Denna uppsats avsåg, som en påbyggnad till min kandidatuppsats ?Dansk flexicurity i svensk rättslig belysning?, utreda frågan hur långt semidisposiviteten i LAS sträcker sig och om arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan avtala om ett svenskt flexicurity-system. I arbetet har jag valt att begränsa mig till att endast utreda semidisposiviteten som stadgas i 2§ LAS gällande reglerna om turordning samt företrädesrätt till återanställning. Rättsläget verkar när samtliga rättskällor beaktas vara ganska tydligt. Förarbetena landar, enligt min utredning, i att det finns en avsevärd semidisposivitet i lagen om anställningsskydd så länge avsteg från LAS sker med kollektivavtal på centralnivå.

Idén till arbetet kommer ifrån Kenneth Lorentzon, SLU i samband med att han söktes upp föratt få förslag på uppsatsämnen inriktat på växter, inför examensarbetet inomLandskapsingenjörsprogammet SLU, Alnarp, vårterminen 2009.Syftet med studien är att inspireras av boken Beth Chattos Gravel Garden (2000) samt studera ettantal växter på torra växtplatser runt om i världen och utifrån det gestalta ett förslag medtorktåligt hortikulturellt växtmaterial till ett nytt växtsortiment på Alnarp. Litteraturstudien,diskussionen och gestaltningen ska besvara frågeställningen:Hur kan man anlägga en liknande typ av gravel/scree garden i Beth Chattos anda utifrån ettsvensk klimat?Målet med studien är att fördjupa växtkännedom och att öva växtgestaltning.Studien har genomförts med hjälp av litteraturstudier, vilka i studiens inledning siktar in sig på attge en översiktlig bild av vilka torra växtplatser som finns på jordens yta. De ska även exemplifieranågra typiska karaktärer för växterna inom det specifika området för att ge en ökad förståelse förden komplexitet som ligger bakom växternas olika uttryck.I studien ingår intervjuer med tre personer varav två tillhör de främsta experterna på alpintväxtmaterial i Sverige. Alla tre har praktiska erfarenheter av att anlägga klippträdgårdar, blandannat i Göteborgs botaniska trädgård.

För att kunna dra nytta av skalfördelar har trenden inom många branscher under senare år varit att skaffa sig allt större och mer centraliserade lager. Detta gäller i hög grad för livsmedels- och detaljhandelsbranschen, och även ICA har gått från många små till färre men större lager som täcker allt vidare geografiska områden. För att kunna jämföra enheternas prestationer och göra det möjligt att använda samlade resurser vid effektiviseringar har, sedan ett par år tillbaka, gemensamma processbeskrivningar ? LICA ? implementerats på samtliga lager. ICA anser nu att det är dags att uppdatera dessa beskrivningar för att anpassa dem till nya förutsättningar samt hitta ytterligare effektiviseringspotential i dagens processer, och därför pågår idag arbetet med vad som kallas LICA II.

Under senaste decenniet har vi i Sverige kunnat följa det ena arenabygget efter det andra. Dessa har motiverats med att sporten kräver modernare arenor för att utvecklas positivt och vara konkurrenskraftig både nationellt och internationellt. Dessutom motiveras om- och nybyggnationerna med att evenemangen rent ekonomiskt måste ges möjlighet att säkra sina omkostnader, samt att öka det ekonomiska bidraget till ägarna av arenan. För att möta alla ingående kravspecifikationer som ställs för att få ekonomi i byggnationen, ser man lösningar som kombinerar arenan rent sportsligt med andra faciliteter. För att täcka kostnaderna som dessa arenor för med sig ställer det i sin tur krav på att man fyller dessa med evenemang som lockar publik.

PROBLEM Området idag ses som ett problemområde eftersom stora delar av i första hand industriområdet har tillåtits att förfalla. På Ön har en förvandling till modernare stadsbebyggelse påbörjats men utvecklingen verkar ha stannat upp. Det ger intryck av det är svårt att gå vidare och knyta ihop alla de påbörjade projekten. Stora delar är helt stängda för allmänheten, vilket innebär att kustens stora grönstråk bryts här. Här är det vare sig grönt eller tillgängligt.

