Indien är en tillväxtmarknad med många möjligheter; det är en plats för nytänkande och frugala innovationer. Frugala innovationer är ett fenomen som Indien är välkänt för. I grunden uppstår frugala innovationer genom sparsamhet i processen för att ta fram effektiva lösningar. Kunskapen om frugala innovationer och dess förhållningssätt kopplat till svenska energiföretag som är inom branschen för förnybara energikällor är dock begränsad. Därför är innovationsmyndigheten Vinnova och Energimyndigheten intresserade av att se om det finns potential för ett antal svenska energiteknikföretag att lyckas etablera sig på Indiens marknad för förnybara energikällor, där effektivitet och sparsamhet är viktigt.

Denna rapport syftar till att undersöka hur Siemens Industrial Turbomachinery AB i Finspång har valt att arbeta med processförbättringsmetoden Six Sigma, som är en mycket populär metod för att genomföra processförbättringsprojekt och mycket attraktiv för företag som ska arbeta med sådana. Metoden bygger på statistik och att fatta välinformerade beslut. Detta görs genom att samla team-medlemmar från den process som ska förbättras och genom att göra mätningar inom sagda process.  Man börjar ett projekt genom att definiera problemet, går vidare med att mäta den aktuella processen, analyserar sedan de data man fått in, försöker komma på lösningar och slutligen implementerar man den lösning man bedömt som bäst. Vi gjorde en kvalitativ fallstudie på företaget och intervjuade över ett dussin personer som hade olika grader av bekanthet med Six Sigma, för att få utsagor från personer med olika perspektiv på metoden.  Av detta fick vi veta att de som har varit med i ett förbättringsprojekt eller har utbildat sig inom Six Sigma var begränsade till en knapp tiondel av de anställda på företaget, men att de som var insatta i metoden var ganska väl insatta. Vi går igenom ett antal faktorer inom Six Sigma och projekt baserade på metoden och ställer dessa mot relaterade teorier så att vi kan dra slutsatser. Slutligen tar vi upp våra slutsatser och avslutande reflektioner där vi kommer fram till att mycket av problemen med metoden ligger i om man inte använder den fullt ut utan försöker klara sig utan att ge de resurser som krävs men att metoden annars ger ett stabilt ramverk för processutveckling..

Uppsatsen visar hur webbredaktörer på magasin förhåller sig till marknadsekonomiska krav, de pressetiska reglerna och den journalistiska yrkesintegriteten.Webbredaktören på magasin förväntas arbeta med journalistik samtidigt som hon arbetar närmare marknadsfrågor och annonsörer än vad en vanlig redaktör gör. För den traditionella journalisten är ett samarbete med annonsavdelningen oftast ett otänkbart scenario och en förolämpning mot de journalistiska yrkesidealen. Men för webbredaktören på ett magasin är det en nödvändighet för att föra den egna produkten (webbplatsen) framåt.I uppsatsen analyseras webbredaktörens yrkesroll enligt 2000-talets journalistideal, definierade av Gunnar Nygren (2008). Resultaten visar att webbredaktörens yrkesroll fortfarande är under utveckling och därför är svår att klassificera. Forskningen är byggd på fem kvalitativa samtalsintervjuer med webbredaktörer på magasin.I resultatdelen redovisas webbredaktörernas svar och resonemang kring bakgrund, yrkesroll, ekonomi och organisationsform. Resultatet av intervjuerna visar att webbredaktörerna har olika åsikter om hur förhållandet till företagets marknadsavdelning bör se ut.

Diabetes Mellitus typ 2 förutspås vara fördubblad fram till år 2030 (WHO 2015). För att minska riskfaktorer och framtida diabetes relaterade komplikationer är det viktigt att egenvårdsbehandlingen är optimal för att förbättra individens livskvalité samt främja dennes hälsa. Syfte: Att belysa och identifiera vad som hindrar patienter med diabetes mellitus typ 2 att följa de råd om egenvård som sjuksköterskan ger. Metod: Studien är en litteraturstudie som följt Polit och Beck (2010) flödesschema, nio steg. Databaser som användes var CINAHL samt PubMed där åtta artiklar valdes ut.

SammanfattningSyfteSyftet med studien är att undersöka hur behovsanställda ungdomar upplever sina anställningsvillkor och hur deras livssituation blir påverkad i restaurangbranschen.MetodVi har valt en kvalitativ metod för att studera hur individen upplever sina anställningsvillkor och hur det påverkar livssituationen. I den kvalitativa metoden valde vi att använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer.ResultatI vårt resultat kan vi se att våra respondenter hade en negativ upplevelse av samtliga sex teman; anställningskontrakten, arbetstider, framtidsutsikter, aktiviteter & relationer, hälsa och ekonomi. Behovsanställda saknar anställningsvillkor och har ofta inga skriftligt anställningskontrakt. Denna anställningsform har inga fasta arbetstider och upplevs av samtliga respondenter som otrygg. Genom denna otrygga anställningsform blir hälsan, aktiviteter och relationer påverkad negativt med stress och inställda planer.

Nästan alla stålkonstruktioner måste rostskyddas. Undantaget är de som står inomhus i torr luft. Ett rostskydd kan utföras på flera olika sätt, men de vanligaste är att stålet målas med rostskyddsfärg eller att det varmförzinkas. Innan detta kan utföras måste stålet förbehandlas. Det är viktigt att den utförs noggrant för annars kan kvarvarande föroreningar börja rosta under färg- eller zinkskiktet.

Titel ?Man väntar inte på något längre? ?I huvudet på framtidens mediekonsumenter - hur tänker,känner och agerar de?Författare Cornelia Andersson och Emma AskKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidInstitutionen för journalistik och masskommunikation,Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2010Handledare Ingela WadbringUppdragsgivare Sveriges Radio. Kontaktperson: Ingrid Östlund, Chef Publik& Omvärld.Sidantal 52, inklusive bilagorAntal ord 15 346 st.Syfte Att analysera mediernas roll i unga vuxnas liv.Metod och material Samtalsintervjuer med åtta unga vuxna inom ålderspannet20-25 år gamla, som har flyttat från föräldrahemmen.HuvudresultatStudiens huvudresultat var fem teman som visade sig ha betydelse för de unga vuxnasmedieanvändning. Dessa var: tid, ekonomi, tillgänglighet, påverkan och status.Detta är sådana faktorer som i olika utsträckning har inverkan på respondenternas medieanvändning. Dessa teman hittades inom ramen för de teoretiskautgångspunkterna identitet, livsstil och sociala strukturer som studien utgått ifrån.Studiens har visat att medier upptar en stor del utav unga vuxnas liv, och ärbetydande för den personliga och sociala identiteten.

Diabetes är en allt vanligare sjukdom som ofta kräver livslång behandling med insulin. Insulinet kan injiceras på 3 olika sätt: insulinpennor, sprutor samt insulinpumpar. Har diabetikern ett mycket svängande blodsocker är behandling med insulinpump den mest effektiva. För att få fler diabetiker att använda insulinpump så bör den få en modernare utformning, förenklad användning samt att komplettera med en integrerad kontinuerlig blodsockermätare. Syftet med detta examensarbete är att anpassa den befintliga insulinpumpen till dess kommande funktioner så att det går att utnyttja tekniken på bästa sätt samt att det inte hindras av ett dåligt människa-maskin-system.

Bakgrund: Alkohol är en stor riskfaktor för uppkomst av många sjukdomar. Det påverkar också det sociala livet. Ekonomi, psykisk ohälsa, uppväxt med missbrukande föräldrar och kulturen är faktorer som påverkar utvecklingen av alkoholberoendet. Alkoholen skapar både välbefinnande och lidande.  Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med ett aktivt alkoholberoende.Metod: Litteraturstudien utgick från en kvalitativ ansats. Data samlades in från sju självbiografier skrivna av personer med alkoholberoende.

