Sammanfattning Titel: Dramaturgi och kommunikativ rationalitet ? nÄgot om professionella serviceföretags externa kommunikation Författare: Erik Tarras-Wahlberg Handledare: Maria Boklund och Anna Stafsudd Syfte: Att belysa professionella serviceföretags externa (kund)kommunikation, samt att ge ett par reflekterande kommentarer angÄende denna Metod: Enskild observation med en vÀl förankrad teoretisk referensram som utgÄngspunkt bÄde vid insamlingen, sorteringen och tolkningen av det empiriska materialet Teori:Socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt med en goffmanbaserad dramaturgisk rollteori som referensram, en av denna anledning dramaturgisk syn pÄ Impression Management (IM) samt enintegrering av dramaturgi och Habermas teori om kommunikativ rationalitet Slutsatser: Uppsatsen pekar pÄ att professionella serviceföretag bör beakta den sociala dominansens betydelse vid kundkommunikation. Kommunikationen bör ses som en sammanhÀngande enhet, dÀr de enskilda delarna skapar ett helhetsintryck. Behovet av förberedelse, noggrannhet, detaljer etc, poÀngteras, dÀr den faktiska utformningen i alla avseenden bör vara underlagd en intrycksbaserad (och dÀrmed dramaturgisk) styrning. Det handlar om att behÀrska och upprÀtthÄlla definitionen av situationen och det argumenteras för att ?massmöten? i en inledande kundkontakt kan vara ett lÀmpligt forum för detta.

SammanfattningAnhörigas upplevelse av, samt eventuella rollförÀndringar genom bistÄndsprocessenHolmudd MikaelNordgren Antonsen AnnaSyftet med denna studie Àr att genom tre huvudbegrepp fÄ ökad kunskap om och förstÄelse för anhörigas upplevelser av bistÄndsprocessen samt eventuella förÀndringar i densamma. Vi har genom hela studien efterstrÀvat ett inifrÄnperspektiv dÀr samspelet mellan systemvÀrld och livsvÀrld betonas. Fokus ligger pÄ individers subjektiva upplevelser och genom detta förtroende har vi en förhoppning om att fÄ klarhet i vÄra frÄgestÀllningar.1. Upplever anhöriga delaktighet i bistÄndsbedömningsprocessen?2.

Studien innefattar Röda korsets hela kommunikation gÀllande ebolautbrottet i VÀstafrika via det sociala mediet Twitter mellan den 1:a och den 31:a oktober 2014. Studien förhÄller sig teoretiskt till strategisk kommunikation och syftar specifikt till att titta pÄ Röda korsets strategiska kommunikation i samband med ebola-krisen. Studien berör relevanta omrÄden som anseende, gemensam identitet och gemenskap men ocksÄ förtroende- och relationsskapande kommunikation samt dialog.Genom ansatsen kvalitativ innehÄllsanalys har materialet kodats och tematiserats i tre steg för att dels titta pÄ vad som kommuniceras men ocksÄ hur det kommuniceras. Den inledande tematisering av materialet innefattar samtliga 345 tweets under hela oktober 2014 pÄ tre valda Röda korset konton, Internationella rödakorskommittén (ICRC), Internationella rödakors- och rödahalvmÄnefederationens (IFRC) och Svenska Röda korset. Materialet genomgÄr i det hÀr lÀget en inledande tematisering i form av en geografisk tematisering som en del i urvalsprocessen.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger pÄ fenomenologisk ansats och det Àr den egna upplevelsen av lÀrandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frÄgestÀllningar som kommer att ligga för grund i studien Àr hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare dÄ det Àr en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. LikasÄ vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

Communication is an important part of any multi-agent system. There are different ways of communicating and they have different effects on a multi-agent system. This project describes and evaluates two different ways of communication, implicit and explicit. To compare the two methods, two experiments have been executed. The result of the experiments have been compared and discussed.

Titel: Skjut inte pÄ Kulturtanten med hagelbössa - hon kommer ÀndÄ!Författare: Zara Selander & Isabella WestbergUppdragsgivare: Arts & Business Sweden ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöAntal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix)Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer pÄ sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg.Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer.Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik sÄvÀl inom fysiska vÀggar som i digitala medier. Arbetet pÄverkas av fem huvudfaktorer somstudien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt mÀnniskans komplexitet. NÀmnda faktorer stÀller höga krav pÄ scenkonstverksamheterna att hÄlla en stÀndig dialog och kommunicera till breda grupper i en mÀngd kanaler.

SammanfattningI den nya lÀroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste Ärens studier rörande matematisk kommunikation har frÀmst behandlat sprÄklig progression, interaktion och matematiska diskurser. DÀremot saknas forskning kring hur lÀrare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lÀrares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmÄga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgÄr frÄn en enkÀtundersökning och tre intervjuer.

Denna aktionsforskningsstudies syfte Àr att fÄ kunskap om hurkommunikationen ser ut mellan eleverna i matematikÀmnet genom attskapa en kommunikativ undervisningsmiljö, dÀr eleverna ges möjlighetatt lÀra av varandra. Tidigare forskning visar att kommunikationen Àrviktig i matematik. Forskning visar bland annat att kommunikation imatematik Àr viktig för att eleverna ska fÄ en begreppsförstÄelse. PÄ deberörda skolorna i studien var detta nÄgot som behövde utvecklas.UtgÄngspunkten för studien har varit ett sociokulturellt perspektiv.Eleverna har fÄtt arbeta med laborativt material i matematik inomomrÄdena problemlösning samt lÀngd och volym i mindre grupper.Aktionen har dokumenterats med videoinspelningar som transkriberatsoch analyserats. Metoden för analysarbetet har varit en sociokulturellaktivitetsanalys dÀr den sociala interaktionen i förhÄllande tillkommunikationen studerats.

