Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

The aim of this qualitative study was to examine six individuals' experiences to talk about the sexual abuse that occurred in their childhood. We interviewed five women and one man, using a phenomenological approach during the work process. The theories emerged as we analyzed our results and appeared to be communication, cognitive theory, validation, trauma theory and taboo. The results showed that the respondents, whom disclosed the abuse as children, were most likely to get a negative response from both formal and informal support systems. While as adults they were confirmed to a greater extent and therefore achieved a better physical and mental wellbeing.

Information till patienten är en betydelsefull del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. En viktig uppgift är att hos patienter identifiera hindrande och främjande faktorer för möjligheten att ta till sig information. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av hur patienter har erfarit given information samt sjuksköterskors uppfattningar av vad som påverkar patienter i informationssituationen. Tio sjuksköterskor intervjuades och materialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. I resultatet framkom beskrivningskategorierna tar till sig, tar inte till sig och uppfattar inte.

I dagsläget väntar ett stort antal patienter på ett nytt organ. Transplantationen är en påfrestande process i vilken närstående har en betydande roll. Upplevelser av att vänta på en organ¬transplantation och hanterings¬strategier skiljer sig mellan individer. Syftet var att belysa närståendes upplevelser och hanteringsstrategier under pre¬transplantations¬tiden. Litteraturstudien genom¬fördes genom granskning av 13 vetenskapliga artiklar, varav sju var kvalitativa och sex kvantitativa.

Inledning Det är bevisat att hög-intensiv intervallträning två gånger i veckan i sex till åtta veckor kan förbättra aerob kapacitet. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om sex veckors hög-intensiv intervallträning en gång i veckan i kombination med snabbhetsträning kan ge ökad prestationsförbättring hos kvinnliga fotbollsspelare. Metod Tjugoåtta damlagsspelare från samma fotbollslag deltog i studien varav elva fullföljde hela studien. Studien genomfördes en gång i veckan i sex veckor och innehöll hög-intensiv intervallträning i hinderbana inomhus med snabbhetsträning. Före- och eftertester utfördes i form av ett Yo-Yo intermittent återhämtningstest nivå 1 (YYIRTL1) samt ett 6 x 30 meter upprepat sprinttest.

Ett beslut kan upplevas olika svårt och få effekter för beslutsfattaren eller någon annan individ. I denna studie undersöktes hur beslutsprocesser i samband med ett medicinskt ställningstagande påverkas av information om att en majoritet eller minoritet delar åsikten, samt om patienten i fallet har samma kön som en själv eller inte. I studien undersöktes även om det finns en tendens att välja en patient av det egna könet och hur orsaken till den egna och andras åsikt förklarades. Valet stod mellan vem av två patienter skulle prioriteras för att få genomföra en livsavgörande operation. I linje med förväntningar visade det sig att deltagare i minoritet tenderade att konsolidera sitt beslut mer än deltagare i majoritet.

Att plötsligt insjukna i akut sjukdom är för den drabbade personen men även för hans eller hennes närstående en stor belastning med många blandande känslor. För ambulans-sjuksköterskor hör detta till vardagen men för de utsatta blir verkligheten hotad och medvetenheten om förlust av den sjuke blir påtaglig. Närstående till personer som vårdas inom akutsjukvården är ofta i en mycket utsatt, sårbar men framförallt ny situation. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en svårt sjuk person fått ambulanssjukvård. Sammanlagt åtta närstående intervjuades med en kvalitativ forskningsintervju som därefter analyserades med en tematisk innehållsanalys.

Idag sker det förtätningar i den urbana miljön vilket bidrar till en ökad andel hårdgjorda ytor inom dessa områden. Det är även ett växande fenomen inom villaområden att anlägga hårdgjorda ytor med ogenomsläppliga fogar på tomtens framsida. Vart tar det avrinnande dagvattnet från de hårdgjorda ytorna vägen och blir det några negativa följder av detta? Gräsarmering på villagator är ett kandidatarbete som är en renodlad litteraturstudie för att söka fakta om det är möjligt att anlägga gräsarmering inom ett villaområde med en begränsad hastighet upp till 30 km/h. Arbetet ger en grund för framtida studier inom området av dagvattenhantering inom villaområden eller vägar med en hastighetsbegränsning på 30 km/h. Problematiken med dagvattenhanteringen i våra samhällen har idag börjat bli en mer diskuterad och beprövad metod.

