Varje Är diagnostiseras 10 000 mÀn med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer Àr emotionellt anstrÀngande. VÀntetiden vad gÀller behandling för patienter med prostatacancer Àr lÄng. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och kÀnslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lÄng tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Titel: Det gemensamma ansvaret fo?r lokal folkha?lsoutveckling - En studie om folkha?lsoarbetets villkor i tva? svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens ha?lsa a?r beroende av fungerande samha?llsstrukturer da?r kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor fo?r ma?nniskors ha?lsa a?r en komplex uppgift.

Obehandlad eller otillrÀckligt behandlad postoperativ smÀrta Àr vanligt. Medan icke farmakologiska och kognitiva metoder till smÀrtbehandling Àr vanliga och har visat sig effektiva som komplement till farmakologisk smÀrtbehandling vid behandling av lÄngvarig (kronisk) smÀrta, anvÀnds dessa metoder vÀldigt lite nÀr det gÀller akut smÀrta som postoperativ smÀrta, dÀr farmakologisk smÀrtbehandling Àr mest vanligt. Denna litteraturstudie Àmnade söka kunskap om vetenskapligt belagda icke farmakologiska eller komplementÀra metoder för att förebygga eller behandla postoperativ smÀrta. Metoden var en litteraturstudie och sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Medline under hösten 2008. Artiklarna skulle vara vetenskapliga artiklar och publicerade Är 2000 eller senare.

Föreliggande uppsats har kritiskt granskat, analyserat och diskuterat LÀroplanens teoretiska kunskapssyn. Om analysen hÄller sÄ anser jag mig ha visat vilka resonemang, utifrÄn den kognitiva relativismen, som Lpf 94 bygger pÄ. Hur den kognitiva relativismen kommer fram till att kunskap Àr relativ kan se lite olika ut. Minst tre underliggande teser kan urskiljas vilka alla kan ligga till grund för Lpf 94s kunskapssyn. Dessa Àr kunskapssociologisk relativism, epistemisk relativism och ontologisk relativism.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Idag lever ett stort antal mÀnniskor med Multipel Skleros (MS) av varierande grad i Sverige. MS pÄverkar livskvaliteten negativt genom att personen kan fÄ koordinationsstörningar, kÀnselnedsÀttning, miktionsbesvÀr samt problem med gÄngfunktionen och den sexuella funktionen. Det finns mÄnga studier gjorda pÄ livskvalitet hos personer med MS men dock ingen gemensam litteraturöversikt och sammanstÀllning av dess resultat. Syftet med studien var att analysera den hÀlsorelaterade livskvaliteten hos personer med MS utifrÄn granskning och sammanstÀllning av studier dÀr mÀtinstrumentet MSQOL-54 anvÀnts. En litteraturöversikt med fem studier har genomförts dÀr det kvantitativa mÀtinstrumentet MSQOL-54 anvÀnts.

Fibromyalgi (FM) Àr ett tillstÄnd av kronisk smÀrta, förutom smÀrtan karaktÀriseras sjukdomen Àven av sömnstörningar, extrem trötthet och kognitiva störningar. Att stÀndigt leva med smÀrta innebÀr en stor stressfaktor och bÄde fysiska, psykiska och stressrelaterade symtom Àr vanliga. Den stÀndigt nÀrvarande upplevelsen av fatigue liknar den som beskrivs vid kroniskt trötthetssyndrom. Fatigue definieras som ett tillstÄnd av onaturlig och onormal eller extrem trötthet i hela kroppen, som inte Àr relaterat till aktivitet eller anstrÀngning. Syftet med studien var att beskriva vilka icke-farmakologiska interventioner som förekommer för att lindra fatigue hos patienter med FM.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

SammanfattningTinnitus Ă€r idag ett folkhĂ€lsoproblem i Sverige som drabbar allt fler. Det finns i dagslĂ€get inget definitivt botemedel men det finns behandlingsmetoder som syftar till att pĂ„ olika sĂ€tt lindra tinnitus. En av dessa metoder Ă€r Tinnitus Retraining Therapy (TRT) som grundar sig i den neurofysiologiska modellen. TRT bestĂ„r av tvĂ„ delar; rĂ„dgivning och ljudterapi. I ljudterapin tillĂ€mpas vanligtvis en ljudstimulator som tillför ett bredbandigt brus pĂ„ svag nivĂ„ i patientens öra.SyftetSyftet med uppsatsen Ă€r att redogöra för effekten av behandlingsmetoden Tinnitus Retraining Therapy.MetodMetoden har omfattat granskning av artiklar som sökts via Örebro Universitets databaser samt via relevanta referenslistor i arbeten, böcker och artiklar.