This study aims to research how digital media can be used for communication and information management between teachers at preschools and children?s homes. To get an understanding of this we have investigated which channels are being used and for what purposes. The interest has also been to explore preschool teachers and caregivers? attitudes towards digital communication in preschools.A qualitative case study of comparative nature has been conducted, where two preschools were selected because of their use and non-use of digital media for communication with caregivers.

Det balanserade styrkortet Àr ett redskap som har anvÀnts av organisationer vÀrlden över. Ett av de syften styrkortet har Àr att kommunicera organisationens strategi och vision bland alla anstÀllda, vilket innebÀr att det ska göras över mÄnga organisatoriska grÀnser. Dessa organisatoriska grÀnser skiljer sÄ kallade sociala vÀrldar Ät. I detta verk har vi undersökt om styrkortet kan agera grÀnsobjekt mellan sociala vÀrldar, det vill sÀga om styrkortet kan finnas i och tillfredsstÀlla informationsbehoven av dessa vÀrldar. GrÀnser mellan sociala vÀrldar Àr dessutom av olika typer som stÀller olika krav pÄ kommunikation.

Distansarbete blir allt vanligare vilket inneba?r att kommunikation och samarbete sker via samverkande system som fo?rmedlas via datorn. Inom omra?det cscw (computer-cooperative work) bedrivs forskning som bero?r kommunikation och samarbete samt forskning kring fo?rsta?else fo?r hur ma?nniskor arbetar i grupper och engagerar sig i gruppaktiviteter. A?ven samha?llsvetenskap, psykologi, systemvetenskap och ma?nniska- datorinteraktion a?r en del av cscw.

Bakgrund: År 2013 uppmĂ€ttes Sveriges befolkningsökning till den största pĂ„ nĂ€stan 70 Ă„r. I Malmö finns ca 170 lĂ€nder representerade. Enligt HĂ€lso- och sjukvĂ„rdslagen1982:763 (HSL) ska hela befolkningen i Sverige erbjudas god vĂ„rd pĂ„ lika villkor. Kommunikation inom vĂ„rden Ă€r ett riskomrĂ„de. Socialstyrelsen skriver att bristfĂ€llig kommunikation mellan vĂ„rdpersonal och patient gĂ€llande informationsöverföring och missuppfattning om behandling kan Ă€ventyra patentsĂ€kerheten.

Det har lÀnge dividerats om hur den teknologiska utvecklingen pÄverkar oss. Marshall McLuhan och Alvin Toffler ifrÄgasatte vÄrt beteende och berÀttade om hur teknikens utveckling kommer att pÄverka oss redan pÄ 1960-talet. Det har ocksÄ myntats uttryck som information overload och infobesity som uttrycker den stress mÀnniskor upplever nÀr de inte lÀngre kan bearbeta den information de konstant tar del av. Sociala medier Àr en stor bidragande faktor till det rÄdande tillstÄndet av information overload. Det rÄder inte heller nÄgra tvivel om att vÄr anvÀndning av sociala medier mer eller mindre pÄverkar vÄra medvetna beslut och vÄr kommunikation. Information overload Àr inget nytt begrepp, och i dagens informationssamhÀlle Àr det inte bara massmedia som stÄr för den informationsspridning som sköljer över befolkningen utan de Àr sjÀlva delaktiga i att skapa den enorma mÀngd information och kommunikation de tar del av varje dag.

Titel: Lost in communicationFörfattare: Cecilia Josefsson och Gabriella SandbergUppdragsgivare: HĂ€rryda kommun ? Jessica Waller och Ingrid ClaessonKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för Journalistik, Medieroch Kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Jan StridAntal ord: 14978Syfte: Är att ta reda pĂ„ varför företagen i kommunen Ă€r missnöjda och vilka faktorer som kanpĂ„verka kommunikationen med HĂ€rryda kommun.Metod: Kvalitativ studie i form av djupintervjuerMaterial: Kvalitativa djupintervjuer med 10 stycken företag frĂ„n HĂ€rryda kommun. Vi valde 5stycken mindre företag (0-5 anstĂ€llda) samt 5 stycken större företag (6-800 anstĂ€llda)Huvudresultat: Av de huvudresultat som framkommit av vĂ„r studie kan vi konstatera att det finnsen brist i kommunikationen, behoven skiljer sig Ă„t mellan de smĂ„ ? respektive stora företagen.Kommunikationen frĂ„n kommunen upplevs vara mer anpassad till de smĂ„ företagen Ă€n de stora. EnförbĂ€ttrad kommunikation kan dĂ€rför Ă„tgĂ€rdas genom att det finns tvĂ„ olika nyhetsbrev av?NĂ€ringslivet? (en riktad till de smĂ„- och en till de stora företagen).

DÄ sexualiteten Àr en integrerad del av varje mÀnniskas liv hör det till sjuksköterskans ansvarsomrÄde att tala om Àmnet med patienten för att kunna bedriva en holistisk vÄrd. Flertalet sjukdomar och behandlingar kan ha en inverkan pÄ patientens sexualitet. MÄnga patienter kÀnner ett behov av att kommunicera kring detta Àmne, trots det Àr sexualitet ett omrÄde som ofta undviks av sjuksköterskan. Det Àr dÀrför av vikt att undersöka varför det Àr sÄ och vilka faktorer som frÀmjar sjuksköterskans kommunikation kring sexualitet. DÀrför var syftet att belysa vad som hÀmmar och frÀmjar sjuksköterskans kommunikation kring sexualitet med patienten.