I skolan använder sig lärare av skriftliga prov som ett av underlagen vid betygssättning, men det finns dåliga och bra prov. Ett bra prov utvärderar det som avses. Kan det vara så att betyg på skriftliga prov i dagens skola grundas på annat än vad som avses i betygskriterierna? För att granska detta gjordes en kvalitativ samstämmighetsanalys av autentiska prov och betygskriterier gällande organisk kemi, kemi b på gymnasiet. Till detta användes Blooms reviderade taxonomi.

Sammanfattning. Detta arbete behandlar fyra pedagogers och tolv barns tankar om rättvisa i förskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med barn och pedagoger. Syftet var att undersöka hur dessa barn och pedagoger tänker om begreppet rättvisa. Vi har använt oss av Berglings teori om moralutveckling, Biesta som behandlar demokrati i utbildningen och Piagets teori om kognitiv utveckling. Vi har även tagit med senare forskning och studier som behandlar rättvisa, värdepedagogik, demokrati samt relationsarbete för lärare.

Bakgrund: Ryggsmärta är ett vanligt förekommande problem i dagens samhälle. Den lumbala segmentella instabiliteten anses vara en signifikant orsak till kroniska ländryggssmärtor. Instabilitet innebär ofta hypermobilitet i någon rörelseriktning, men inte nödvändigtvis i alla plan. I kombination med dysfunktion och den onormala belastning själva leden och dess omgivande strukturer utsätts för, orsakar instabiliteten ofta smärta på grund av störd proprioception. Det är väl känt att svaghet och nedsatt muskulär kontroll i den djupa ryggmuskulaturen är vanligt hos patienter med ländryggssmärta.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folkhälsosjukdom, som förutsägs vara en av de tre vanligaste dödsorsakerna i världen år 2020. De symptom som följer är många och kan påverka patienten, både fysiskt och psykiskt. Oro/ångest är karaktäristiska symptom vid KOL och denna studies syfte var att beskriva icke-farmakologiska åtgärder vid detta tillstånd. En litteraturstudie inom ämnet genomfördes, utifrån Polit och Beck?s nio steg, där resultatet grundades på vetenskapligt granskade artiklar.

Trots att en stor del av befolkningen är arbetslösa saknas forskning på hur arbetslösheten påverkar individens kognitiva förmågor. Föreliggande studie undersöker effekten av arbetslöshet på episodiskt och semantiskt minne samt visuospatial förmåga. Även könsskillnader testas. Med resultat från tidigare forskning om de arbetslösas negativa psykosociala situation som grund hypotiserades att de arbetslösa skulle prestera sämre på test som mäter episodiskt minne, semantiskt minne och visuospatial förmåga. De arbetslösas psykosociala situation undersöktes med självskattning av variablerna stress, depression och sociala nätverk och kognitiv förmåga mättes med 16 olika kognitiva test.

Personer med långvarig sjukdom som bor i ordinärt boende är ofta beroende av stöd och hjälp på olika sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hos personer med långvarig sjukdom som bor i ordinärt boende av att vara beroende av stöd och hjälp. En manifest innehållsanalys av 14 vetenskapliga artiklar gjordes. Analysen resulterade i fem kategorier, att vårdare inte uppfyller behoven, att förlora privatliv och värdighet, att vara en börda för andra, att vårdare kan bidra till acceptans att ta emot hjälp, att vara känna oro och frustration i vardagen. Personer upplevde att okända och för stort antal vårdare var negativt.

Arbetet som dagens hemtjänstpersonal utför har kommit att bli alltmer styrt av detaljrika arbetsscheman. Detta till skillnad från 1950-talets hemsamariter som spenderade hela sin arbetstid hos de gamla. Inom allt fler hemtjänstverksamheter ersätts den manuella arbetsplaneringen med IT-verktyg som arbetsplanering. Detta som en följdverkan av 1990-talets höga krav på effektivisering inom omsorgen. Alla dessa förändringar har en mening vad gäller arbetstillfredsställelse för personalen inom hemtjänsten.