot depression. Farmaceutisk behandling hade högre effektstorlekar jÀmfört med KBT, enligt t-test var skillnaden i populationsmedelvÀrde dock inte signifikant. Slutsatsen blir dÀrför att KBT Àr en effektiv och lÀmplig behandling mot depression, och bör ses som ett behandlingsalternativ framförallt för personer som av nÄgon anledning inte vill medicineras.