Indien är en tillväxtmarknad med många möjligheter; det är en plats för nytänkande och frugala innovationer. Frugala innovationer är ett fenomen som Indien är välkänt för. I grunden uppstår frugala innovationer genom sparsamhet i processen för att ta fram effektiva lösningar. Kunskapen om frugala innovationer och dess förhållningssätt kopplat till svenska energiföretag som är inom branschen för förnybara energikällor är dock begränsad. Därför är innovationsmyndigheten Vinnova och Energimyndigheten intresserade av att se om det finns potential för ett antal svenska energiteknikföretag att lyckas etablera sig på Indiens marknad för förnybara energikällor, där effektivitet och sparsamhet är viktigt.

SammanfattningSyftet med studien är att få större kännedom och söka svar på vad som främst motiverar och driver grundskoleelever till att välja gymnasieskola och utbildning. Vi disktuterar även svar på hur elever upplever skolgången i gymnasiet med fokus på både skola och program och hur elevers framtidsplaner ser ut vad gäller vidare studer, arbete, boende, ekonomi och familj.Vår studie är genomförd på ett kvalitativt arbetssätt och bygger på fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, där två grupper med totalt åtta medverkande utgör vardera fokusgrupp som följer reflexiv intervjuform. Det som framkommer i studien är att skolors marknadsföring i form av gymnasiemässor och studievägledning i grundskolan inte påverkar eleverna nämnvärt i sina gymnasieval. Eleverna själva väljer helst gymnasieskola utefter familj och vänners referenser där föräldrarnas åsikter i både skol- och programval visar sig betyda mest och i vissa fall även är avgörande. Den geografiska närheten till skolan är också av stor betydelse då eleverna vill ha den komforten.

På dagens konkurrensutsatta marknad finns ett behov för samtliga företag attkommunicera ut företagets mest särpräglande karaktärsdrag samt yttersta styrkor tilldess intressenter. Ett verktyg att finna dessa och därefter kunna hantera företagetsuttryckta budskap på rätt sätt är företagsidentitetskonceptet. Syftet med denna uppsatsär att identifiera och inventera fallföretaget m&m Ekonomi ABs företagsidentitet samtutröna deras företagsimage. Uppsatsen ämnar även utforska vilka likheter samtolikheter som finns mellan dessa två perspektiv. Författarna har utifrån ett teoretisktramverk identifierat de egenskaper vilka varit av betydelse för båda synsätten.

Att ekonomiundervisning är vanligt förekommande under kursen Samhällskunskap A är ett faktum, men hur skriver läroböckerna om ekonomi, och hur uppfattar eleverna undervisningen? Är den tråkig, svår och komplicerad, eller intressant och rolig? Det är undersökningens syfte att undersöka dessa frågor. Hypotesen som presenteras är att eleverna uppfattar undervisningen som tråkig och komplicerad för att denna inte kopplas till deras egen verklighet, utan bara är teoretisk.Studiens resultat bygger på dels en analys av hur läroböcker presenterar ekonomiämnet, och vad som ses som viktigt av författarna, samt kvalitativa intervjuer med sex elever som just nu läser eller nyligen har läst Samhällskunskap A om deras upplevelse av undervisningen.De slutsatser som kan dras av undersökningen är att läroböckerna i mångt och mycket liknar varandra i vad de väljer att ta upp, men att det finns viss variation, och att dessa brister i sitt ekonomiavsnitt när det kommer till ekologisk hållbarhet och historisk bakgrund. När det kommer till elevernas upplevelse av ekonomiämnet är de flesta positivt inställda till det, och tycker det är intressant. De intervjuade eleverna hade också haft en undervisning med stor verklighetsanknytning.

För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans.

En verksamhet strävar efter att uppnå en viss effektivitet. För att det ska vara möjligt måste verksamheten styras, det vill säga planeras, samordnas och kontrolleras. Företag kan idag välja att jobba med olika styrmedel. Ett av det mest användbara styrmedlet är produktkalkylering. Produktkalkylering används bland annat för att bestämma pris på produkter, lönsamhetsberäkning, kostnadskontroll och produktval.