Långtidssjukskrivningarna har ökat kraftigt de senaste åren. I huvudsak är det den stressrelaterade psykiska ohälsan som ökar och där utmattningssyndromet står för en betydande del.Några av de verksamheter som är hårt drabbade är vård, skola och omsorg som drivs i kommunal regi. Ronneby kommun tog därför år 2002 initiativet till att försöka minska nyinsjuknandet genom att identifiera personer med stressproblematik och sedan med en tio mötestillfällen lång kurs i Länshälsan i Blekinges regi förhindra insjuknandet.Kursens upplägg bestod i samtal i grupp med kognitiv inriktning, utbildning i nio olika stressrelaterade teman, basalkroppskännedom och avslappning.Kursens deltagare var tio kvinnor varav nio med stressrelaterade symtom och en med kronisk smärta. Samtliga deltagare angav förbättring i sina symtom, och att man ändrat beteende och upplever minskat stress och belastning såväl på arbete som på fritid. Kursen minskade därmed risken för insjuknande i utmattningstillstånd alternativt risken för långtidssjukskrivning i stressrelaterade besvär..

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon skillnad mellan hur medarbetarna uppfattar sin chefs ledarskap och hur chefen uppfattar sitt ledarskap. Studien undersöker även organisationsklimatet på arbetsplatsen för att eventuellt kunna dra paralleller mellan organisationsklimatet och ledarskapet. Mätinstrumenten som använts vid mätningen av ledarskapsstil är Multifactor Leadership Questionnaire, utvecklat av Bass (1985) och vid mätning av organisationsklimatet användes GEFA formulär, utvecklat av Ekvall (1986). Deltagarna var medarbetare på Hiltis kundtjänstavdelning samt kundtjänstchefen. 17 av 22 medarbetare medverkade.

Den neonatalmedicinska utvecklingen har gått starkt framåt och idag överlever även extremt mycket för tidigt födda barn. Kunskapen om hur dessa barn utvecklas och vilka eventuella resurser som behövs senare i livet är ofullständig. I denna longitudinella studie undersöks om den kognitiva nivån hos för tidigt födda (< v.37, .

Studien ger en deskriptiv bild av kunskapsbehovet hos nyutexaminerade lärare utifrån erfarna lärares perspektiv. Frågeställningarna rörde huruvida lärarutbildningens innehåll motsvarar de yrkesutövande lärarnas åsikter angående nyutexaminerade lärares faktiska kunskapsbehov. Teorier och modeller presenteras rörande lärarens första yrkesverksamma tid, samt problematiken kring lärarstudentens övergång till att bli yrkesverksam lärare. De slutsatser som dragits av detta arbete är att de erfarna lärarna inte anser att lärarutbildningens innehåll motsvarar nyblivna lärares kunskapsbehov. De kunskaper som betonas är kunskaper i juridik, konflikthantering, psykologi, elevvård och ämneskunskaper.

Syftet med vår uppsats var att genom kvalitativa intervjuer med vuxna som utsatts för mobbning när de gick i grundskolan få ta del av deras upplevelser av hur de hanterat sin situation, vilka faktorer som bidrog till att mobbningen upphörde och hur deras självbild påverkats. Vi utgick från följande frågeställningar: hur beskriver ett urval intervjupersoner att de hanterat sin utsatthet, hur skildrar intervjupersonerna sina upplevelser av mobbningens upphörande samt hur beskriver de sin självbild före, under och efter mobbningen? Sju personer i varierande ålder, sysselsättning, civilstånd och könstillhörighet intervjuades. Resultaten analyserades med hjälp av systemteori, kognitiv teori och KASAM och jämfördes sedan med tidigare forskning på området för att se om resultaten låg i linje med tidigare resultat. Vi kunde se att det förekom få åtgärder från skolans och hemmets sida och att intervjupersonerna själva fått finna sätt att stå ut med mobbningen och att få ett stopp på den.

Tidigare studier på psykosociala arbetsförhållanden på callcenter i Sverige har visat att det förekommer både fysisk och psykisk ohälsa bland de anställda. Emellertid har föregående studier varit kvantitativa undersökningar där enkäter och likartade metoder brukats som datainsamlingsmetod. Denna studie har som syfte att urskilja nyanser i och komma nära subjektets individuella upplevelse kring dennes psykosociala arbetsförhållande genom en kvalitativ datainsamlingsmetod. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med både manliga och kvinnliga operatörer och anställda vid skilda callcenterföretag. Operatörerna beskriver i intervjuerna sitt upplevda psykosociala arbetsförhållande och vad de upplever psykiskt påfrestande i sin roll som callcenteroperatör.

Depression och insomni är två vanliga former av psykisk ohälsa. I den här studien undersöktes om en bevisat effektiv behandling för insomni, (KBT-I), påverkade grad av depressiva symtom hos personer med konstaterade symtom på såväl depression som insomni. I studien kontrollerades för en minskning av nedstämdhet kunde tillskrivas en ökad fysisk aktivitetsnivå. En single case experimental design användes för ändamålet, med dagliga skattningar av sömn, nedstämdhet och fysisk aktivitetsnivå. Symtom på såväl insomi som nedstämdhet minskade signifikant hos tre av sex deltagare.

Syftet med studien var att undersöka skillnaderna mellan män och kvinnor samt mellan lag och individuella idrottare, i deras nivåer av anspänning och självförtroende. Studien undersökte också samband mellan anspänning och självförtroende. Totalt deltog 102 idrottare, 54 lagidrottare och 48 individuella idrottare. Hälften av idrottarna var kvinnor och hälften män. För att mäta anspänning och självförtroende användes CSAI-2.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolan kan använda datorn för att främja barns lärande. För att motsvara syftet har sex förskollärare från två olika kommuner intervjuats. Intervjuerna bestod av elva i förväg formulerade frågor sammanförda i en intervjuguide. Vid intervjuerna ställdes också ett antal uppföljningsfrågor. Det insamlade datamaterialet har analyserats och delats in i teman för att därefter sammanställas och presenteras som resultat.

Studiens övergripande syfte är att få vetskap om varför elever väljer att gå teater- och dramainriktningen på det estetiska programmet på gymnasieskolan. Jag har genom min litteraturstudie dragit slutsatserna att teater och drama är ett bra verktyg för att nå personlig utveckling, tillit och trygghet hos individen och i gruppen, social kompetens, kommunikativ förmåga samt kognitiv kompetens hos individer. Drama används som redskap för utveckling av individens inre egenskaper och för gruppens välmående samt som ett förberedande steg till teater. Studien är en fallstudie där jag intervjuat tio elever som går den teater- och dramapedagogiska inriktningen på det estetiska programmet. Resultatet av min studie visar att motiven till varför elever väljer att gå denna utbildning kan delas in i tre inriktningar av anledningar och skäl.

Studien syftade till att undersöka hur gravida förstagångsföräldrar i tredje trimestern upplever sin graviditet och det kommande föräldraskapet, utifrån kvinnan och mannens perspektiv. Studien hade ett fenomenologiskt förhållningssätt och ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av semistrukturerade intervjuer. Analysunderlaget utgjordes av 14 intervjuer med blivande föräldrar och barnmorskor. Resultatet av analysen visade fem huvudområden: Förhållandet till den gravida kroppen (tankar och känslor inför kroppens förändring, förlossningen, bärandet av fostret), Förhållandet till det blivande barnet (känslor och kommunikation med fostret, föreställningar om barnet), Förhållandet till den kommande föräldraidentiteten (tankar kring föräldraskapet, förebilder, skapandet av föräldraidentiteten), Förhållandet till parrelationen (graviditeten och föräldraskapets påverkan på relationen, partnernas rollfördelning), Förhållandet mellan föräldra- och yrkesidentitet (balansen mellan föräldrarollen och yrkesidentiteten). I en slutdiskussion föreslås vidare forskningsfrågor..

Syftet med denna undersökning är att se vad lärare i idrott och hälsa på grundskolans senare år säger om hur de arbetar med att motivera elever som saknar motivation samt hur de arbetar med relationsskapande till elever. Lärarnas beskrivningar kring motivationsarbetet har sedan kopplas till Aaron Antonivskys kognitiv teori KASAM (känsla av sammanhang). Detta är en intervjustudie som gjort på sex lärare på grundskolans senare år. Resultatet visar att lärarna arbetar på olika sätt att angripa problemet med att motivera elever till delaktighet i undervisningen beroende på anledningen till brist av motivation där första steget är att ha enskilda samtal med elever. Vad gäller relationsbyggandet menar lärarna att lärare- elevrelationen är viktigt men synen på vad en god lärare- elevrelation varierar då vissa lärare tycker att man som lärare ska ha en nära kontakt med sina elever och andra lärare menar att det är viktigt med distans.

This paper presents an investigation into the relationship between inmates and staff in a high security prison in Sweden. The primary objectives are to investigate this relationship from an inmate perspective and to identify key factors that may promote or hinder rehabilitative interaction with staff. Empirical data utilized in this study consist of semi-structured interviews carried out by the authors with nine inmates currently in custody of the treatment facility within the prison and six inmates housed within the study facility. This data collection method is an extension of grounded theory and four key themes were generated from the data analysis. The first of these examines the effect of rule enforcement on prison atmosphere and subsequent staff/inmate relations.

Studiens tvådelade syfte motiveras utifrån rådande oenighet och förvirring kring hur gruppkohesion bör definieras och mätas. Det första syftet var att konstruera och testa ett formulär avsett att mäta olika typer av kohesion. Formuläret kom att innehålla 12 olika aspekter av kohesion baserade på tidigare studiers konceptualiseringar av begreppet. Formuläret undersöktes (N=404) utifrån frågeställningen: Vilka psykometriska egenskaper har kohesionsaspekterna i formuläret? Formuläret uppvisade acceptabla psykometriska egenskaper.

Bakgrund: Vår medellivslängd ökar, vi blir allt äldre. I hemsjukvården möter sjuksköterskan äldre personer som lever med smärta. Smärta som utgår från muskler, skelett och leder och som hindrar den äldre från att leva ett bra liv. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan i hemsjukvården kan göra för att lindra smärta. Metod: Som metod användes en litteraturöversikt som baseras på fem kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar.