Syftet med vÄrt examensarbete var att studera hur kommunikation sker mellan hem och förskola samt vilken information som anses viktig att förmedla mellan pedagog och förÀlder. Anledningen till att vi valt att skriva denna forskningsrapport Àr att vi tror att det kan finnas brister i kommunikationen mellan förskola och hem. VÄr teori tar upp hur kommunikation sker mellan mÀnniskor och vilken betydelse den har för vÄr vardag. Vi har intervjuat sju kvinnliga förskollÀrare i kommunala förskolor samt lÀmnat ut enkÀter till förÀldrar som har barn i kommunala förskolor, för att se hur de olika parterna ser pÄ den kommunikation och information som sker mellan hem och förskola. Undersökningen visar vilken sorts information pedagoger och förÀldrar anser som viktig att förmedla vid de olika möten som sker i förskolan, men Àven vilka omstÀndigheter som kan vara avgörande för hur samarbetet kommer att fungera mellan hem och förskola.

Det hĂ€r sjĂ€lvstĂ€ndiga arbetet handlar om kommunikationens betydelse för yngre barns sprĂ„kutveckling.Syftet Ă€r att undersöka hur förskollĂ€rare upplever det kommunikativa arbetet med det enskilda barnet pĂ„ förskolan. I undersökningen vill vi Ă€ven studera förskollĂ€rarens upplevelse av vilken pĂ„verkan förskolans fysiska inomhusmiljö har, samt belysa vilken betydelse det kollegiala samtalet har för yngre barns sprĂ„kutveckling.Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkter Ă€r kognitiv teori och ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning pĂ„visar att det Ă€r mĂ„nga faktorer som samspelar i kommunikationen med det enskilda barnet. FörskollĂ€rarens roll har en betydelsefull inverkan tillsammans med förskolans fysiska inomhusmiljö och de beskrivna strĂ€vansmĂ„len i LĂ€roplan för förskolan (Lpfö 98, 2010) som alla mĂ„ste arbeta mot. Även det kollegiala samtalet Ă€r av betydelse för hur barnet tillĂ€gnar sig sprĂ„ket.

I denna pilotstudie utvÀrderas KomRett, en kommunikationskurs för nÀrstÄende till personer med Rett syndrom som genomfördes för första gÄngen hösten 2009. MÄlsÀttningarna med KomRett var att öka kursdeltagarnas kunskap om kommunikation och strategier för att stimulera kommunikation samt grafisk AKK med eller utan ljud. Kursen utformades med utgÄngspunkt frÄn innehÄllet i förÀldrakurserna i projektet AKKTIV vid DART Center i Göteborg (Alternativ och Kompletterande Kommunikation Tidig InterVention till förÀldrar som har barn med kommunikationssvÄrigheter). Kommunikationspartners till fyra personer med Rett syndrom deltog i studien. I utvÀrderingen anvÀndes analys av olika skattningsformulÀr samt videoanalys av filmer frÄn tvÄ kursdeltagare.

Bakgrund:Psykisk ohÀlsa Àr ett ökande folkhÀlsoproblem. Genom att stÀrka patienters sjÀlvkÀnsla lÀggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hÀlso- och sjukvÄrdens bemötande av patienter med psykisk ohÀlsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnÀra kvalitativ innehÄllsanalys gjordes.

Abstrakt: Kommunikation mellan medborgare och folkvalda har en central funktion för att demokratin skall hÄllas levande. Denna kommunikation bereds det möjlighet för bland annat via IT-stöd i olika former, varav e-post Àr den vanligaste. Denna studie visar dock att nivÄn pÄ elektronisk kommunikation mellan medborgare och kommunalpolitiker Àr lÄg, trots att politikerna Àr positiva till fenomenet. Denna studie, som Àr baserad pÄ intervjuer med skÄnska kommunpolitiker frÄn fyra olika kommuner, fann att elektronisk kommunikation i första hand kan ökas genom att pÄ olika sÀtt pÄverka medborgarnas vilja till att ta denna kontakt men att folkvalda ocksÄ bör ta till sig tanken att mer aktivt söka kontakt med medborgarna. VÄrt förslag Àr att denna kontakt tas via forum som Àr av mindre politisk karaktÀr men dÀr medborgarna naturligt befinner sig.

