Vi ville med den här kvalitativa uppsatsen belysa komplexiteten som det innebär att bli ofrivilliga pappa. Beskedet att de ska bli fäder verkar undantagslöst inledas med en kris. Vi har intervjuat fem ofrivilliga pappor som fått beskriva sitt faderskap och hur de hanterat krisen och det fortsatta livet. Vi har med hjälp av kristeorin analyserat och presenterat dessa mäns berättelser och upplevelser, och hjälp av copingteori och begreppet resilience analyserat deras strategier för att hantera sitt ofrivilliga faderskap. Från vår empiri kunde vi urskilja en stark korrelation mellan kvaliteten eller graden i respektive mans resilience (motståndskraft) och att den är avgörande för vilka copingstrategier han använde sig av.

Bristande kognitiv förmåga eller ordförråd kan medföra svårigheter för barnet att kunna berätta om sin smärta och sålunda göra smärtan svåridentifierad. Barnet använder sig av lek och sömn för att hantera sin smärta vilket kan göra att smärtan inte uppmärksammas i mötet med ambulanssjukvården. All personal som vårdar barnet behöver ha kunskap att bemöta de fysiska och psykiska behov som föreligger. Smärta är en vanlig orsak till att barnet drabbas av ett sjukdomslidande och vårdlidande i samband med sjukdom och behandling. Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vårda barn med smärta.

Titel: Tre Dimensioner av Benchmarking ? En Studie inom SMEs i Gävleborg.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Jenny Jonsson, Cecilia KarmanHandledare: Tomas Källquist, Stig SörlingDatum: 2015 ? juniSyfte: Tidigare forskning menar att SMEs inte använder sig av benchmarking. Vi ställer oss frågande till detta och menar att benchmarking kan användas på olika sätt, något som tidigare forskning förbisett. Vårt syfte är därmed att belysa hur benchmarking används inom SMEs, med utgångspunkt i de tre dimensionerna process, struktur och idé.Metod: Utifrån vårt hermeneutiska synsätt har vi utfört en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer, där respondenterna var ifrån tio olika små och medelstora företag (SMEs) i Gävleborg. Därefter jämförde vi det empiriska materialet med den teoretiska referensramen för att kunna utföra vår analys och finna vårt bidrag.Resultat & Slutsats: Enligt vår studie använder sig SMEs, till skillnad från vad tidigare forskning påstår, i stor utsträckning av benchmarking.

Internationella mätningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, är betydligt lägre än genomsnittet. I skolan finns därför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematiksatsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att använda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebär utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats är att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Det finns gott om internationell forskning om högpresterande och begåvade elever, men i Sverige återfinns ytterst lite forskning. Utifrån teorier om attribution och faktorer för högpresterande elever har  resultat från en enkätundersökning visat att motivation är det dominerande attributet bland dessa nyantagna lärarstudenter. Det finns även indikation på skilllnader när det gäller tillskrivna attribut beroende på den egna matematiska självskattningen. .

Sko?nlitteraturens psykologi a?r ett fa?lt som behandlar effekterna av att la?sa sko?nlitteratur pa? det ma?nskliga psyket. Inom detta fa?lt har en, fra?mst nordamerikansk, forskning fokuserat pa? korrelationen mellan ett la?sande av sko?nlitteratur och en o?kad empati. I fo?religgande text har vi fo?rso?kt sammansta?lla denna forskning och med hja?lp av en grupp yrkesverksamma pedagoger pa? en ho?gstadieskola i Malmo? diskuterat, dels hur undervisningen med sko?nlitteratur och empati ser ut idag och dels vilket sto?d det finns fo?r ett empatiarbete med hja?lp av fiktion, ba?de fra?n skolans ledning och i styr- och ma?ldokumenten.

BakgrundSkrivandet och läsning har stort inflytande på högstadieelevers kognitiva utveckling. När de läser mycket får de tillräcklig kunskap för att de ska kunna skriva vidare. Under skrivprocessen lär de sig tillämpa strategier för att de ska kunna formulera sig. De blir mognare och smartare under denna process, dessutom kan de konstruera sitt språksystem på det här sättet. Från en holistisk syn blir inlärning av ett nytt språk naturligare om eleverna får träna på språket under autentiska förutsättningar.SyfteSyftet med studien är dels att ta reda på lärares uppfattningar av högstadieelevers skrivutveckling i ämnet engelska, dess samspel med läsfärdighet och påverkan av de två på elevers kognitiva utveckling.

Vi som har skrivit arbetet har haft olika erfarenheter kring läsning av matematiska textuppgifter. Intresset växte, då vi blev intresserade kring varför det kan vara svårt att läsa en matematisk text. Syftet med studien är att undersöka hur elevers läsförståelse binds samman med läsning av matematiska textuppgifter samt se vilka inre och yttre faktorer som påverkar förståelsen. Kvalitativa intervjuer tillsammans med en kombination av fallstudier och observationer ligger till grund för metoden som använts i studien. I undersökningen deltog 63 elever och fyra lärare.

Den psykiska ohälsan i form av stress ökar i Sverige idag och det är dags att göra någonting åt det. Forskare har visat på en stressreducerande effekt vid vistelse i vår gröna utemiljö. Uppsatsen behandlar denna miljö och hur den kan användas för att förebygga och behandla psykisk ohälsa, som stress och utmattningssyndrom. Den tar upp det arbete som idag bedrivs inom grön rehabilitering, med grund i den forskning som har skett på Alnarp. Men även ett exempel på hur arbetet kan bedrivas på annan ort och med de förutsättningar som finns där. Grahn och Stigsdotters forskning kring användandet av utemiljön i vardagen behandlas, så även Hartigs och paret Kaplans forskning om restorativa miljöer. I diskussionen förs sedan ett resonemang kring hur dessa inriktningar kan samverka, för att resultera i en bättre utemiljö som minskar stress och därmed leder till en bättre folkhälsa..

Hopp och Självkänsla är två begrepp som studerats länge inom positiv psykologi och Hoppteorin av Snyder och kollegor (1991) förklarade hur egenskaperna hänger ihop. Hopp är ett begrepp inom kognitiv motivationsteori och definieras som den generella upplevelsen att ens mål går att uppnå medan Självkänsla är upplevelsen av det egna värdet. Hopp består av två komponenter:Agency och Pathway. Pathway är vägfinnande tänkande och Agency den motiverande komponenten. Föreliggande studie syftade till att undersöka sambandet mellan Hopp samt Hopps två komponenter med Självkänsla.

Den ökade livslängden gör att fler personer riskerar att drabbas av demenssjukdom. Symtomen på demens är i huvudsak minnessvikt som inledningsvis kan vara en kognitiv störning som försvårar den sociala interaktionen samt möjligheten att delta i det dagliga livet. En god vårdrelation mellan vårdgivare och vårdtagare handlar om att omvårdnadshandlingen utförs med respekt och värdighet. Förutsättningen för en relation är att två parter kommunicerar verbalt eller icke verbalt. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva olika förhållningsätt som kan skapa trygghet i vårdrelationen mellan personer med demens och vårdpersonal.

Abstract Sofia Petrisi (2010) Jämställd förskola? ? En studie om pedagogers syn på genus. Malmö högskola. Detta examensarbete belyser pedagogers syn på och kunskap om genus och jämställdhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur tre arbetslag på en förskola ser på sitt arbete med genus. Förhoppningen är att arbetet väcker tankar kring genus och att det startar upp diskussioner i ämnet. Frågeställningarna i arbetet är: Hur ser pedagoger på sina kunskaper om genus i sin yrkesroll och i stort? Hur ser pedagoger på jämställdhet på förskolan? Hur upplever pedagoger behovet av kunskap om genus i arbetet på förskolan? I den teoretiska delen används tidigare forskning och teorier om genus med inriktning på förskolan och som sen kopplas till det empiriska materialet. Vad gällande tidigare forskning används Maria Hedlin och Ingegerd Tallberg-Bromans resonemang om kön och genus, därefter presenteras Yvonne Hirdmans teori om genusordningen.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi.Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.Resultatet visade att eutanasi är en komplex fråga där olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansåg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för värnandet av patientens autonomi, vid svår obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten själv tog upp förfrågan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skäl. Yngre deltagare och de med lägre utbildning var mer positiva till eutanasi medan äldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ inställning.

Denna uppsats för samman två fenomen ? kunskapsöverföring och prestige. Båda fenomenen är väldokumenterade inom respektive teoretiska område men sambandet dem emellan har hittills lämnats relativt outforskat. Denna uppsats utgår från en abduktiv forskningsansats och ämnar undersöka hur prestigesökande påverkar kunskapsöverföringen vid forskning inom den akademiska världen och inom industrin. Som teoretiska referensramar använder vi oss bland annat av King och Marks (2008), teorier kring incitament vid kunskapsöverföring, de teorier Fuller et.