Sök:

Sökresultat:

785 Uppsatser om Kognitiv förmćga - Sida 21 av 53

Att sluta spela pÄ egen hand : en studie om sjÀlvlÀkning

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad en problemspelare anger för motiv till att sluta spela och hur personen vÀljer att göra det. De tre frÄgestÀllningarna Àr: Vad förmÄr nÄgon att sluta spela, Hur gör man som problemspelare nÀr man slutar spela och Vad har varit till hjÀlp och till hinder för att sluta spela? Den teoretiska utgÄngspunkten har varit det kognitiva och det behavioristiska perspektivet och metoden vi har anvÀnt har varit kvalitativ. Vi har anvÀnt halvstrukturerade intervjuer. De viktigaste resultaten vi fÄtt fram Àr att anhöriga Àr mycket viktiga och att man behöver nÄgot att ersÀtta spelandet med.

Allians i psykologisk behandling för smÀrta : Relationen mellan patientkaraktÀristika, allians och utfall i KBT och exponering

Kronisk smĂ€rta utgör ett folkhĂ€lsoproblem, dĂ€r psykologiska faktorer Ă€r betydelsefulla. Psykologiska behandlingar har god effekt, och det finns ett vĂ€xande intresse för den terapeutiska alliansen i smĂ€rtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan patientkaraktĂ€ristiska, allians och utfall, i tvĂ„ behandlingar för smĂ€rta; KBT och exponering. Ljudinspelningar av behandlingssessioner har skattats avseende allians med instrumentet Working Alliance Inventory. Ångest före behandling hade ett positivt samband med alliansen i bĂ„da behandlingarna.

Vittnesintervjuer genom fri Ätergivning ger omfattande vittnesmÄl Àven under stress.

Kognitiva intervjumetoden (KI) ger vittnesmÄl med hög frekvens och korrekthet av detaljrapporteringar, Àven frÄn stressade vittnen. DÄ KI krÀver utbildning i metoden och att den Àr tidskrÀvande Àr ett problem inom polisvÀsendet. Studien avsÄg att undersöka om det initiala momentet inom KI, fri Ätergivning, Àr en effektiv intervjumetod för att erhÄlla vittnesmÄl med hög frekvens av korrekta detaljrapporteringar Àven nÀr vittnesintervjun genomförs med stressade vittnen. Deltagarna (N =32) randomiserades till kontroll- respektive experimentgrupp och de tittade pÄ ett inspelat butiksrÄn. Experimentgruppen utsattes dÀrefter för stressmanipulation, varefter samtliga genomgick vittnesintervjuer.

Elevers och lÀrares attityder till friluftsliv i
gymnasieskolan

LÀroplanen för gymnasieskolan, Lpf 94, betonar vikten av friluftsliv. VÄra erfarenheter frÄn den verksamhetsförlagda utbildningen Àr att friluftslivet trots detta för en relativt undanskymd tillvaro i dagens skola. Syftet med vÄr studie var att undersöka vilka attityder gymnasieelever och gymnasielÀrare i idrott och hÀlsa har till friluftsliv i skolan, samtidigt vi ville ocksÄ fÄ en ökad förstÄelse för lÀrarnas attityder. Vi gjorde vÄr undersökning pÄ vÄra tidigare praktikplatser eftersom vi redan hade bra kontakt med eleverna och lÀrarna. Vi anvÀnde oss av en kvantitativ undersökning med 69 enkÀter till elever och nio enkÀter till lÀrare.

Vad kan hunden tillföra sjukgymnastisk rehabilitering i Sverige?: en problemformulerande och deskriptiv studie om AAT.

Bakgrund och syfte: Animal-Assisted Therapy (AAT) stÄr för en direkt och mÄlinriktad intervention dÀr hunden stimulerar till en fysisk, social, emotionell och/eller kognitiv funktionsutveckling hos patienten. Det Àr en dokumenterad och utvÀrderad process i USA som anvÀnds av mÄnga professioner. Syftet med studien Àr att undersöka vad hunden kan tillföra den sjukgymnastiska rehabiliteringen i Sverige. Metod: En enkÀt med öppna frÄgor skickades ut till tvÄ sjukgymnaster, en rekreationsterapeut och en omsorgspedagog för att undersöka hur de anvÀnder hunden i aktivitet med rehabilitering av patienter. Resultat: Inom AAT brukas hunden frÀmst som en motivations höjande faktor inom geriatrik, barnhabilitering, neurologiska sjukdomar samt vid traumatiska hjÀrnskador.

