Under de senare åren har fenomenet CSR blivit oerhört aktuellt bland både företag, intressenter och samhället i övrigt. Det har framställts att det numera berör hur utvecklingen av CSR påverkar företags beslutsfattande. Här finns två sidor som talar emot varandra, dels en där forskarna menar på att CSR har en påverkan på beslutsfattande medan den andra sidan anser att CSR inte påverkar beslutsfattandet i någon vidare utsträckning.Syftet med denna studie är att utforska kring hur CSR påverkar företags beslutsfattande. Koncernen som kommer att beaktas i studien är ICA-Gruppen. Med hjälp av en abduktiv metod jämför vi en tidigare teori och vårt empiriska insamlade material för att finna mönster och förståelse av verkligheten. Genom studiens kvalitativa metod har fem semistrukturerade intervjuer genomförts hos olika ICA-handlare då vi eftersträvar en djupare förståelse av hur CSR integreras i beslut.

Thyreoideakörteln producerar med hjälp av jod thyreoideahormonerna tyroxin, T4 och trijodtyronin, T3 under inverkan av thyreoideastimulerande hormon, TSH ifrån hypofysen. T3 och T4 har betydelse för kroppens ämnesomsättning. Med thyreoideascinitgrafi studeras thyreoideakörteln efter intravenös injektion av teknetium 99m - perteknetat med efterföljande bildtagning i en gammakamera. Thyreoideascintigrammen utvärderas med avseende på avvikelser såsom struma, ökat, minskat eller ojämnt spårämnesupptag samt varma eller kalla adenom. Studien syftar till utveckling av ett nytt helautomatiskt, användaroberoende program för utvärdering av diagnostiska thyreoideascintigram.

Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar kommunikation i beslutsfattande processer. Frågeställningar som besvarades handlade om medarbetarnas upplevelse av meningsfullhet och delaktighet samt ledarens kommunikativa roll i beslutsfattandeprocesser. Studien har haft ett hermeneutiskt angreppssätt och inspirerats av det kritiska perspektivet i tolkning av data. Datainsamling har skett med sex halvstrukturerade intervjuer i två offentliga företag. Det har framkommit i vår studie att det finns ett behov av tydlighet och ansvar i kommunikationen från både chefens och medarbetarnas perspektiv.

Introduktion: Hemlösa har ett stort tandvårdsbehov och behöver engagerad tandvårdspersonal som är beredda att arbeta kliniskt med denna grupp. Syfte: Syftet är att studera vad som engagerar tandvårdspersonal till att arbeta med hemlösa. Metod: En kvalitativ studie och kvalitativ innehållsanalys har använts. Urval: Studien baseras på intervjuer med en tandläkare och en tandsköterska. Resultat: Resultatet presenteras i två domäner. Domänen Fängslande speglar vad informanterna upplever spännande i kliniskt arbete med hemlösa. Tre kategorier finns under denna, Intresse, Ovillighet bland kollegor och Team-work. Under domänen Medkänsla finns två kategorier Nytta och Välvilja. Där speglas känslor som informanterna upplevde i arbetet med denna grupp.

Det är vanligt att en patient med reumatoid artrit (RA) förr eller senare behöver ersätta sin höftled/leder med plastik. Efter en höftplastikoperation är vissa rörelser olämpliga för patienten att utföra. Idag finns inget status för bedömning av patienter med RA, som samtidigt tar hänsyn till en eventuell höftplastik. Syftet med den här studien var att utforma ett kliniskt användbart status för bedömning av RA-patienter som har höftledsplastik. Syftet med studien var också att statuset ska bidra till att göra statustagning för RA-patienten säkrare, i avseende att minska luxationsrisken.

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor på medicinska vårdavdelningar värderar sina arbetsuppgifter och hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö.Metod: En kvantitativ, komparativ tvärsnittsstudie. Enkäter delades ut till 57 sjuksköterskor på två medicinska vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset.Resultat: Trettiofyra sjuksköterskor (60%) besvarade enkäten. Få sjuksköterskor upplevde sitt arbete som lugnt och rofyllt och flera sjuksköterskor uppgav att de sällan eller aldrig hinner med det som ska utföras under ett arbetspass. Sjuksköterskorna uppgav överlag att det är mycket viktigt att känna till sina patienters vitalparametrar. Den arbetsuppgift som påverkades mest av hög arbetsbelastning var dock att känna till sina patienters urinproduktion, vilket endast 17 sjuksköterskor (50%) uppgav att de hinner med.

Att företag fattar framgångsrika strategiska beslut är avgörande för deras framtida överlevnad. I mindre företag har företagsledaren en central roll i beslutsfattandet. Ett strategiskt beslut som företagsledare i mindre företag kan stå inför är på vilket sätt företaget ska utvecklas. Dessa beslut kan baseras på information och formella analyser eller på erfarenhet och intuition. Syftet med denna uppsats var att kartlägga hur företagsledare i mindre företag kan kombinera information från formella analyser med erfarenhet och intuition vid strategiska beslut gällande företagets utveckling.