Att ha kontroll över och strukturera upp sin vardag kan vara svÄrt för mÄnga och speciellt förÀldre. Har eller fÄr man Àven en kognitiv nedsÀttning blir detta i stort sett omöjligt utan hjÀlpmedel.MÄlet med detta arbete var att i samarbete med Doro, ta fram ett elektroniskt hjÀlpmedelför att underlÀtta vardagen för Àldre med funktionsnedsÀttning och personer med kognitivanedsÀttningar. Grunden till arbetet blev en stor förundersökning dÀr anvÀndarnas behov ochkrav utforskades. De största behoven som sÄgs hos mÄlgruppen under förstudierna var att kunnakontakta nÀrstÄende och att strukturera upp och klara av vardagen. För att klara detta anvÀndesmobiltelefoner, scheman, listor, kalendrar, larm, pÄminnelser samt tids- och ekonomihjÀlpmedeli analog eller digital form.

Bakgrund: ArbetsfrÄnvaro och lÄngtidssjukskrivningar pÄ grund av arbetsrelaterad stress och psykisk ohÀlsa ökar. Dess effekter pÄverkar bÄde individen, organisationen och samhÀllet. Ett bra fungerande arbetsliv bidrar till folkhÀlsan bÄde genom att minska den arbetsrelaterade ohÀlsan och de sociala skillnaderna i ohÀlsa.Syfte: Syftet var att beskriva effekter av interventioner vid arbetsrelaterad stress.Metod: Denna studie var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna analyserades, sammanfattades och delades in i tre teman. Resultaten beskrivs med hjÀlp av dessa tre teman.Reslutat: VÄr studie visade att de vanligaste effekterna av interventioner vid arbetsrelaterad stress var förÀndringar i stressnivÄer, ökad kunskap och förstÄelse för arbetsrelaterad stress samt ökat stöd, förÀndrade beteenden och attityder.

Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida jÀmstÀlldhet pÄ landsnivÄ kan förklara individers lycka. Studien undersöker ocksÄ om jÀmstÀlldhetspÄverkan har olika betydelser för mÀn respektive för kvinnors lyckonivÄer samt om individers attityd till jÀmstÀlldhet gagnar lycka beroende pÄ vilken jÀmstÀlldhetskontext individen befinner sig i. LivstillfredsstÀllelse anvÀnds i studien som ett mÄtt pÄ lycka, dÄ kognitiv helhetsbedömning anses pÄverkas mer av jÀmstÀlldhet Àn lyckans affektiva bestÄndsdel. Undersökningen görs med hjÀlp av flernivÄanalys och datamaterialet som anvÀnds kommer frÀmst ifrÄn ESS, European Social Survey och Àr sÄledes subjektiv data. Resterande datamaterial bestÄr av makrodata hÀmtat frÄn Human Development Report och The Quality of Government Institute.

Forskningsintresset i denna studie fokuserar pÄ hur det systematiska kvalitetsarbetet tar sin form pÄ förskolorna. Centrala aspekter i studien Àr hur det sker utifrÄn barnens perspektiv och hur förskollÀrarna ser pÄ arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. För att undersöka detta intervjuade vi Ätta förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ undersökningsmetod, i form av intervjuer, för att fÄ reda pÄ vad respondenterna verkligen anser. Detta för att fÄ en tydligare bild över hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar i förskolans vÀrld och för att ta reda pÄ om det Àr, eller kan bli en naturlig del av arbetet inom förskolan.

Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra och se likheter respektive skillnader i förklaringen till ett sexuellt brottsligt beteende. Vi har valt att anvÀnda oss av en litteraturstudie som utgör grunden för en kvalitativ studie. Vi har tidigare granskat forskning som gjorts angÄende sexualförbrytare, betrÀffande förklarings- och behandlingsmodeller. VÄr avgrÀnsning Àr mÀn över 18 Är i Sverige. För att fÄ aktuella uppgifter om behandling gjordes en intervju med en psykolog inom kriminalvÄrden som dagligen arbetar med sexualförbrytare.