Sök:

Sökresultat:

918 Uppsatser om Knäskador - Sida 1 av 62

UtvÀrdering av mekaniska skador i rÄsorteringen pÄ Tunadals
sÄgverk

Arbetet har gjorts för att fĂ„ reda pĂ„ hur mycket mekaniska skador som den nya rĂ„sorteringen pĂ„ Tunadal tillför virket. UtvĂ€rderingen skall Ă€ven tjĂ€na som verifikation av stĂ€llda garantier frĂ„n maskintillverkaren. Med mekaniska skador menas kanturslag, klĂ€mskador, sprickor, brĂ€ckage och nedsmutsning. MĂ€tningarna gjordes pĂ„ skador större Ă€n 3mm. Resultaten av studien visar att före förbĂ€ttringsĂ„tgĂ€rderna var resultatet följande: • RĂ„sorteringen tillförde skador pĂ„ 24% av sidoutbytet • RĂ„sorteringen tillförde skador pĂ„ 41% av centrumutbytet.

Skador inom bandy : En retrospektiv studie 2007-2012

Inledning: Bandy har en lÄg skadeincidens med cirka 7 skador per 1000 matchtimmar. Den vanligaste skadelokalisationen Àr ansiktet som stÄr för ca en tredjedel av rapporterade skador. Eftersom antalet studier inom bandy Àr begrÀnsat, finns anledning till att öka kunskapen om skadepanoramat, för att pÄ sikt kunna arbeta förebyggande för att minska antalet skador. Syfte: Att med en kvantitativ ansats analysera rapporterade skador i elitseriebandy herrar 2007-2012. Metod: Resultatet av samtliga inrapporterade skador mellan 2007-2012 har analyserats.

ErsÀttning vid ideella skador: UtifrÄn trafikskadenÀmndens ersÀttningstabell

SkadestÄndsrÀtten Àr en viktig del av det juridiska systemet och berör rÀtten till ersÀttning för skador som orsakats av nÄgon annan och regleras i SkadestÄndslagen (1972: 207). Lagen har sÄvÀl en preventiv som en reparativ rÀttsverkan. Den preventiva funktionen bestÄr i att förhindra de skador som ger upphov till skadestÄndsskyldighet. Det reparativa syftet uppnÄs genom att skadevÄllaren mÄste ersÀtta den uppkomna skadan.Jag har valt att redogöra för personskador, med inriktning mot ideella skador. Den som har blivit drabbad av en personskada, kan rikta ansprÄk mot den som har vÄllat skadan, under förutsÀttningen att denne varit oaktsam eller vÄrdslös.

Kunskapen som kan rÀdda liv

Undersökningens syfte har varit att studera vilken kunskap och beredskap förskollÀrare och barnskötare har gÀllande första hjÀlpen och HLR (hjÀrt- och lungrÀddning) i förskolan samt att uppmÀrksamma riskomrÄden i förskolans fysiska miljö. En bakomliggande tanke med arbetets syfte Àr att vÀcka ett intresse och bidra till att förskollÀrare och barnskötare fÄr en större insikt av de skador och olyckor som kan förekomma i förskolas fysiska miljö. Om personalen i förskolan besitter kunskap om olika typer av skador, vart de oftast uppstÄr i miljön, vad som orsakar dessa samt vilka försiktighetsÄtgÀrder som bör vidtas för att förebygga kan olyckor och skador i förskoleverksamheten minskas. .

Överflyttning mellan intensivvĂ„rdsavdelningar pĂ„ grund av resursbrist 2009 och 2010 : En jĂ€mförande pilotstudie av eventuella skador

Bakgrund: Svenska intensivvĂ„rdsregistret (SIR) sammanstĂ€ller varje Ă„r faststĂ€llda kvalitetsmĂ„tt dĂ€r en av dem Ă€r ?Överflyttning till annan intensivvĂ„rdsavdelning pĂ„ grund av egen resursbrist.? Flera studier har visat att de patienter som flyttas mellan intensivvĂ„rdsavdelningar har en högre mortalitet och lĂ€ngre vĂ„rdtid Ă€n de som inte flyttas. Enligt patientsĂ€kerhetslagen ska vĂ„rdgivaren förebygga och utreda vĂ„rdskador. Ett sĂ€tt att mĂ€ta vĂ„rdrelaterade skador Ă€r Global Trigger Tool (GTT).Syfte: Att undersöka frekvensen av skador hos de patienter som överflyttats till annan intensivvĂ„rdsavdelning pĂ„ grund av resursbrist jĂ€mfört med en matchad kontrollgrupp.Metod: En retrospektiv, deskriptiv och jĂ€mförande pilotstudie. Journaler frĂ„n patienter som flyttats till annan intensivvĂ„rdsavdelning pĂ„ grund av resursbristscannades efter skador med hjĂ€lp av GTT och jĂ€mfördes sedan med en kontrollgrupp som inte flyttats mellan intensivvĂ„rdsavdelningar.Resultat: I undersökningsgruppen (n=20) Ă„terfanns 67 skador med ett genomsnitt pĂ„ 3,4 skador per patient.

TÀvlingsmomentets inverkan pÄ IslandshÀstens munhÀlsa

Studier har visat att utrustningsorsakade munhÄleskador Àr vanligt hos svenska rid- och travhÀstar i trÀning. Förekomst av utrustningsrelaterade skador pÄ regelbundet ridna IslandshÀstar finns dock inte beskriven i litteraturen. Inte heller har ett tÀvlingsmoments eventuella inverkan pÄ munhÀlsan hos hÀstar undersökts. Tre olika grupper av IslandshÀstar i olika rid/trÀningsstatus har undersökts. Grupp 1 bestod av tÀvlande hÀstar som precis avslutat ett tÀvlingsdeltagande.

Analys av sambandet mellan hÀstens temperament och dess skaderisk

Traumatiska skador och kotledsinflammationer kostar hÀstÀgare och försÀkringsbolag stora summor varje Är. För hÀstÀgaren innebÀr dessa skador dessutom förlorad tid för trÀning och tÀvling samt stress och oro. Under Är 2005 genomfördes en större enkÀtstudie (Ànnu ej publicerad) med syfte att identifiera riskfaktorer för uppkomsten av dessa skador. Den innehöll bland annat 10 frÄgor dÀr hÀstÀgare skulle uppslatta hÀstens temperament. Dessa frÄgor Àr utformade som sÄ kallade VAS-skalor (Visual Analogue Scale) och Àr de som analyserats i detta arbete.

Functional movement screen och skadeförebyggande trÀning hos fotbollsspelare

Bakgrund: Förekomsten av skador inom fotbollen Àr stor vilket drabbar den enskilde spelaren bÄde psykiskt och fysiskt. Syfte: Att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan lÄg poÀng (14 poÀng eller mindre) med FMS och ökad skaderisk hos manliga amatörspelare i fotboll. Material och metod: TvÄ fotbollslag i division tre och fyra deltog i studien. Ena laget fungerade som interventionsgrupp och den andra som kontrollgrupp. BÄda lagen fick utföra en FMS.

Inhysningsrelaterade skador hos svenska hÀstar - en intervjustudie med hÀstÀgare

Bakgrund: HÀstar tillbringar större delen av sin tid i hage eller stall och hÀr sker mÄnga skador, vilket Àr negativt för hÀstens vÀlmÄende och vÀlfÀrd. Det finns sÄ vitt jag kÀnner till ingen systematiserad forskning om inhysningsrelaterade skador i Sverige. Syfte: Att ta reda pÄ var hÀstar skadar sig och varför de skadar sig, för att kunna förebygga dessa skador. Metod: HÀstÀgare frÄn mÄnga olika discipliner vars hÀstar skadat sig i stall eller hage de senaste tio Ären intervjuades om skadescenarier, behandling, konvalescens och utgÄng. Resultat: Sexton hÀstÀgare intervjuades om sammanlagt 24 hÀstar. Skadorna uppstod i de flesta fall i hagen (20/24). Den vanligaste skadeorsaken var staket (8/24), följt av annan hÀst (5/24) och vasst föremÄl (2/24). I stallet orsakade boxvÀgg (1/24), boxdörr (1/24) och uppbindning/stallgÄng (1/24) skador.

PÄverkas skadeincidensen hos manliga fotbollspelare som genomför ett specifikt preventionsprogram jÀmfört med kontrollgrupp?

Bakgrund: Skador inom fotbollen Àr ett stort problem bÄde fysiskt, psykiskt och ekonomiskt för samtliga involverade.Syfte: Att undersöka eventuella skadeförebyggande effekter av FIFA:s preventionsprogram The 11+ hos manliga fotbollspelare. Studien har fokuserat pÄ skador i nedre extremitet (fot, underben, knÀ, lÄr, ljumske och höft).Material & Metod: Randomiserad kontrollerad studie. Fyra fotbollslag i SödertÀlje kommun följdes under försÀsongen 2013 (januari-april). 103 manliga fotbollspelare mellan 18-42 Är deltog i studien (47 spelare i interventionsgruppen och 56 i kontrollgruppen).Resultat: Interventionsgruppen som genomförde The 11+ upp till tvÄ gÄnger i veckan hade signifikant fÀrre skador i nedre extremitet jÀmfört med kontrollgruppen.Konklussion: The 11+ Àr effektivt för att förebygga skador bland manliga fotbollspelare..

Skadeförekomst och trÀningsvanor hos elever som studerar vid idrottsgymnasium i Sverige : En enkÀtstudie

Den totala risken att drabbas av skador för idrottare Àr hög. Flera studier har visat att skador Àr vanligt inom friidrott, lÀngdskidÄkning och orientering och skadorna Àr framförallt av belastningsrelaterad karaktÀr i nedre extremitet. Det förekommer att mÄnga trÀnar trots smÀrtan och ett vanligt uttryck inom elitidrotten Àr "no pain, no gain" vilket innebÀr att för att nÄ toppen fÄr man rÀkna med smÀrta. I Sverige finns speciella gymnasier för ungdomar som vill trÀna för att nÄ yttersta eliten inom sin idrott. Syfte: Syftet var att undersöka trÀningsvanor, förekomsten av skador samt hur vanligt det Àr att trÀna trots smÀrta hos ungdomar vid idrottsgymnasium för friidrott, lÀngdskidor och orientering.EnkÀter delades ut vid tvÄ olika idrottsgymnasium, ett för friidrott och ett för skidor - och orientering.

UnderhÄllsplikt, vÄrdplikt och slitage: En uppsats om hyreslÀgenheter

I detta arbete har den skyldighet hyresvÀrdar och hyresgÀster har mot varandra nÀr det gÀller underhÄlls- och vÄrdplikt behandlats samt den grÀnsdragning som görs mellan normalt och onormalt slitage. Vidare behandlas Àven nÀr parterna kan bli skadestÄndsskyldiga till följd av detta. Uppsatsen inriktar sig pÄ att förklara olika begrepp och utreda vem som vid olika skador fÄr ersÀtta vad och vem som har bevisbördan för detta. Klart stÄr att det rÄder en viss oklarhet gÀllande vem som har bevisbördan i de fall skador uppstÄtt i lÀgenheten. DÀrför kan det vara svÄrt att som hyresgÀst och hyresvÀrd veta vad som egentligen Àr deras ansvar och inte.

Kan man bli skadad i pingis? : en studie om förekomsten av skador i svensk elitbordtennis

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka skador bland svenska elitspelare inom bordtennisen. FrÄgestÀllningarna var följande: Vilka skador förekommer i svensk bordtennis? Finns det nÄgon skillnad pÄ skador mellan mÀn och kvinnor? Hur kan man förhindra skador?MetodUndersökning Àr gjord med hjÀlp av enkÀter och intervjuer. EnkÀten skickades ut till 98 spelare, varav 44 valde att delta i studien. Det genomfördes tvÄ intervjuer, en med en bordtennistrÀnare med stor erfarenhet av bordtennis pÄ hög nivÄ, samt en med en naprapat som arbetat med bordtennislandslaget i mÄnga Är.ResultatI undersökningen framgick det att 35 av 44 spelare hade varit skadade minst en gÄng och att ca 75 % av alla skadorna var överbelastningsskador.

Skador inom ungdomsfotbollen : Litteraturstudie

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med föreliggande litteraturstudie var att analysera befintlig data gÀllande skadeincidens, skademekanismer, skadelokalisation samt typ av skada hos fotbollsspelande barn och ungdomar. FrÄgestÀllningar:? Hur ser den anatomiska fördelningen av skador ut hos fotbollsspelande tonÄringar 13-19 Är?? Vilken skademekanism samt typ av skada Àr vanligast?? Hur mÄnga skador kan en spelare förvÀnta sig i relation till antal exponeringstimmar av fotboll?MetodLitteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, SportDiscus, Cochrane Library och PEDro. Studien avgrÀnsades till ungdomar mellan 13-19 Är, publikationer i peer-reviewed tidskrifter samt skadeincidens rapporterad i relation till antal exponerade timmar. Enbart studier publicerade pÄ svenska eller engelska anvÀndes.

JÀmkning och annan skÀlighetsbedömning av skadestÄndsansvar

SkadestÄnd Àr en ersÀttning i pengar som skall sÀtta den skadelidande i samma ekonomiska stÀllning, som om skadan inte hade intrÀffat. SkadestÄnd regleras i skadestÄndslagen (1972:207). Vid skador, dÀr den skadelidande drabbas av skada som en följd av brott, regleras dessa typer av skador Àven i brottsskadelagen (1978:413). NÀr det gÀller skador som uppkommer i trafiken, Äterfinns regler om detta i trafikskadelagen (1975:1410). Huvudregeln Àr att full ersÀttning skall utgÄ till den som drabbas av skada.

1 NĂ€sta sida ->