NÀtkrÀnkningar Àr ett vÀxande problematiskt fenomen i dagens samhÀlle. MÄnga ungdomar upplever att de blir krÀnkta pÄ sociala medier, bÄde av bekanta och icke bekanta personer. Studien syftar till att lyfta fram hur motstridiga normer kan tÀnkas ha en inverkan pÄ ungdomars resonemang kring nÀtkrÀnkningar och bygger pÄ fem fokusgruppintervjuer med ungdomar. Resultatet visar att ungdomarna anser att alla har valfrihet kring vilka selfies de publicerar pÄ sociala medier, samtidigt som de som utsatts för nÀtkrÀnkningar ibland fÄr skylla sig sjÀlva. Friheten som ungdomarna anser att alla har rÀtt till Àr inte alltid pÄ lika villkor eller förbehÄllslös, det tycks finnas olika normer för olika personer, bland annat killar och tjejer.

Vissa forskningsresultat har visat att en mÄttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter pÄ den intellektuella kapaciteten nÀr vi blir Àldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor Àn för mÀn. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmÄgan i Äldrandet. Data frÄn projektet SNAC-Kungsholmen har anvÀnts. 229 mÀn och 323 kvinnor mellan 60 och 96 Är svarade pÄ frÄgor om sina dryckesvanor.

Psykisk ohÀlsa Àr idag den frÀmsta anledningen till lÀngre sjukskrivningar, nÄgot som leder till negativa konsekvenser för bÄde individ och samhÀlle. Internetbaserad behandling med kognitiv beteendeterapi har visat sig effektivt vid mÄnga former av psykisk ohÀlsa men det saknas kunskap om dessa behandlingsmetoders effekt vad gÀller att frÀmja arbetsförmÄga och minska sjukskrivningstid. Studiens syfte var att undersöka om en vÀgledd individanpassad internetbaserad KBT-behandling kunde minska psykisk ohÀlsa och förbÀttra arbetsförmÄga för deltagare (n=10) med bÄde psykisk ohÀlsa och nedsatt arbetsförmÄga. Behandlingen strÀckte sig över 10 veckor och testades i en öppen okontrollerad studie. Resultatet gav ett visst stöd för att interventionen kan minska psykisk ohÀlsa men inget stöd för att interventionen ökade den globala funktionsnivÄn eller arbetsförmÄgan.

Bakgrund: I Sverige drabbas Ärligen cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjÀrtstopp utanför sjukhus och ungefÀr 500 av dessa överlever. HjÀrt- kÀrlsjukdom Àr vanligaste bakomliggande orsaken till att drabbas av ett hjÀrtstopp, andra orsaker till hjÀrtstopp Àr lungsjukdom, intoxikation och skalltrauma. Syfte: Syftet i denna litteraturstudie var att utifrÄn vetenskaplig litteratur undersöka patienters livskvalité efter ett hjÀrtstopp. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas livskvalité pÄverkades efter att ha överlevt ett hjÀrtstopp, i resultatet framkom det förÀndringar i fysiska-, psykiska- och kognitiva funktioner samt sökande efter mening.

Bakgrund: I Sverige drabbas Ärligen cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjÀrtstopp utanför sjukhus och ungefÀr 500 av dessa överlever. HjÀrt- kÀrlsjukdom Àr vanligaste bakomliggande orsaken till att drabbas av ett hjÀrtstopp, andra orsaker till hjÀrtstopp Àr lungsjukdom, intoxikation och skalltrauma. Syfte: Syftet i denna litteraturstudie var att utifrÄn vetenskaplig litteratur undersöka patienters livskvalité efter ett hjÀrtstopp. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas livskvalité pÄverkades efter att ha överlevt ett hjÀrtstopp, i resultatet framkom det förÀndringar i fysiska-, psykiska- och kognitiva funktioner samt sökande efter mening.

