Förmågan att prestera under akut eller kraftig stress är en förutsättning för en del yrken. Forskningsresultaten gällande hur stress påverkar prestation pekar åt olika håll. Denna studie undersökte sambandet mellan fysiologisk arousal och kognitiv problemlösningsförmåga under stress. Trettiotvå polisstudenter testades på Ravens test av flytande intelligens APM set II både före och efter att antingen ha sprungit i tjugo minuter eller haft en självskyddslektion på ca fyrtio minuter. Resultaten från en mixed ANOVA för beroende mätningar visade på en signifikant interaktionseffekt (F (30) = 6,547, p < 0,05) ? en ökning i prestationen hos självskyddsgruppen med arton procent och en minskning med femton procent hos löpningsgruppen.

Syftet med denna studie var att undersöka om man med en emotionell intervention jämfört med en kognitiv intervention vid intervju når mer personliga och privata skikt hos personen och får fler konkreta berättelser om självupplevda episoder. En annan fråga som undersöktes var om ett relationellt förhållningssätt jämfört med ett neutralt ökar personens benägenhet att berätta om privata förhållanden.Två hypoteser formulerades;1: Den emotionella interventionen väcker upp fler konkreta minnen av självupplevda episoder än en kognitiv intervention gör.2: Det relationella förhållningssättet ökar personens benägenhet att berätta om privata förhållanden.Ett experiment utfördes med sexton personer, åtta män och åtta kvinnor. Var och en intervjuades under fyra olika betingelser utifrån fyra olika men likvärdiga teman växelvis av två intervjuare, en man och en kvinna. Betingelserna var; Emotinell/Neutral, Emotionell/Relationell, Kognitiv/Neutral och Kognitiv/Relationell.Resultatet bekräftar Hypotes 1 med stark signifikans(0,01).Hypotes 2 bekräfats inte av resultatet.Av detta kan man dra slutsatsen att studien förefaller visa att emotionella interventioner jämfört med kognitiva interventioner hos intervjupersoner väcker upp flera minnen av självupplevda konkreta episoder ur sitt eget liv relaterade till det tema som intervjuerna gäller. En annan slutsats är att studien inte bekräftar antagandet att ett relationellt förhållningssätt jämfört med ett neutralt förhållningssätt ökar personens benägenhet att berätta om privata förhållanden..

SammanfattningStudien undersöker språkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som påverkar elevers förmåga att förstå och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgår från en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras även ur ett flerspråkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel på språkliga faktorer som är avgörande när elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

Social ångest drabbar omkring en av nio svenskar. Effektiva behandlingar finns, med begränsad tillgång och höga kostnader gör att många inte får behandling. Internetbehandling är ett potentiellt kostnadseffektivt behandlingsalternativ som är lätt att sprida, men mer forskning behövs. Syftet med studien var att jämföra två internetförmedlade behandlingar. Trettiosex deltagare fick välja affektfokuserad psykodynamisk behandling (iPDT, N=23) eller kognitiv beteendeterapi (iKBT, N=13).

Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlärningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de två första årgångarna på Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter på psykoterapeututbildningen kan välja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlägga eventuella skillnader mellan studenterna på de två olika inriktningarna användes två versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade på tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning.

Syftet med vår studie är att undersöka på vilka olika sätt verksammapedagoger säger sig förhålla sig till begreppet individualisering. Utifrånsyftet och frågeställningar har vi valt att intervjua tre lärare som undervisar imatematik i år 4-5. Resultatet visar att samtliga tre lärare har i principsamma definition av begreppet men skilda förhållningssätt. Enligt forskningfinns det ett flertal olika former för läraren att individualisera sinundervisning, men de flesta forskare förespråkar dock en kognitivindividualisering. Våra resultat visar att ingen utav de tre intervjuade lärarnabeskriver sin undervisning, som en fullständig kognitiv individualiseradundervisning.

Många människor lider av kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan försämraförmågan att använda teknik och leda till att människor går miste om många verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hänsyn till kognitiva funktionsnedsättningar i utvecklingen avmobilapplikationer är utmanande då vissa gränssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebär design som möjliggör användande föralla människor.