SammanfattningStora mÀngder information publiceras idag via olika kanaler utan hÀnsyn till tillgÀnglighet. Genom att inte aktivt göra information tillgÀnglig exkluderas stora grupper av individer frÄn att kunna ta del av den vilket Àr ett problem bÄde för dessa individer samt för dem som vill förmedla informationen. Det finns idag en mÀngd hjÀlpmedel som i vissa fall kan göra information tillgÀnglig i efterhand men det finns en stor fördel i om man redan frÄn början kan tillgÀngliggöra den.Det hÀr examensarbetet behandlar de tillgÀnglighetsproblem som personer med dyslexi-och autismspektrumdiagnos kan uppleva vid konsumtion av olika typer av nyhetsbrev. Nyhetsbrev kan i mÄnga avseenden jÀmföras med webbsidor varför tillgÀnglighet pÄ webben och till texter Àr omrÄden som tangeras i undersökningen. Via ett flertal kvalitativa intervjumetoder i form av fokusgrupper och djupintervjuer tillsammans med anvÀndartester av framtagna prototyper har ett antal nyckelfaktorer för kognitiv tillgÀnglighet till nyhetsbrev tagits fram.

Oavsett i vilket sammanhang vi befinner oss i sÄ Àr ett gott bemötande av betydelse. Har vi dessutom en nedsatt kognitiv förmÄga, sÄsom vid demenssjukdom, Àr bemötandet av Ànnu större betydelse. Sett ur ett vÄrdarperspektiv ligger olika fenomen till grund för ett gott bemötande. Bakgrund: Tidigare studier visar att bemötande har betydelse inom demensvÄrden och bemötandet har beskrivits utifrÄn olika aspekter/perspektiv dÀr bemötandets möjligheter och svÄrigheter diskuteras. Syfte: Studiens syfte vara tt belysa det goda bemötandet i demensvÄrden.

Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar om verbal och icke-verbal kommunikation i samlingssituationer. Syftet med studien Àr att visa förskollÀrares upplevelser av förhÄllandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation under samlingssituationer i relation till den pragmatiska aspekten av barns sprÄkutveckling. FrÄgestÀllningarna som arbetet bygger pÄ Àr: Hur ser förskollÀrares uppfattningar ut betrÀffande anvÀndandet av den icke- verbala kommunikationen i samlingssituationer pÄ förskolan? Hur ser förskollÀrares uppfattningar ut betrÀffande anvÀndandet av verbal kommunikation i samlingssituationer pÄ förskolan? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av verksamma förskollÀrare och utgör tillsammans med tidigare forskning samt relevant litteratur för Àmnet grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgÄngspunkt frÄn Maurice Merleau-Ponty utifrÄn fenomenologin.

Intresset i denna studie lÄg i huruvida organisationsstruktur pÄverkar den interna kommunikationen. Studien utfördes i samarbete med Region Halland. AvgrÀnsningen gjordes till HR-verksamheten centralt, personalchefer och förvaltningschefer, dÀr syftet med undersökningen var att beskriva och analysera upplevelsen av kommunikationen dÀremellan. Alla organisationer behöver kommunikation för att existera, det Àr kommunikation som utgör grunden och framgÄngen för en organisation (Falkheimer & Heide, 2007 15-33). Genom kvalitativa samtalsintervjuer och inlÀsning pÄ teorier om kommunikation besvarades nedanstÄende frÄgestÀllningar: Hur sker kommunikationen mellan HR-verksamheten centralt, personalcheferna och förvaltningscheferna?Hur pÄverkar organisationsstrukturen kommunikationen och hur upplever medarbetarna att organisationsstrukturen pÄverkar kommunikationen?GÄr det att identifiera eventuella kommunikationsproblem och i sÄ fall vilka?Vad upplevs som effektiv kommunikation och vad upplevs fungera bra idag?Vem upplevs ha ansvar för att information skall nÄ fram till den eller de som Àr tÀnkt? Resultatet visade bland annat en upplevd otydlighet gÀllande information, svÄrighet med samordning, problematik kring förvaltningarnas storlek samt resurser pÄ varje enskild enhet och svÄrighet att se organisationen ur ett helhetsperspektiv..