MÄnga undersökningar styrker att yrkesval och yrkesintresse Àr ett uttryck för personligheten samt att personer med en viss yrkestillhörighet har mÄnga personlighetsdrag gemensamt med denna grupp och att olika yrkesgrupper skiljer sig frÄn varandra betrÀffande personlighetsdrag. DÄ psykologyrket blivit alltmer breddat och differentierat vÀcktes intresset att undersöka om det ocksÄ inom gruppen psykologstudenter fanns skillnader i personlighetsdrag. Studien syftade till att med hjÀlp av personlighetstestet 16 PF (16 Personality Factor Questionnaire) undersöka och försöka kartlÀgga psykologstudenters personlighetsdrag pÄ gruppnivÄ med avseende pÄ olika faktorer sÄsom val av terapiinriktning (kognitiv beteendeterapi, KBT, kontra psykodynamisk terapi, PDT) samt yrkesintresse (organisatoriskt / konsultativt kontra psykiatriskt / kliniskt). Resultaten analyserades statistiskt med hjÀlp av variansanalys dÀr variabeln kön konstanthölls (ANCOVA). Resultaten visade pÄ signifikanta skillnader för sex av sexton personlighetsvariabler i terapiinriktningsgruppen (n = 52) samt för tre av sexton personlighetsvariabler i yrkesintressegruppen (n = 57).

Bakgrund: Det intrÀffar cirka 18 000 höftfrakturer i Sverige varje Är och det antalet stiger med en allt Àldre befolkning. En god smÀrtlindring efter operation leder till minskat lidande och kortare vÄrdtider. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka hur sjuksköterskor kan bedöma postoperativ smÀrta hos patienter med höftfraktur. Metod: En litteraturstudie dÀr 10 artiklar granskats och sammanstÀllts. Resultat: Det finns mÄnga olika instrument för smÀrtbedömning.

Kommunikation Àr en central del i distriktssköterskans arbete och forskning visar attbristande kommunikation och informationsöverföring mellan distriktssköterskaoch omvÄrdnadsteamet Àr riskomrÄden för patientsÀkerhet. Syftet med studien var attbeskriva distriktssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation och informationsöverföringinom omvÄrdnadsteamet. Fyra intervjuer genomfördes och datan analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Tre kategorier framkom: tillÀmpa kommunikationsstrategier, verka för samarbete och arbeta med organisationsansvar. Distriktssköterskan anvÀnde olika strategier i kommunikationen med omvÄrdnadsteamet för att skapa goda relationer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur tvÄsprÄkiga elevers kommunikation under tvÄ olika laborationer sÄg ut, hur laborationsuppgiftens utformning pÄverkade dessa elevers kommunikation och Àven hur laborationerna kunde ge eleverna möjlighet till reflektion runt innehÄllet. Elever i Ärskurs 7 observerades och spelades in pÄ band vid tvÄ skilda laborationstillfÀllen. Intervjuer utfördes efter det sista laborationstillfÀllet. Undersökningen tyder pÄ att elevernas kommunikation och möjligheter till reflektion i stor utstrÀckning pÄverkas av laborationens utformning och innehÄll..

Den hÀr uppsatsen handlar om EMDR- metoden.En psykoterapeutisk metod som syftar till att bearbeta minnen frÄn traumatiska hÀndelseroch mildra de psykologiska konsekvenserna. Francine Shapiro utvecklade denna metod 1989 för behandling av trauma. Det pÄstÄs att 84- 100 % av dem som behandlas mot Post traumatisk stress syndrom med denna metod blir fria frÄn symptom pÄ endast 1-3 behandlingar. Shapiro pÄstÄr att metoden Àr effektivare Àn nÄgon annan terapeutisk behandlingsmetod.Huvudsyftet med att vÀlja att skriva om detta, var att införskaffa kunskap om EMDR- metoden i sin helhet. Om dess uppkomst och utveckling.

Personalvetarprogrammet Àr en bred beteendevetenskaplig utbildning som leder till yrken rörande personalfrÄgor. Syftet med studien var att studera attityder kring personalvetarutbildningen hos studenter och yrkesverksamma frÄn UmeÄ och Stockholms universitet. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ totalt 67 deltagare dÀr samtliga studerar eller har studerat vid UmeÄ respektive Stockholms universitet. Dels undersöktes huruvida det finns skillnader mellan tvÄ olika modeller av personalutbildningar (A- och P-modellen), samt om det finns skillnader mellan yrkesverksamma och studerande. Resultatet visar att det finns signifikanta skillnader mellan hur de olika undersökningsgrupperna upplever utbildningens innehÄll.

