De sista decennierna har modern hjarnavbildningsteknik borjat anvandas allt mer flitigt for att svara pa fragor om moraliskt beslutsfattande. Det har lett till en explosion av data som ror korrelativa samband mellan neural aktivitet och moraliskt beteende. Studier med bl.a. fMRI har genererat data som antyder att tva delvis skilda processer ar inblandade i moraliskt beslutsfattande. Den ena mer deliberativ eller kognitiv och den andra mer emotionellt orienterad.

I Sverige kan man för närvarande skönja ett ökat intresse för matlagning. Detta reflekteras bland annat i ett ökat utbud av matlagningsprogram i tv och antalet sökningar efter recept på Google uppgår till nästan 2 miljoner varje månad, enbart i Sverige. Samtidigt slängs ungefär 25 % av all mat som inhandlas och många föräldrar uppger att de känner att det är svårt att experimentera mera i köket.I ett försök att uppmuntra till experimentering i köket och samtidigt minska matsvinnet har det i denna uppsats implementerats och testats en proof of concept metod för att rekommendera ingredienser som passar tillsammans. Tesen är att om användare får ett stöd med kombinationer av ingredienser som passar tillsammans kommer de så småningom att våga experimentera mera med sin matlagning.Flera algoritmer analyserades men algoritmen som implementerats bygger på en viktning av ingredienserna i PlanEatSmiles receptdatabas. När en ingrediens förekom tillsammans med en annan i ett recept ökades vikten med 1.

Designsonder är en så kallad innovativ metod (Hanington, Methods in the Making: A Perspective on the State of Human Research in Design, 2003) som låter deltagarna i studien vara kreativa och delaktiga i designprocessen. Det finns ingen exakt definition av designsonder, men ofta handlar det om ett paket med ett antal uppgifter som delas ut till deltagarna. Exempel på vanliga övningar är att skriva en dagbok om användandet av artefakten som studeras samt att genom en engångskamera låta deltagaren dokumentera sitt användande.Denna rapport syftar till att undersöka designsonders potential som inspiration till designprocessen. Samtidigt undersöks hur metoden designsond fungerar på den aktuella målgruppen: studenter som använder Key-husets entrémiljö på Linköpings universitet. Rapporten belyser därmed problematiken med att ta steget från de tidiga faserna i designprocessen, där fokus ligger på att förstå användarna av artefakten som ska designas, till själva designandet av artefakten.

De senaste årens tekniska utveckling på datorområdet har även gett återverkningar inom distansutbildningen. Den nya Informationstekniken (IT) har används mest för att utveckla kommunikationen mellan lärare och studenter på distansutbildningarna. I utgångsläget har tekniken alltså används för att underlätta arbetet inom kurserna, inte för att utveckla metoder för hur undervisning ska bedrivas. Elektroniskt lärande (e-learning) kan förklaras som ?Teknikbaserat lärande? (technology-based learning) och innefattar all form av undervisning som sker med hjälp av elektroniska media.