Bakgrund: Ronden är det arbetsforum som för samman alla sjukhusets personal-kategorier vilka tillsammans med patienten arbetar för att denne skall kunna få optimal omvårdnad och kunna tillfriskna. Roller och bemötande under ronden på-verkas bl a av faktorer som organisationskultur, kommunikation och samspels-mönster. Syfte: Att undersöka och beskriva hur ronden fungerar avseende bemötande, hie-rarki och rollfördelning mellan sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Aktu-ella frågeställningar: Hur bemöter olika personalkategorier varandra under ron-den? Intar olika personalkategorier olika roller, och i så fall vilka? Metod: Empirisk strukturerad observationsstudie med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet har analyserats med manifest innehållsanalys. Resultat: Överlag var bemötandet mellan personalen avslappnat och artigt.

Syfte: Syftet med undersökningen var att undersöka hur det såg ut för vuxna med kognitiv funktionsnedsättning vad gällde mediekompetens. Jag ville se på vilket sätt it-verktyg användes och ville försöka förstå om det fanns något som kulle kunna påverka mediekompetensen i positiv riktning.Teori: Det fanns stora brister kring kunskap om hur människor med funktionsnedsättning använde it-teknik samt vad användarna själva upplevde som hinder och hur de själva tyckte att de påverkades av it-politiken. Uppföljningen av hur it-teknik användes av människor med funktionsnedsättning var nästan obefintlig.Arbete och utbildning spelade stor roll för graden av mediekompetens. Användning av internet ökade. 2011 hade 88% av Sveriges invånare över 16 år tillgång till internet och 69% använde internet varje dag.

Relationen mellan berättelsen, berättandet och berättaren studeras ur ett semiotiskt perspektiv. Varför berättar en västernkaraktär historien om the Dude. I uppsatsen undersöks the Big Lebowskis struktur, hur berättandet är uppbyggt och vilken roll berättaren har för filmens utformning..

Sedan attacken på USA 11 september 2001 har åtskilliga rapporter skrivits om Talibanernaför att skapa underlag för styrkorna som bekämpar dem. Syftet med uppsatsen är att försökaåskådliggöra en struktur på styret av talibanernas organisation 2009 och förklara varför dehade denna struktur på styret med utgångspunkt i den religiösa utbildningen. Och i och meddetta bidra till forskningsläget om talibanerna. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen är:Vilken struktur hade styret av talibanernas organisation 2009 och varför hade styret dennastruktur? Denna frågeställning löses ut av följande 2 frågor: Fråga 1 - Kan strukturen påstyret av talibanernas organisation 2009 beskrivas med hjälp av en strukturellorganisationsteori? Fråga 2 - Kan den religiösa utbildningen vara en förklaring till dennastruktur på styret?Med hjälp av en strukturell teori om organisationers form och två sociologiska teorier sombehandlar varför människor och grupper handlar som de gör utifrån deras bakgrund ska jagförsöka uppfylla uppsatsens syfte och beskriva hur strukturen på styret av talibanernasorganisation såg ut 2009 och förklara varför den såg ut så.Uppsatsen använder en kvalitativ metod där divisionaliserad organisation, habitus och dendolda läroplanen används som teorier.

Syftet med arbetet har varit att få en uppfattning om hur olika förskolor arbetar med ämnet rörelse samt rörelsens betydelse för den kognitiva utvecklingen. Metodvalet för undersökningen har varit enkäter där 16 pedagoger på fyra förskolor har deltagit. Enkäterna har samlats in genom fysiska träffar för att jag samtidigt skulle kunna tacka för medverkan. Arbetet har främst fokus på ämnet kring barn med koncentrationssvårigheter där slutsatsen visar att det är viktigt som pedagog att ha kunskap kring barns utveckling. Resultatet visar att pedagoger idag är medvetna om rörelsens betydelse men har ofta för lite tid att utföra en daglig organiserad rörelseaktivitet. Ett flertal pedagoger tror mer på att ta vara på barnens spontana infall med rörelse än att ha en bestämd dag och aktivitet..

BackgroundThere are different organizational structures and control and it has been proved difficult to find a combination between these that leads to goal congruence and improved efficiency. An organization can be structured according to hierarchical levels and the decision making can be either centralized or decentralized. Organizational control can be classified according to the amount of rules and balanced scorecard can be used to weld together the structure with the control.PurposeThe purpose is to create an understanding of how two types of structures and control in an organization appears and also to investigate how these differ from one another concerning the balanced scorecard as a control system. We will also investigate how the variables goal congruence and efficiency are affected by the implementation of the balanced scorecard.MethodTo answer the purpose of this thesis we have mainly used the qualitative method since we have studied two organizations thoroughly through interviews on different levels of the organization. The study also has some quantitative elements since we wanted to get a more truthful picture of the organizations.