Bakgrund: Mycket i litteraturen tyder pÄ att ouppmÀrksammad och underbehandlad smÀrta hos Àldre demenssjuka Àr vanligt förekommande. Detta strider mot principerna om mÀnniskors lika vÀrde, den enskildes vÀrdighet och det humana i att lindra. Det finns mÄnga typer av demenssjukdom och attityden förekommer att demenssjuka inte kÀnner smÀrta. Demenssjuka har ofta problem med att kommunicera eller lokalisera smÀrtan. Observations- och sjÀlvsmÀrtskattningsinstrument anvÀnds inte i större utstrÀckning.

Carlsson, Jenni & Jönsson, Sandra (2014). Barns kommunikation och sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola. Malmö: LÀrarutbildning Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att belysa barns förutsÀttningar och möjligheter till kommunikation i en mÄngkulturell förskola. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kommunicerar barn med varandra i en mÄngkulturell förskola? Hur uppfattar förskollÀrarna sin kommunikation med barn i en mÄngkulturell förskola? Och hur uppfattar förskollÀrarna sitt arbete med att frÀmja barns sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola? Undersökningen Àr gjord pÄ en mÄngkulturell förskola dÀr observationer Àr gjorda pÄ tvÄ barn i en barngrupp under nÄgra tillfÀllen och intervjuer med fem förskollÀrare.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om lÀrare Àr medvetna om hur de anvÀnder sin verbala kommunikation i klassrummet. Fokus har Àven legat pÄ att se i vilken utstrÀckning lÀrare anvÀnder den verbala kommunikationen för att göra eleverna delaktiga i undervisningen. En undersökning i form av observationer samt intervjuer har genomförts med sex lÀrare i Ärskurs fyra. I uppsatsen sker en kort genomgÄng av vad verbal kommunikation Àr och vad den betyder för elevers lÀrande. Skolans styrdokument lyfts för att visa vilka föreskrifter som finns om verbal kommunikation i skolan.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur elever i ett SVA-klassrum kommunicerar. Ämnet Ă€r aktuellt i vĂ„rt mĂ„ngkulturella samhĂ€lle. Forskningsstrategin tar utgĂ„ngspunkt i etnografi. Datainsamlingsmetoden har varit deltagande observation i den naturliga miljön. Resultatet visar att eleverna anvĂ€nder sig av verbal och icke-verbal kommunikation.

Denna uppsats avser att söka, jÀmföra och analysera hur tvÄ butiker inom samma butikskedja, genom sin visuella kommunikation, kan ge kunden olika erfarenheter. Vi valde att begrÀnsa Àmnet till endast undersöka tre faktorer: skyltar, placering av varumÀrken och butikslayout. Vi bestÀmde oss för att jÀmföra tvÄ av Design Onlys butiker i Göteborg, som ligger i Nordstan och pÄ Fredsgatan dÀr vi uppfattar skillnader i den visuella kommunikationen Genom att med utsikt över hela kedjan frÄn Àgarnas visioner för hur butikskommunikatörer fungerar och slutligen hur kunderna uppfattar visuell kommunikation i butikerna, har vi kunnat dra slutsatser om hur vÀl företagets identitet matchar dess image..

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.