Studiens övergripande syfte Àr att fÄ vetskap om varför elever vÀljer att gÄ teater- och dramainriktningen pÄ det estetiska programmet pÄ gymnasieskolan. Jag har genom min litteraturstudie dragit slutsatserna att teater och drama Àr ett bra verktyg för att nÄ personlig utveckling, tillit och trygghet hos individen och i gruppen, social kompetens, kommunikativ förmÄga samt kognitiv kompetens hos individer. Drama anvÀnds som redskap för utveckling av individens inre egenskaper och för gruppens vÀlmÄende samt som ett förberedande steg till teater. Studien Àr en fallstudie dÀr jag intervjuat tio elever som gÄr den teater- och dramapedagogiska inriktningen pÄ det estetiska programmet. Resultatet av min studie visar att motiven till varför elever vÀljer att gÄ denna utbildning kan delas in i tre inriktningar av anledningar och skÀl.

Syftet med denna undersökning Àr att se vad lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ grundskolans senare Är sÀger om hur de arbetar med att motivera elever som saknar motivation samt hur de arbetar med relationsskapande till elever. LÀrarnas beskrivningar kring motivationsarbetet har sedan kopplas till Aaron Antonivskys kognitiv teori KASAM (kÀnsla av sammanhang). Detta Àr en intervjustudie som gjort pÄ sex lÀrare pÄ grundskolans senare Är. Resultatet visar att lÀrarna arbetar pÄ olika sÀtt att angripa problemet med att motivera elever till delaktighet i undervisningen beroende pÄ anledningen till brist av motivation dÀr första steget Àr att ha enskilda samtal med elever. Vad gÀller relationsbyggandet menar lÀrarna att lÀrare- elevrelationen Àr viktigt men synen pÄ vad en god lÀrare- elevrelation varierar dÄ vissa lÀrare tycker att man som lÀrare ska ha en nÀra kontakt med sina elever och andra lÀrare menar att det Àr viktigt med distans.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Bakgrund: VÄr medellivslÀngd ökar, vi blir allt Àldre. I hemsjukvÄrden möter sjuksköterskan Àldre personer som lever med smÀrta. SmÀrta som utgÄr frÄn muskler, skelett och leder och som hindrar den Àldre frÄn att leva ett bra liv. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder sjuksköterskan i hemsjukvÄrden kan göra för att lindra smÀrta. Metod: Som metod anvÀndes en litteraturöversikt som baseras pÄ fem kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar.

This essay is investigating what type of sources we trust, depending on how the information in these sources is created and provided. To exemplify, the sources Wikipedia and Nationalencyklopedin (the Swedish National Encyclopedia) were used, each one representing different approaches. The first is a representation of the collective intelligence, where anyone can contribute with their knowledge to the public ? freedom under responsibility. The latter represents peer-reviewed knowledge, desirable enough to have people paying for it? true and unaffected.Based on theories of source criticism, collective intelligence, expertise and the different generations of digital natives and digital immigrants, two focus groups were conducted and analysed.

Den psykiska ohÀlsan ökar bland unga kvinnor och dÀrmed ocksÄ behovet av evidensbaserade effektiva behandlingsmetoder. Kognitiv beteendeterapi (KBT) Àr den behandlingsmetod som visat sig vara effektivast för en rad olika psykiatriska problem. För unga kvinnor med multimodal problematik Àr inte alltid poliklinisk-behandling tillrÀcklig utan en institutionsbehandling kan vara nödvÀndig. Forskningen av institutionsbehandlingar ger slutsatsen att de ska grundas pÄ kognitiva och inlÀrningsteoretiska principer Àven om vÀldigt fÄ studier gjorts pÄ mÄlgruppen; unga kvinnor med multimodalproblematik. MÄlet var att göra en sÄdan studie och se hur sjÀlvskadebeteende, mÄende, psykofarmaka anvÀndande och behovet av sluten psykiatrisk vÄrd pÄverkas hos unga kvinnor med multimodalproblematik som genomgÄtt en KBT behandling pÄ ett behandlingshem.

Syftet med vÄr forskning Àr att undersöka varför inte fler företag inom resebranschen i Sverige har valt att rikta mer av sin marknadskommunikation till, och valt att fokusera mer pÄ 50+ marknaden, trots att mycket fakta belyser segmentets attraktivitet. Vi har valt en deduktiv undersökningsansats och en kvalitativ forskningsmetod. Telefon- och mailintervjuer ligger till grund för vÄr insamling av empirin.De teoretiska aspekter som vi valt Àr orsaker till ignorans av 50+marknaden, image, universell design, kognitiv Älder, kommunikationsteori och age cohort. Dessa har i avsikt att hjÀlpa oss tolka det empiriska materialet. Vi har valt att intervjua en kommunikationsdirektör och marknadschefer pÄ ledande svenska resebolag, grundaren och delÀgaren av Senioragency Stockholm samt en framtida entreprenör i resebranschen.

Psykisk ohÀlsa Àr ett problem i vÄrt samhÀlle som vÀxer. Det har visat sig att allt fler rapporterats mÄ sÀmre pÄ senare Är i olika sammanhang samt att det har skett en ökning frÀmst av unga patienter inom psykiatrin. En faktor kan vara en Àndrad tillit till behandling av psykisk ohÀlsa.  Föreliggande studie har undersökt de metoder som legat till grund för forskning inom Àmnet. Studien syftar till att fÄ en uppfattning om vilken tillit unga vuxna inom Äldersintervallet 19-30 Är har till psykodynamisk terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi (KBT) samt farmakologisk behandling vid psykisk ohÀlsa. Vid sammanstÀllningen av undersökningen visas bland annat resultat pÄ att psykoterapierna skattades högre Àn farmakologisk behandling. KBT skattades högre i alla avseenden framför PDT, samt att kvinnorna generellt skattade högre Àn mÀnnen i alla de tre behandlingsmetoder som inkluderades i studien..

Det Àr fÄ individer som vÀljer att inte studera vidare pÄ gymnasiet efter grundskolan. Det `valŽ elever har som inte Àr behöriga men vill gÄ pÄ ett nationellprogram pÄ gymnasiet Àr det Individuella programmet (IV). Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra elevers upplevelser av att studera pÄ IV. En kvalitativintervjustudie har anvÀnts och resultatet visar att elevers sjÀlvbild pÄverkas av att gÄ pÄ IV. Respondenterna som gick pÄ IV hade ofta en negativ sjÀlvbild, som pÄverkats av flera olika faktorer.

Genom att anvĂ€nda reflex kan gĂ„ngtrafikanten i mörkret upptĂ€ckas 100 meter tidigare av bilisten. ÄndĂ„ anvĂ€nds de inte. CLT rör hur mentala konstruktioner formas och hur individen rör sig mellan psykologiska distanser pĂ„ abstrakta eller konkreta nivĂ„er. Kognitiv dissonans innebĂ€r att beteenden ligger i konflikt vilket leder till obehag som behöver reduceras. En enkĂ€tundersökning med 120 deltagare genomfördes med syftet att se om individer inomhus i dagsljus förklarade sin frĂ„nvaro av reflexer abstrakt medan individer utomhus i mörker förklarade konkret.

Gymnasieskolans fem introduktionsprogram startade 2011 och ersatte det Individuella programmet. Introduktionsprogrammen erbjuds de elever som saknar formell behörighet att söka nationellt program pÄ gymnasiet. Studiens syfte Àr att bidra med kunskap om vad lÀrare pÄ Introduktionsprogrammet anser att de behöver för kompetens. Undersökningen har skett med hjÀlp av sju djupintervjuer med lÀrare som representerar sÄvÀl kÀrn- som karaktÀrsÀmnen pÄ Introduktionsprogrammet. Studiens resultat, analyserat med hjÀlp av Per- Eric Ellströms (1992) modell för kompetens, visar att informanterna framhÀver kognitiv kompetens, sÄsom Àmneskunskaper, för att möta de olika förkunskaper som eleverna har i respektive Àmne.

Syftet med studien var att beskriva hur personer som har drabbats av stroke upplever sin livskvalitet samt vilka faktorer som associeras med livskvalitet. Designen var en beskrivande litteraturstudie och litteratur söktes i databaserna Medline (via PubMed) och Cinahl. Efter urvalet Äterstod 15 artiklar som inkluderades i studien. Artiklarna granskades och fyra huvudkategorier kunde utrönas: livskvalitet efter stroke, fysiska, psykiska och sociala faktorer som associeras med livskvalitet. Resultatet visade att personer som har drabbats av stroke ofta uppvisar sÀnkt livskvalitet.

Preschool belongs to Lpo-94. School readiness can interprets in different kind of aspects, then you can not found any goals to reach in Lpo- 94 for the pre-school, which preschool teachers can relay to. There are comprehensive goals for the nine-year school in Lpo- 94, about which knowledge the student should have for the fifth grade. Purpose of the studie is to examine preschool teachers understanding of the phenomenon school readiness. Qualitative interviews by preschool teachers in south and middle of Sweden has been carried out and a hermeneutic analyse has been used for a deeper understanding of pre-school teachers interprets of school readiness.

The aim of this study was to investigate how counselors who work at youth clinics relate to the question of the integrity of adolescents who are under 18 years old in relation to the parents rights to information. The study was based on semi-structured interviews with eight counselors from youth clinics in the StockholmCounty. We have analyzed our empirical material by categorizing the statements from the counselors and by using two different theories. The first one is a consequential ethics theory and the second one is a cognitive theory. These two theories have helped us to understand the thoughts and actions of the counselors.

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvÀrldar (Text World Theory) samt undersöka utifrÄn vilka textvÀrldar barnen pÄ en förskola i Mellansverige interagerar med upplÀsta texter.Studien har genomförts pÄ avancerad nivÄ inom Högskolan Dalarnas lÀrarprogram dÀr huvudomrÄdet varit pedagogiskt arbete. Detta Àr en kvalitativ studie i vilken tvÄ observationer samt tvÄ samtal med barngrupp med Äldersintervallen tre till sex Är har dokumenterats och dÀrefter analyserats i relation till ovan nÀmnda teori.Av analyser framkommer att öppna frÄgor i större utstrÀckning leder till ett byggande av förestÀllningsvÀrldar och Àven en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgÄr frÄn, Àn dÄ givna ingÄngar Àr utgÄngspunkten. Studien visar Àven pÄ att barnen redan tidigt har en avancerad förmÄga till textrörlighet samt att de Àr multimodala i sitt tolkande av texter beroende pÄ vilka textvÀrldar de relaterar till..