Den här metaanalysen undersöker skillnaden i behandlingseffekt mellan kognitiv beteendeterapi och traditionell farmaceutisk behandling mot depression. Totalt 22 artiklar inkluderades i metaanalysen, som antingen undersökte behandlingseffekten av KBT eller medicinering eller både och. Resultatet visade en stark positiv effekt för båda behandlingsmetoderna mot depression. Farmaceutisk behandling hade högre effektstorlekar jämfört med KBT, enligt t-test var skillnaden i populationsmedelvärde dock inte signifikant. Slutsatsen blir därför att KBT är en effektiv och lämplig behandling mot depression, och bör ses som ett behandlingsalternativ framförallt för personer som av någon anledning inte vill medicineras.

I verbala minnestester brukar friska individer komma ihåg flera ord från början och från slutet av ordlistan (primacy- och recency-effekt) än från mitten av den. Detta fenomen kallas för seriepositionseffekt. Recency-effekten anses bero på arbetsminnet, medan episodiska minnet ansvarar för primacy-effekten. Svårigheter med episodiska minnet är ofta det första symtomet vid begynnande Alzheimers sjukdom. Femtiosju testprotokoll av Rey AVLT varav en tredjedel kom från patienter med Alzheimers sjukdom, en tredjedel från personer med diagnosen lindrig kognitiv störning och en tredjedel från friska kontrollpersoner, undersöktes med flera poängsättningsmetoder baserade på seriepositionseffekten, för att se om någon metod skapade tydligare skillnader mellan diagnosgrupperna än den sedvanliga poängsättningen.

Kognitiv Beteende Terapi (KBT) är förstahandsval vid rehabilitering av Bulimia Nervosa (BN) och har visat gott resultat vid rehabilitering av Binge Eating Disorder (BED). För dessa patienter är störd kroppsuppfattning en stor del av problematiken. Rörelse utgör traditionellt kärnan i ämnet sjukgymnastik. Genom att vidga begreppet rörelse kan man hitta två perspektiv. Dels det traditionella sättet att se rörelse som ett resultat av kroppsliga processer, dels genom att se rörelse som ett beteende.

Syftet med denna litteraturstudie är att analysera den omvändelseprocess som sker vid en individs initiering i en manipulativ sekt. Definitioner och beskrivningar av sekter, manipulativa sekter och omvändelse presenteras. Fokus ligger på svenska religiösa manipulativa sekter och jämförelser med Jehovas Vittnen och Livets Ord förekommer. Omvändelseprocessen analyseras genom uppsatsens teoretiska ramverk, vilket utgörs av Maslows Behovstrappa, teorier om attitydförändringar samt Festingers teori om kognitiv dissonans. De frågeställningar som uppsatsen söker besvara är: Vilka sociologiska och psykologiska situationer föreligger när en individ ansluter sig till en manipulativ sekt? Hur ser omvändelseprocessen ut? samt Hur verkar de psykologiska processerna inom ramen för omvändelseprocessen? Slutsatsen som kunnat dras från de psykologiska processer som verkar genom omvändelseprocessen är initialt att de mänskliga sociala behoven skapar en vilja att tillhöra en grupp.

The aim of this study is to examine the investment decision process for investments that arise due to strategic changes and are of strategic importance to the company. At the foundation of this study is the previous research in this area, done by King (1975) and Bower (1970), which examines the investment process on a more generic level. At the core is the investment decision process pertaining to Projekt X, an investment performed by NordiCorp. Having conducted a case study including six interviews with employees from various parts of the organization, combined with a large number of internal documents, the process regarding the investment decision was carefully illuminated. The results show that in many regards, this process follows the more generic investment process.

To implement an ERP-system is not an easy process. The success of the implementation depend on many different variables. The most important one is perhaps the requirement process, to define what the organization wants and expects from the system. In this study, the advantages of a process mapping are examined, in relation to the phase where the requirements are expressed in an ERP-implementation. The conclusion is that a process mapping generates an increased communication with the supplier of the ERP-system, hence the business knows their processes and thereby what they want from the system.

Hästars och människors har olika sätt att kommunicera. Hästen är mycket känslig för icke-verbal kommunikation medan människan gärna uttrycker sig verbalt. Människan måste därför lära sig att kommunicera på hästens vis, men vid stor prestationsängslan är det svårare att kontrollera kroppen. Detta kan orsaka problem i kommunikation mellan häst och ryttare. Prestationsängslan är ett fenomen som tidigare undersökts mycket inom andra idrotter och även lite inom utländsk ridsport, men det har aldrig tidigare gjorts en studie inom svensk ridsport.

I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper.