Arbetet som behandlare kan vara påfrestande då behandlaren ständigt möter klienter. Således kan en behandlare utsättas för både psykiska och fysiska risker som eventuellt kan påverka behandlarens arbetsmotivation.Syftet med detta examensarbete är att utifrån behandlarens egna upplevelser få en djupare kunskap om behandlarens arbetsmotivation och om faktorer som påverkar motivationen i arbetet. Studier har visat att faktorer som högt engagemang och en känsla av att de, som behandlare, har möjligheten att göra en avgörande insats i klienters liv är viktiga i relation till arbetsmotivation. Faktorer som utmaningar, varierande arbetsuppgifter, relation till arbetsgruppen och klienter samt vikten av ledningens styrning framhävs i uppsatsen som andra viktiga motivationsfaktorer.Uppsatsen bygger på tre teorier; Herzbergs two-factor theory, social kognitiv teori och Self determinationsteorin. Intervjuerna genomfördes genom en semistrukturerad kvalitativ intervju.Resultatet visade att behandlarna har en hög inre motivation till sitt arbete.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. På individuella program (IV) är siffran 85 procent. För att kartlägga skolsituationen för en elevgrupp på IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en självskattning av upplevd psykisk hälsa. Huvuddelen av eleverna presterade på en ojämn kognitiv nivå, inom normalvariationen.

Forskning har visat att barn som uppvisar ett normbrytande beteende i kombination med brister i empati och förståelse för ömsesidighet med andra har svårare för att bedöma rädda ansikten än andra barn med normbrytande beteenden. I en studie kopplades detta till att de inte läser av ögonen utan fokuserar mer på munnen. Föreliggande studies huvudsyfte var dels att validera ett instrument för mätning av barns ögonrörelser och relatera ögonrörelser till tolkning av känslor i ansiktsuttryck, dels att undersöka om barns empati generellt kan kopplas till skillnader i ögonrörelsemönster vid bedömning av ansiktsuttryck. En normalpopulation på 39 barn i 10-11 årsåldern bedömde ansiktsuttryck (glad, neutral, ledsen, arg och rädd). Föräldraskattningar av kognitiv och affektiv empati relaterades till deras förmåga att identifiera ansikten korrekt.

Denna studie a?r utfo?rd vid Mondelez International i Upplands Va?sby som vill ta fram ett transportplaneringsverktyg fo?r att underla?tta sin transportplanering. Detta genomfo?rs genom att studera hur transportplaneringen bo?r bedrivas och hur ett transportplaneringsverktyg kan vara utformat. Syftet med denna studie a?r att utforma en flexibel modell fo?r transportplanering som minimerar transportkostnaderna.Studien testar och ja?mfo?r tva? sa?tt att bera?kna transportkostnaden.

Syfte. Syftet med studien var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar kring implementering av kognitivt stöd inom habiliteringen, samt arbetsterapeuters erfarenheter av betydelsen av sådana insatser. Litteraturen visar att det finns god evidens för att kognitivt stöd kan öka självständigheten hos personer med kognitiv nedsättning. När det gäller arbetsterapeuters resonemang finns mycket beskrivet, men inget specifikt för denna klientgrupp och intervention.Metod. En kvalitativ studie genomfördes, baserad på semistrukturerade intervjuer med sju arbetsterapeuter inom vuxen- och barnhabilitering.

Att köra bil är en komplex uppgift som kräver mycket av förarens kognitiva processer. I dagens samhälle finns det system som ska stödja säkerheten vid bilkörning och ett exempel på ett sådant system är navigationssystem som ska hjälpa föraren att hitta vägen till en destination. Det finns dock en risk att ett navigationssystem kan belasta förarens uppmärksamhet och andra kognitiva processer. Det är därför av vikt att det finns tillfredsställande metoder för att mäta förarens belastning på. Arbetet är en litteraturstudie som syftar till att kritiskt granska och jämföra två av dessa metoder, sekundära uppgifter och NASA TLX, i samband med bilkörning och navigationssystem.

Många webbgränssnitt idag misslyckas med att möta användarnas behov och blir därför bristfälliga gällande användarvänligheten. Detta leder till att användarna begår stora misstag och anstränger sig vid användningen av webbaserade system. Visuell design och struktur i ett gränssnitt spelar en stor roll i hur användarna förstår sig på och tolkar ett gränssnitt då de avser hur olika beteenden och information kommuniceras till användarna. I denna studie undersöks hur visuell design, struktur och användbarhet i ett gränssnitt underlättar användarnas kognitiva bearbetning av information vid utförande av komplexa uppgifter. Studien har utförts genom ett uppdrag för Ahltorpmedia AB, som skapar lösningar för bl.a.