Vi står inför en mycket spännande framtid inom utvecklingen av odling i stadsmiljö. Den trend av stadsodling som svept över Sverige de senaste åren har lett till att en mängd nyskapande och spännande odlingsprojekt har initierats runt om i landet. Att odla i staden och att odla kollektivt är dock inget nytt fenomen. Slottsträdgården i Malmö är ett exempel på en gemensam form av stadsodling initierad av brukare själva som nu drivs i samarbete med kommunen. Med det intresse och stora engagemang som finns för stadsodling idag finns både ett behov och en mycket stor potential i att vidare utveckla och hitta nya modeller samt att undersöka vilka effekter odlingen kan ha för människan och samhället. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lokala odlingsinitiativ kan påverka boende, markägare och lokalsamhällets utveckling, att undersöka varför människor väljer att delta i stadsodling samt hur odlingsverksamhet kan drivas och genomföras i befintlig stadsmiljö. Detta görs i uppsatsen dels genom en litteraturstudie av tidigare forskning i ämnet och dels genom en fallstudie av stadsodlingsverksamheten i bostadsområdet Seved i Malmö.

PROBLEM Området idag ses som ett problemområde eftersom stora delar av i första hand industriområdet har tillåtits att förfalla. På Ön har en förvandling till modernare stadsbebyggelse påbörjats men utvecklingen verkar ha stannat upp. Det ger intryck av det är svårt att gå vidare och knyta ihop alla de påbörjade projekten. Stora delar är helt stängda för allmänheten, vilket innebär att kustens stora grönstråk bryts här. Här är det vare sig grönt eller tillgängligt. Malmö stad har angett detta område som ett omvandlingsområde för blandad stadsbebyggelse.

Att få kontakt med uppsatsinformanter är avgörande för en uppsats kvalité. Det kan vara nyttigt att förstå, vilka krafter som ligger bakom kontaktknytandet och vad som leder till framgång eller till misslyckande. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur mina tidigare försök, att få till stånd kontakter med informanter, har genomförts. Dessutom gäller det att analysera den kulturella och medietekniska situationen som har präglat försöken för att förstå betydelsen av begreppen sociala nätverk, mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd för till-komsten av intervjutillfällen och för informanters tillgänglighet. Genom deltagande ob-servationer under tre tidigare studier, där jag hade försökt knyta kontakter med olika informanter, har jag strävat efter att uppnå uppsatsens syfte.

Att få kontakt med uppsatsinformanter är avgörande för en uppsats kvalité. Det kan vara nyttigt att förstå, vilka krafter som ligger bakom kontaktknytandet och vad som leder till framgång eller till misslyckande. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur mina tidigare försök, att få till stånd kontakter med informanter, har genomförts. Dessutom gäller det att analysera den kulturella och medietekniska situationen som har präglat försöken för att förstå betydelsen av begreppen sociala nätverk, mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd för till-komsten av intervjutillfällen och för informanters tillgänglighet. Genom deltagande ob-servationer under tre tidigare studier, där jag hade försökt knyta kontakter med olika informanter, har jag strävat efter att uppnå uppsatsens syfte.

Genom att funktionellt och materiellt svara på behovet om en varvsverksamhet på Beckholmen i Stockholm har världen och arkitektens skapande uppstått och formulerats. Metoden har varit mångsidig och komplex, liksom världen. Narrativet blir enkelt, liksom tanken, då den är klar. Arkitektens arbete handlar, åtminstone i detta skede, om att utveckla sin självständighet, självmedvetenhet och världsuppfattning.Den rent organisatoriska uppdelningen av rummet på tomten kunde utföras med hjälp av uppställande och utsorterande av rimliga alternativ med avseende på funktion tills en ?bästa lösning? funnes inom den utsatta tid som ansågs vara nödvändig.

Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen kring hur ett nyhetsinslag produceras och varför nyhetsinslagen ser ut som dom gör. Jag visar hur nyhetsteamet och videoreportern använder sig av olika journalistiska och fotografiska tekniker när de jobbar med insamlandet av material ute på fältet, tillexempel vid intervjuer och filmandet av klippbilder. Det är min åsikt att nyheter är konstruerade efter strama ramverk som berättar hur nyheter ska se ut och utifrån dessa har det skapats rutiner som nyhetsteamet och videoreportern följer. Det är med hänsyn till att jag själv har jobbat på tre lokala nyhetstationer och följt dessa rutiner som min idé till uppsatsen har formats allteftersom jag har medvetandegjort dessa genom att läsa tidigare teorier och forskning om nyhetsredaktionen. Vidare bestämde jag mig för att göra en observationsstudie på TV4 Värmland för att ytterligare öka min förståelse för nyhetsarbetet och för att få chansen att följa med ut på reportage utan att själv vara delaktig i produktionen.

KLIPPANByggnadens form utgår från platsens morfologi och topologi.Konkav mot staden och konvex mot parken, utskjutande mot hornsbruksgatan och fasad mot Högalidsparken.I gränsen mellan natur och stad vill den ta fasta på båda världars egenskaper och styrkor och samtidigt utgöra länken dem emellan.En klippa som sträcker ut sig mot det urbana landskapet med Högalidskyrkan i ryggen.Den skapar möten och förenar inom ramen av sig själv och de cirkulationsflöden den ger.Klippan förlänger parken genom sitt offentliga terrasstak och utgör samtidigt en öppning från stad till park.Ett trappsystem placerat på den södra delen leder in besökaren till de offentliga delarna av byggnaden. Ett centralt system, direkt till parken.Härigenom skapas ett följsamt möte mellan stad och park samtidigt som gränsen mellan privat och offentligt luckras upp inom ramen för byggnadens mixade programmering.Ett bibliotek/ideastore placerat på markplan i riktning mot Hornstull, samsas med kontorsdelar mot tunnelbanan.I de två övre planerna ligger programdelar som direkt har ett utbyte av varandras närhet, uthyrbara kontorsplatser, arbetsförmedling, ateljéer och kafé.Boendedelen är fristående och placerad ovanpå T-banestationen, men ändå integrerad genom det externa cirkulationssystemet--------------------------------------------------------------Utgångspunkten är mötet mellan stad och natur, park. Idén är att skapa en byggnad som starkt relaterar till sin gränslandet och samtidigt har en självständig identitet Platsen har idag en rad olika och i viss mån separerade kvalitéer. Grönområde - urbanitet - närhet till olika noder - T-bana - urban knytpunkt - Hornstull. Byggnaden ska ta till vara på dessa kvalitéer genom att arbeta med mötet där emellan. Genom att knyta ihop dem kan en tredje sfär skapas inom ramen för byggnaden och dess omgärde.  - Hur koppla ihop delarna? - Hur få ut något intressant och bra? Macrostrategi Byggnadens externa relationÖppna upp cirkulationsflödet mellan gaturum och park. Öppna upp siktlinjer - skapa visuella kopplingar från gaturum till park - från byggnad till sin omgivning. Distribution av programdelar i relation till plats.

Bakgrund och problemDet finns två drivande faktorer som formar grunden för hur multinationella företag agerar vad avser human resource management. Den ena är det tryck som finns att upprätthålla en intern konsistens och det andra är en yttre påverkan från den lokala miljön där företaget verkar. Dagens utveckling har lett till ett behov hos företag att vara flexibla på alla nivåer. Om vi ser till företagens humankapital så finns ett ökat behov inom området att sprida den kunskap som finns till alla nivåer och vidare till de dotterbolag som agerar på den globala marknaden. Detta faktum har medfört ett ökat behov att kunna omplacera personal till olika underavdelningar och även till de dotterbolag som verkar på denna marknad vilket i sin tur medfört ett ökat krav på flexibilitet och anpassningsförmåga hos den enskilda anställde.

Det är många faktorer som påverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter är de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid då globalisering och kulturella förhållanden skapar en konkurrens mellan städerna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strävan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer får allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar på stadskärnans förnyelse.

Det är många faktorer som påverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter är de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid då globalisering och kulturella förhållanden skapar en konkurrens mellan städerna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strävan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer får allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar på stadskärnans förnyelse.