MÄnga webbgrÀnssnitt idag misslyckas med att möta anvÀndarnas behov och blir dÀrför bristfÀlliga gÀllande anvÀndarvÀnligheten. Detta leder till att anvÀndarna begÄr stora misstag och anstrÀnger sig vid anvÀndningen av webbaserade system. Visuell design och struktur i ett grÀnssnitt spelar en stor roll i hur anvÀndarna förstÄr sig pÄ och tolkar ett grÀnssnitt dÄ de avser hur olika beteenden och information kommuniceras till anvÀndarna. I denna studie undersöks hur visuell design, struktur och anvÀndbarhet i ett grÀnssnitt underlÀttar anvÀndarnas kognitiva bearbetning av information vid utförande av komplexa uppgifter. Studien har utförts genom ett uppdrag för Ahltorpmedia AB, som skapar lösningar för bl.a.

Den vĂ„rd som har starkast evidens vid behandling av tvĂ„ngssyndrom, Obsessive Compulsive Disorder (OCD), Ă€r kognitiv beteendeterapi (KBT), innehĂ„llande exponering och responsprevention. Idag Ă€r tillgĂ„ngen till denna vĂ„rd begrĂ€nsad frĂ€mst pĂ„ grund av för fĂ„ behandlare. Tidigare forskning pekar pĂ„ att personer med OCD kan bli hjĂ€lpta av mindre terapeutintensiva behandlingar. Att leverera vĂ„rd stegvis med ökande behandlingsintensitet; Stepped Care, kan vara ett sĂ€tt att öka tillgĂ€ngligheten av KBT. Denna pilotstudie har undersökt Stepped Care för OCD i form av tre steg, pĂ„ Ångestenheten, Karolinska Universitetssjukhuset.

Detta arbete Àr en kvalitativ studie som handlar om kommunikation pÄ mÄngkulturella förskolor. Syftet med den empiriska undersökningen Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare uttalar sig om den kommunikation som sker pÄ mÄngkulturella förskolor. De frÄgestÀllningar studien utgÄr frÄn Àr: PÄ vilka olika sÀtt kan kommunikation komma till uttryck pÄ en mÄngkulturell förskola? PÄ vilka sÀtt stödjer och utvecklar pedagogerna kommunikation i en mÄngkulturell förskola? Insamling av materialet har skett genom semistrukturerade intervjuer vilka spelats in med diktafon och transkriberats.Resultatet frÄn de intervjuer som gjorts diskuteras mot forskningsbakgrunden i vilken vi lyfter tidigare forskning inom relevanta omrÄden för studien. Bland annat beskrivs hÀr kommunikation, interkulturell kommunikation och förskolan som diskurs.Resultatet visar att pedagogens förhÄllningssÀtt och olika stöd Àr av stor betydelse för den kommunikation som sker pÄ mÄngkulturella förskolor.

Arbetet som behandlare kan vara pÄfrestande dÄ behandlaren stÀndigt möter klienter. SÄledes kan en behandlare utsÀttas för bÄde psykiska och fysiska risker som eventuellt kan pÄverka behandlarens arbetsmotivation.Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn behandlarens egna upplevelser fÄ en djupare kunskap om behandlarens arbetsmotivation och om faktorer som pÄverkar motivationen i arbetet. Studier har visat att faktorer som högt engagemang och en kÀnsla av att de, som behandlare, har möjligheten att göra en avgörande insats i klienters liv Àr viktiga i relation till arbetsmotivation. Faktorer som utmaningar, varierande arbetsuppgifter, relation till arbetsgruppen och klienter samt vikten av ledningens styrning framhÀvs i uppsatsen som andra viktiga motivationsfaktorer.Uppsatsen bygger pÄ tre teorier; Herzbergs two-factor theory, social kognitiv teori och Self determinationsteorin. Intervjuerna genomfördes genom en semistrukturerad kvalitativ intervju.Resultatet visade att behandlarna har en hög inre motivation till sitt arbete.