Bakgrund: CSR a?r ett koncept under sta?ndig fo?ra?ndring med spridda definitioner. Da? det a?r ett frivilligt ansvarstagande skiljer sig rapporteringen a?t mellan olika akto?rer. Kunskap om rapporten fo?r CSR a?r bristfa?llig och beho?ver fo?rdjupas genom studier av karakta?ristika vilka kan pa?verka graden av rapportering.

Vi lever idag i ett samhälle där goda prestationer är viktiga eftersom de utgör hur andra individer uppmärksammar oss, vilket är avgörande för att känna sig accepterad. Samtidigt ställs det höga krav på att kunna föra sig inom olika sociala interaktioner och framstå som en social individ med en tillhörighet. Det är något som är särskilt påtagligt för barn och ungdomar eftersom de befinner sig i en utvecklingsperiod där relationen till sin omgivning spelar en betydande roll. Detta är något som inte alla individer klarar av vilket kan resultera i att dem utvecklar social fobi som är vanligt i dagens samhälle och som kan medföra olika svårigheter om man inte får behandling. Syftet med studien är att se på vilket sätt terapeuter inom kognitiv beteendeterapi samt lösningsfokuserad korttidsterapis syn på social fobi hos barn och ungdomar under 18 år påverkar deras behandlingsarbete med dessa individer.

Syfte: Syftet med undersökningen var att undersöka hur det såg ut för vuxna med kognitiv funktionsnedsättning vad gällde mediekompetens. Jag ville se på vilket sätt it-verktyg användes och ville försöka förstå om det fanns något som kulle kunna påverka mediekompetensen i positiv riktning.Teori: Det fanns stora brister kring kunskap om hur människor med funktionsnedsättning använde it-teknik samt vad användarna själva upplevde som hinder och hur de själva tyckte att de påverkades av it-politiken. Uppföljningen av hur it-teknik användes av människor med funktionsnedsättning var nästan obefintlig.Arbete och utbildning spelade stor roll för graden av mediekompetens. Användning av internet ökade. 2011 hade 88% av Sveriges invånare över 16 år tillgång till internet och 69% använde internet varje dag.

Sömnproblem har stadigt ökat i befolkningen och är idag ett folkhälsoproblem. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara en effektiv behandlingsform vid dessa problem. Syfte: Utvärdera en sömnskola, utformad enligt en modell med grund i KBT. Metod: 12 personer med insomnia deltog i studien. Sömnskolan omfattade 6 grupptillfällen under 10 veckor.

Sömnproblem har stadigt ökat i befolkningen och är idag ett folkhälsoproblem. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara en effektiv behandlingsform vid dessa problem. Syfte: Utvärdera en sömnskola, utformad enligt en modell med grund i KBT. Metod: 12 personer med insomnia deltog i studien. Sömnskolan omfattade 6 grupptillfällen under 10 veckor.

Syfte: Uppsatsen syfte är att beskriva och analysera varför IKEA-besökare i Karlstad, som tillhör kundgruppen 50+, väljer att inte handla möbler i samma utsträckning som de yngre besökarna. Metod: Uppsatsens undersökning grundas på en kvalitativ och en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden består av 20 öppna intervjuer med människor i kundgruppen 50+. Den kvantitativa metoden kompletterar den kvalitativa och består av frågeformulär som samtliga intervjuobjekt fick fylla i efter intervjuerna. Resultat: Flera faktorer framkom som viktiga för 50+ konsumenten då denne handlar möbler.

Examensarbetet har utfo?rts under fem veckor vid Smurfit Kappa Kraftliner i Pitea?. Projektet som tilldelades var att utfo?ra fo?ra?ndrat ko?rsa?tt av fo?rbra?nningsluften till sodapannan fo?r att ev. minimera problem med stoftavga?ng.

Tidigare forskning visar att läsförmåga genomgår vissa stadier i sin utveckling. Individer med en mindre utvecklad läsförmåga som först läser bokstav för bokstav utvecklas till att läsa ord för ord. Kognitiva processer ändras mycket under denna utvecklingsperiod; det är inte endast sättet att läsa som ändras utan också själva bearbetningsförmågan och dessutom sättet som informationen bearbetas på. Samtidigt som antalet e-böcker med akademiska titlar ökar så ökar också användningen av datorer i skolan. En fontförbättringsteknik som kallas för ClearType används i e-böcker för att öka läsbarhet.