Med beslutsprocess avses hela raden av handlingar eller överväganden vilka leder fram till att ett beslut fattas eller verkställs. En förståelse för beslut kräver således en förståelse för beslutsprocessen, det vill säga processen att samla in och bearbeta information, välja mellan alternativ och verkställa beslut. Denna uppsats behandlar informationsanvändning vid beslutsfattande. Syftet var att skapa en djupare förståelse för hur beslutsfattare inom ett företag går tillväga för att fatta beslut. Detta genom att identifiera viktiga typer av information som beslutsfattarna använder sig av vid beslutsfattande samt användningen och betydelsen av olika informationskällor.

Sveriges landsting har börjat införa nya kliniska informationssystem som komplement till sina elektroniska patientjournaler. Målet är att kunna förnya och effektivisera existerande system och processer, sänka sjukvårdkostnader samt öka patientsäkerhet och kvalité i vården.Trots betydande investeringar i nya kliniska informationssystem har inga övertygande bevis kunnat presenteras för systemens övergripande effekter i organisationen. Ny forskning anser att detta huvudsakligen beror på en trög användning av nya informationssystem som varken är kompatibla eller lätt att använda, samt att verksamhetsområdena inte har lyckats återanpassa sina kliniska processer till det nya systemet. Denna fallstudie har genomförts hos verksamhetsområdet för Thoraxkirurgi och Anestesi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien redogör för den medvetenhet projektledning och organisation har kring riskindikatorer och dess effekter vid införseln av ett kliniskt informationssystem. Aktuella risksamband visar att implementationen kommer leda till en trög användning av systemet på grund av att man inte lyckats återanpassa verksamhetens kliniska processer till det nya systemet.

Hot, våld och otillåten påverkan är en problematik som förekommer inom socialtjänstens barn- och familjestöd. Denna undersöknings syfte var att studera hur socialsekreterares tror sig handla och påverkas av denna problematik, speciellt i beslutsfattandet. Detta med anledning av att, om socialsekreterarnas beslutsfattande skulle påverkas, kan i värsta fall barns rätt till en trygg uppväxt sättas på spel. I studien användes vinjetter i sex kvalitativa intervjuer som utfördes enskilt. De resultat som redovisas pekar på att socialsekreterare inte skulle låta sig påverkas av hot och våld när de fattar beslut.

Föreliggande studie syftar till att undersöka beslutsfattande, riskbedömningar och skillnader i konsolidering i anslutning till ett medicinskt prioriteringsbeslut (Svenson & Lindholm, 2007). Studien belyser betydelsen av den kognitiva och emotionella komponenten i beslutsfattande (Boyer, 2006) med utgångspunkt från bl.a. Differentiering och Konsolidering, Kognitiv dissonans och Affect heuristic. Dessutom undersöks huruvida det förekommer en könsskillnad mellan hur män och kvinnor fattar beslut och utvärderar risker samt om ångest och prestationsbaserad självkänsla påverkar konsolideringen. Rekryteringen skedde vid Malmö högskola och omfattade 72 studenter.

Familjeföretag är en ständigt växande företagsform och står idag för hälften av allt företagande i Sverige. Familjeföretag har visat sig skilja sig från icke-familjeföretag i olika hänseenden, och dessa skillnader har forskats mycket kring. Bland annat har forskning visat att familjeföretag i mindre grad använder sig av finansiell information vid beslutsfattande än icke-familjeföretag, samtidigt som de visar sig prestera bättre än dem. Detta trots att finansiell information har påståtts vara ett viktigt underlag vid beslutsfattande för företag generellt. Detta väcker intresse för att undersöka hur familjeföretagare använder sig av finansiell information när de fattar beslut, och vilken roll den har. Syftet med studien är att utifrån familjeföretagarens perspektiv utforska användningen av finansiell information, genom att studera beslutsprocessen vid långsiktiga och återkommande satsningar som familjeföretagare ställs inför.

I ambulansyrket hamnar sjukvårdspersonalen i situationer där de möter kritiska patienter. Då är det är viktigt att de fattar snabba beslut. Den här studien har undersökt i hur stor utsträckning ambulanspersonal får intuitiva känslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lägen. Studien har också undersökt i vilken utsträckning ambulanspersonal förlitar sig på magkänslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen.Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte där patienten är i ett kritiskt tillstånd.

Beslutsfattande angående Ej HLR är ett komplext fenomen, därför att det kräver att hänsyn tas till ett antal faktorer. Ef-tersom det finns skillnader mellan riktlinjer och praxis, krävs förändring. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar om faktorer som påverkar beslutsfattandet angående Ej HLR. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat visar att sjuksköterskans delaktighet kan påverka beslutsfattandet, genom att främja patientens och de närståendes autonomi och delaktighet.

Syftet med studien var att beskriva hur arbetsterapeuter inom primärvården kliniskt resonerar om individer med stressrelaterad ohälsa. Sju arbetsterapeuter verksamma inom primärvården deltog i studien. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och insamlad data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier ?förändring av klientens livssituation mot en bättre balanserad vardag?, ?Underlätta förändring genom ett gott samarbete? samt ?yttre faktorers betydelse på arbetet?.