En kvantitativ enkätundersökning bland 72 kvinnor och 31 män från två studieinriktningar på Högskolan i Borås, utfördes i syfte att undersöka förhållandet mellan alkoholkonsumtion och upplevda alkoholnormer. Utöver skillnader mellan kön undersöktes även hur förhållandet påverkades av individuell fallenhet för anpassning till den sociala omgivningen, som mättes genom en översatt version av attention to social comparison information scale (ASCI, Lennox & Wolfe, 1984). Deltagarna angav sin genomsnittliga alkoholkonsumtion under ett typiskt tillfälle och uppskattade motsvarande deskriptiva normer (genomsnittlig alkoholkonsumtion) och preskriptiva normer (socialt accepterad konsumtionsnivå) hos två referensgrupper: vänner och andra studenter, i jämförbar ålder av samma kön som respondenten. Uppskattad alkoholkonsumtion hos både den proximala gruppen vänner och den distala gruppen andra studenter tenderade att vara högre än den egna alkoholkonsumtionen. Det fanns även signifikanta positiva samband mellan alkoholkonsumtion och upplevda normer, vilka var starkast med den proximala gruppen.

Bakgrund och syfte: Animal-Assisted Therapy (AAT) står för en direkt och målinriktad intervention där hunden stimulerar till en fysisk, social, emotionell och/eller kognitiv funktionsutveckling hos patienten. Det är en dokumenterad och utvärderad process i USA som används av många professioner. Syftet med studien är att undersöka vad hunden kan tillföra den sjukgymnastiska rehabiliteringen i Sverige. Metod: En enkät med öppna frågor skickades ut till två sjukgymnaster, en rekreationsterapeut och en omsorgspedagog för att undersöka hur de använder hunden i aktivitet med rehabilitering av patienter. Resultat: Inom AAT brukas hunden främst som en motivations höjande faktor inom geriatrik, barnhabilitering, neurologiska sjukdomar samt vid traumatiska hjärnskador.

Män har under lång tid inte ansetts kunna lida av ätstörningar eller kroppsuppfattningsstörningar då forskning negligerat dem. Detta har lett till att det råder brist på kunskaper om ätstörningar och kroppsuppfattningsstörningar bland män. En av de vanligaste kroppsuppfattningsstörningar bland män har visat sig vara muskeldysmorfi. Det finns begränsade kunskaper kring det och syftet med denna studie har varit att få en ökad kunskap om och beskriva vad det är samt hur det kan påverka de män som lider av problematiken. Studien är en litteraturstudie med en kvalitativ forskningsansats där både artiklar och böcker använts som underlag.

Tidigare forskning har visat att barn som föds för tidigt är en sårbar grupp som löper ökad risk för funktionsnedsättningar, kognitiva och motoriska nedsättningar samt beteendeavvikelser. Kunskapen är begränsad om hur för tidigt födda ungdomar upplever sin livskvalitet och om hur väl de anpassat sig efter sina förutsättningar. Föreliggande uppsats jämförde livskvalitet enligt QOLI anpassat för ungdomar och psykisk hälsa enligt SDQ vid 18 års ålder hos 105 prematurt födda ungdomar och 54 ungdomar i en matchad kontrollgrupp. Trots en lägre kognitiv och exekutiv funktion rapporterade de för tidigt födda ungdomarna lika god livskvalitet som kontrollgruppen. Det förelåg skillnader i rapporterade kamratrelationer då de för tidigt födda ungdomarna sa sig vara mer ensamma och upplevde sig som mindre populära än kontrollgruppen.

Forskning visar att för tidigt födda barn har problem inom en rad kognitiva områden. Denna undersökning syftar till att belysa utvecklingen av öga-handkoordination med hjälp av data insamlade vid 10 mån, 5 ½ och 18 års ålder inom Stockholm Neonatal Project. Resultaten visade på skillnader i öga-handkoordination mellan prematurfödda och kontroller vid alla mätpunkter. Endast ett svagt samband mellan Griffiths? D-skala vid 10 månader och senare testningar med VMI fastställdes.

En hel del av forskning inom kognitiv neurovetenskap tyder pa? att effektivare uppla?gg av repetitionstillfa?llen fo?rba?ttrar inla?rningsprocessen hos eleverna, eller ra?ttare sagt hos ma?nniskor i alla a?ldrar.Uppsatsen handlar om yngre instrumentalelevers inla?rningsprocess i relation till hja?rnans minnesfunktioner och underso?kningen fokuserar fiolundervisning pa? nybo?rjarniva?. Jag har utfo?rt ett empiriskt experiment av tajmade repetitionstillfa?llen via interaktiva onlinebaserade samtal med tre yngre elever.Alla de tre eleverna har under projektens ga?ng a?stadkommit fo?rba?ttringar av de fa?rdigheter som stod i fokus vid de tajmade repetitionerna. Experimentperioden har haft positiv inverkan pa? elevernas motivation, men deras uppna?dda fo?rba?ttringar bedo?mer jag vara av icke besta?ende karakta?r.

I den här uppsatsen jämförs Försvarsmaktens sätt att fatta strategiska beslut med några av de beslutsmodeller och roller som beskrivs inom beslutsteorin. Syftet med uppsatsen är att utifrån teorier inom beslutsteori och kognitiv psykologi förstå logiken bakom Försvarsmaktens strategiska besluts­processer. Underlaget kommer dels från litteratur inom områdena, från intervjuer samt i viss mån från myndighetsdokument. .

Syftet med föreliggande studie var att ge en djupare förståelse för några unga kvinnors syn på könsroller och könsskillnader i relation till sin egen självbild, i dagens samhälle. De frågeställningar studien baserats på var: Hur uppfattade de unga kvinnorna könsskillnader och könsroller i samhället? På vilket sätt har de tagit till sig dessa i sin egen könsroll? Hur såg kvinnorna på sina framtida möjligheter som ung kvinna idag? Teoretiskt utgick studien främst från ett socialpsykologiskt perspektiv och forskning om utveckling av självbilden, men även utvecklingspsykologisk och Kognitiv forskning till viss del. Det metodologiska angreppssätt som användes var en semistrukturerad intervjumetod. Intervjuernas längd varierade mellan25 ? 45 minuter och urvalet bestod av fyra kvinnliga studenter.

Syfte: Syftet med denna studie a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r hur ett fo?retags kommunikation pa? Facebook pa?verkar mottagarens kognitiva, affektiva och konativa lojalitet till fo?retaget.Metod: En kvalitativ metod var la?mplig fo?r att fa? en djupare fo?rsta?else vid besvarandet av studiens syfte. Fo?r att kunna studera fo?retagens kommunikation pa? Facebook genomfo?rdes en netnografisk analys av tva? kla?dfo?retags Facebooksidor. Da?refter genomfo?rdes semi-strukturerade intervjuer med personer som fo?ljde de tva? fo?retagen pa? Facebook fo?r att fa? en fo?rsta?else hur deras lojalitet pa?verkas av Facebooksidorna.

Syftet med denna studie är att undersöka om elever har tillräckliga kunskaper för att klara av självständigt textilslöjdsarbete. Dessutom undersöks användningen av arbetsbeskrivningar och hur dessa bör utformas för att gynna elevers självständighet. Jag har fördjupat mig i gällande styrdokument och tagit del av den nationella utvärderingen av grundskolan som genomfördes 2003. Relevant forskning kring kunskap, läsutveckling och inlärningsstilar har granskats. Därefter har strukturerade intervjuer genomförts med 20 elever i år 6, där eleverna besvarat teoretiska frågor och genomfört praktiska uppgifter för att undersöka deras kunskaper inom textilslöjd.

SammanfattningStora mängder information publiceras idag via olika kanaler utan hänsyn till tillgänglighet. Genom att inte aktivt göra information tillgänglig exkluderas stora grupper av individer från att kunna ta del av den vilket är ett problem både för dessa individer samt för dem som vill förmedla informationen. Det finns idag en mängd hjälpmedel som i vissa fall kan göra information tillgänglig i efterhand men det finns en stor fördel i om man redan från början kan tillgängliggöra den.Det här examensarbetet behandlar de tillgänglighetsproblem som personer med dyslexi-och autismspektrumdiagnos kan uppleva vid konsumtion av olika typer av nyhetsbrev. Nyhetsbrev kan i många avseenden jämföras med webbsidor varför tillgänglighet på webben och till texter är områden som tangeras i undersökningen. Via ett flertal kvalitativa intervjumetoder i form av fokusgrupper och djupintervjuer tillsammans med användartester av framtagna prototyper har ett antal nyckelfaktorer för kognitiv tillgänglighet till nyhetsbrev tagits fram.

Den neonatalmedicinska utvecklingen har gått starkt framåt och idag överlever även extremt mycket för tidigt födda barn. Kunskapen om hur dessa barn utvecklas och vilka eventuella resurser som behövs senare i livet är ofullständig. I denna longitudinella studie undersöks om den kognitiva nivån hos för tidigt födda (< v.37, .

Syftet med vår uppsats var att genom kvalitativa intervjuer med vuxna som utsatts för mobbning när de gick i grundskolan få ta del av deras upplevelser av hur de hanterat sin situation, vilka faktorer som bidrog till att mobbningen upphörde och hur deras självbild påverkats. Vi utgick från följande frågeställningar: hur beskriver ett urval intervjupersoner att de hanterat sin utsatthet, hur skildrar intervjupersonerna sina upplevelser av mobbningens upphörande samt hur beskriver de sin självbild före, under och efter mobbningen? Sju personer i varierande ålder, sysselsättning, civilstånd och könstillhörighet intervjuades. Resultaten analyserades med hjälp av systemteori, kognitiv teori och KASAM och jämfördes sedan med tidigare forskning på området för att se om resultaten låg i linje med tidigare resultat. Vi kunde se att det förekom få åtgärder från skolans och hemmets sida och att intervjupersonerna själva fått finna sätt att stå ut med mobbningen och att få ett stopp på den.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Alla har någon gång mot sin vilja fått en störande tanke på hjärnan. En skrämmande bild eller en känsla av att någonting är fel.I den här artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet ? de har skenat iväg och blivit ett hinder för normalt umgänge med andra människor.Läs om livet som tvångssjuk..