I detta examensarbete undersöktes förutsättningarna och viljan till förändring av skolgårdar i Upplands Väsby kommun till så kallade Gröna skolgårdar. Som Grön skolgård definieras en skolgård där skolans utemiljö innehåller estetiska, miljömässiga och pedagogiska funktioner.Användningen av skolgården som plats för konkret lärande är intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. Därför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och även utomhuspedagogikens dolda ställning i läroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvärderingen av en enkät om skolgården som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar på ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgårdens nuläge och förändringspotential. Enkätsvaren jämfördes med ansökningar och förslag till skolgårdsförändring från andra skolor i kommunen och ställdes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgårdsförändring finns och förutsättningarna för Gröna skolgårdar i Runbyskolan och hela Upplands Väsby kommun är bra, men att det kanske behövs organisatoriska förändringar i ansvarsfördelningen beträffande skolgårdsarbete som redan har genomförts i några andra kommuner i Sverige för att nå snabbare synliga resultat..

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

Matematik, inte bara tal, handlar om lärarnas aktiva didaktik utifrån ett kognitivt, sociokulturellt och kognitivt neurovetenskapligt perspektiv. Vi har satt som mål att problematisera och beskriva gymnasielärares didaktiska ambitioner inom det matematiska området negativa tal. Detta har vi gjort genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma gymnasielärare. Vi gav dessa lärare ett fiktivt scenario: att introducera negativa tal för elever i årskurs åtta. Intervjupersonerna har fått berätta om sitt didaktiska upplägg.

ADHD är ett funktionshinder som innebär avvikelser inom områdena uppmärksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog är det viktigt att ha en förståelse för funktionshindret och möta eleverna utifrån sina förutsättningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien är att studera några personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlätta för elever med diagnosen ADHD. Frågorna som ligger till grund för studien är: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gäller specifika hjälpmedel avsedda att hjälpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rådata insamlats.

Detta arbete har gjorts i samarbete med Jönköpings kommun.Arbetet handlar om orten Bankeryds struktur och framtida utveckling. Orten ligger i Jönköpings kommun 10 km nordväst om Jönköping längs Vättern. Närheten till Jönköping innebär både möjligheter och problem, då orten kan dra nytta av stadens serviceutbud samtidigt som det egna riskerar att bli eftersatt på grund av konkurrensen.Syftet med arbetet var att se om Bankeryd ska utvecklas som en egen ort eller en förort. Vidare var syftet att utreda dagens struktur och roll i ortssystemet för att kunna ta fram en strategi för utveckling.Metoden som valdes var en deskriptiv analys. Denna kompletterades med intervjuer och egna iakttagelser.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

Många samtidskonstnärer arbetar idag aktivt med berättelsens struktur, konstverken fungerar som en del i en mer omfattande process som fogar samman det visuella uttrycket med berättande och en övergripande dramaturgi.I detta examensarbete försöker jag synliggöra hur ett konstverks berättelsestruktur kan urskiljas dels genom att använda olika teoretiska perspektiv, där jag bland annat försöker svara på frågan,vad är en berättelse? Men även undersöka hur en berättelses struktur kan urskiljas visuellt, genom mitt gestaltande arbete. I både den teoretiska och gestaltande delen försöker jag visa att en berättelse är under ständig transformation, samt mottagarens roll i skapandet av en berättelse.Jag kommer röra mig mellan den strukturalistiska uppdelningen av ?den klassiska berättelsen? till en mer poststrukturalistisk utvidgad syn. Jag kommer även ha som utgångspunkt att berättelsen är en aktiv deltagare i skapandet av vår sociala praktik.Mitt examensarbete har utgått ifrån frågeställningen:Vilka berättarstrukturer kan urskiljas i samtidskonstnärers konstverk/projekt? Hur arbetar dessa konstnärer med berättelsens egenskaper och villkor? Hur påverkar berättarstrukturen i sin tur konstverket/projektet?Till mitt gestaltade arbete bad jag fem personer välja varsin filmscen, denna filmscen återberättades sedan muntligt för mig (utan att avslöja vilken film) utifrån berättelserna gjorde jag teckningar som sedan blev till fem animerade scener.Scenerna presenteras i en följd..

Bakgrund: Det inträffar cirka 18 000 höftfrakturer i Sverige varje år och det antalet stiger med en allt äldre befolkning. En god smärtlindring efter operation leder till minskat lidande och kortare vårdtider. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka hur sjuksköterskor kan bedöma postoperativ smärta hos patienter med höftfraktur. Metod: En litteraturstudie där 10 artiklar granskats och sammanställts. Resultat: Det finns många olika instrument för smärtbedömning.

Revisorsrollen har förändrats över tiden. Tidigare arbetade revisorn bara med revision och revisionsrådgivning, men numera ingår även en roll som rådgivare i frågor som inte direkt är förknippade med revision. När revisorns kunskaper inte räcker till måste denne ta hjälp av olika specialister. För att revisorn vid den lilla revisionsbyrån ska få tillgång till dessa specialister är ett externt nätverk nödvändigt. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur nätverket ser ut för revisorn vid den lilla revisionsbyrån.