Född för tidigt ? livskvalitet och psykisk anpassning vid 18 Ärs Älder

Tidigare forskning har visat att barn som föds för tidigt Àr en sÄrbar grupp som löper ökad risk för funktionsnedsÀttningar, kognitiva och motoriska nedsÀttningar samt beteendeavvikelser. Kunskapen Àr begrÀnsad om hur för tidigt födda ungdomar upplever sin livskvalitet och om hur vÀl de anpassat sig efter sina förutsÀttningar. Föreliggande uppsats jÀmförde livskvalitet enligt QOLI anpassat för ungdomar och psykisk hÀlsa enligt SDQ vid 18 Ärs Älder hos 105 prematurt födda ungdomar och 54 ungdomar i en matchad kontrollgrupp. Trots en lÀgre kognitiv och exekutiv funktion rapporterade de för tidigt födda ungdomarna lika god livskvalitet som kontrollgruppen. Det förelÄg skillnader i rapporterade kamratrelationer dÄ de för tidigt födda ungdomarna sa sig vara mer ensamma och upplevde sig som mindre populÀra Àn kontrollgruppen.

Utvecklingen av öga-handkoordination hos för tidigt födda barn frÄn 10 mÄnader till 18 Är

Forskning visar att för tidigt födda barn har problem inom en rad kognitiva omrĂ„den. Denna undersökning syftar till att belysa utvecklingen av öga-handkoordination med hjĂ€lp av data insamlade vid 10 mĂ„n, 5 œ och 18 Ă„rs Ă„lder inom Stockholm Neonatal Project. Resultaten visade pĂ„ skillnader i öga-handkoordination mellan prematurfödda och kontroller vid alla mĂ€tpunkter. Endast ett svagt samband mellan Griffiths? D-skala vid 10 mĂ„nader och senare testningar med VMI faststĂ€lldes.

Att stödja elevens övning : om tajmad minnestrÀnings pÄverkan pÄ inlÀrning och motivation i distansundervisning med yngre instrumentalister

En hel del av forskning inom kognitiv neurovetenskap tyder pa? att effektivare uppla?gg av repetitionstillfa?llen fo?rba?ttrar inla?rningsprocessen hos eleverna, eller ra?ttare sagt hos ma?nniskor i alla a?ldrar.Uppsatsen handlar om yngre instrumentalelevers inla?rningsprocess i relation till hja?rnans minnesfunktioner och underso?kningen fokuserar fiolundervisning pa? nybo?rjarniva?. Jag har utfo?rt ett empiriskt experiment av tajmade repetitionstillfa?llen via interaktiva onlinebaserade samtal med tre yngre elever.Alla de tre eleverna har under projektens ga?ng a?stadkommit fo?rba?ttringar av de fa?rdigheter som stod i fokus vid de tajmade repetitionerna. Experimentperioden har haft positiv inverkan pa? elevernas motivation, men deras uppna?dda fo?rba?ttringar bedo?mer jag vara av icke besta?ende karakta?r.

Att mÀta psykoedukation : kunskapstest för personer som genomgÄtt kognitiv beteendeterapi för generaliserat Ängestsyndrom via Internet

Syftet med denna examensuppsats var att mÀta kunskaper som deltagarna i en internetbehandlingen för generaliserat Ängestsyndrom fÄtt av psykoedukationen i behandlingen. I studien undersöktes om behandlingsgruppen ett Är efter avslutad behandling kom ihÄg det som lÀrdes ut i behandlingen. Det undersöktes Àven om det fanns nÄgot samband mellan kunskap och grad av oro. För att mÀta kunskap framstÀlldes ett flervalstest som baserades pÄ modulerna i internetbehandlingen. Det slutgiltiga testet bestod av 22 items.

En studie om lÀrarstudenters informationssökning

The main purpose of this Master?s thesis is to contribute to anincreased understanding of student teacher?s informationseeking for their studies. The role of cognitive authorities andapproaches to the critical evaluation of sources are taken intoaccount as well as what student experiences of informationseeking imply for their future profession. The study takes asociocultural perspective and the empirical material is based oninterviews with six student teachers at the end of theireducation. The interviews have been analysed with a departurepoint in the research questions to the following themes; seekingand finding information, critical evaluation of sources and,analysing and using information.The major findings concern the teacher students? emphasis onthe importance of the critical evaluation of sources and theirscepticism towards Internet use, both for their own studies aswell as for their future pupils.

SjÀlvstÀndigt arbete i textilslöjden - fungerar det ?

Syftet med denna studie Àr att undersöka om elever har tillrÀckliga kunskaper för att klara av sjÀlvstÀndigt textilslöjdsarbete. Dessutom undersöks anvÀndningen av arbetsbeskrivningar och hur dessa bör utformas för att gynna elevers sjÀlvstÀndighet. Jag har fördjupat mig i gÀllande styrdokument och tagit del av den nationella utvÀrderingen av grundskolan som genomfördes 2003. Relevant forskning kring kunskap, lÀsutveckling och inlÀrningsstilar har granskats. DÀrefter har strukturerade intervjuer genomförts med 20 elever i Är 6, dÀr eleverna besvarat teoretiska frÄgor och genomfört praktiska uppgifter för att undersöka deras kunskaper inom textilslöjd.

Effekterna av kognitiv trÀning med luktminnesspel

NedsÀttningar i luktsinnet Àr vanligt förekommande i befolkningen, och kan fÄ negativa konsekvenser för en individs livskvalitet. FörsÀmringar i luktsinnet kan dessutom förebÄda kognitiva försÀmringar hos Àldre. Syftet med denna studie Àr att undersöka om daglig luktminnestrÀning gynnar luktsinnet hos vuxna, och om trÀningen Àven leder till en förbÀttring av förmÄgor som inte direkt trÀnas. Under 40 dagar fick deltagarna (n=18) spela en specialutformad version av spelet memory, innehÄllande lukter. Luktspelets effekter pÄ deltagarna jÀmfördes med en kontrollgrupp som spelade ett visuellt minnesspel.

Attityder till psykologisk kunskap inom polisen

Kunskap om psykologi Àr högst relevant i polisyrket dÄ yrket till stordel bestÄr av möten med olika individer. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka hur attityden till psykologisk kunskap ser utinom polisen samt studera vilka faktorer som kan ha betydelse förattityden. Datamaterialet samlades in med enkÀter som besvarades av64 polisstudenter samt 68 yrkesverksamma poliser. Resultaten visadeatt det fanns ett samband mellan attityder och tidigare högre studier,kön samt huruvida respondenterna var yrkesverksamma poliser ellerpolisstudenter. Kvinnor, respondenter med akademisk bakgrund samtpolisstudenter visade en signifikant mer positiv attityd till psykologiskkunskap jÀmfört med mÀn, respondenter utan akademisk bakgrundoch yrkesverksamma poliser.

Andlighet : en fenomenologisk studie av fenomenet andlighet och dess betydelse för meningsskapand i livsvÀrlden

Fler mÀnniskor anser sig vara andliga men inte religiösa samtidigt som andlighet förknippas med psykiskt och fysiskt vÀlbefinnande. Denna uppsats har som syfte att belysa andlighet som fenomen för att förstÄ vad andlighet egentligen Àr och vad den andliga upplevelsen har för betydelse för meningsskapande i livsvÀrlden. En fenomenologisk ansats anvÀnds för detta ÀndamÄl. För att förstÄ fenomenet djupare anvÀnds teori hÀmtad frÄn fenomenologi, kognitiv teori samt utvecklingsteoretiska perspektiv. Analysen har skett utifrÄn den fenomenologiska EPP-metoden.

Som en vÀckarklocka? : Om kriminalitetssamtal ur ungdomarnas perspektiv

UngdomstjÀnst bestÄr av tvÄ delar: icke avlönat arbete och pÄverkansprogram. I den kommun denna studie Àr utförd i har socialtjÀnsten valt att benÀmna pÄverkansprogram för kriminalitetssamtal. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur ungdomar upplevt dessa samtal och om de förÀndrat sitt sÀtt att tÀnka och sin livsstil som en följd av samtalen. Studiens metod var kvalitativ i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utifrÄn stÀmplingsteori och kognitiv teori.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->