Studiens syfte var att skildra anhörigas individuella upplevelser av att vårda sin partner på äldre dar. Teman som berördes var upplevelser kring hur situationen uppkommit, relationen, vardagen, stöd och den egna hälsan. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att besvara frågeställningarna intervjuades fyra personer, tre kvinnor och en man. De anhöriga var vid tidpunkten av deras partners insjuknande pensionerade.

Bakgrund Tidig extubation minskar risken för långvarig vårdtid på intensivvårdsavdelning. Iallt större utsträckning, framförallt inom thoraxkirurgin, är det sjuksköterskan som ansvararför beslutet kring extubation. Det finns dock få studier som beskriver de kliniska bedömningarsom föregår extubation.Syfte Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskans beslutsprocess införextubation.Metod Data samlas in genom semistrukturerade intervjuer och analyseras utifrån Braun ochClarkes tematiska analysmetod. En pilotstudie med sex specialistsjuksköterskor inomthoraxintensivvård intervjuades för att testa studiens genomförbarhet.Resultat Specialistsjuksköterskor i pilotstudien beskriver beslutsfattandet inför extubationutifrån en process om fem faser: bedöma utgångsstatus, optimera sederande och analgetika,optimera och bedöma andningsfunktion, bedöma vakenhet samt bedöma patienten somextubationsklar. De två faser där informanternas beskrivning divergerar är framförallt vidoptimering av det sederande läkemedlet och bedömning av vakenhet.

Det är av vikt att professioner har en teoretisk grund att luta sig mot och att teorin införlivas i praktiken. Inom arbetsterapin försvåras detta av att professionen har brottats med paradigmskiften, vilket i sin tur har bidragit till en stor mängd av tyst kunskap inom yrket. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter i den kliniska verksamheten resonerar kring användandet av arbetsterapeutisk teori, främst vid användandet av processer och modeller. Sju arbetsterapeuter intervjuades i denna kvalitativa studie. De delgav sina tankar och resonemang angående användandet av arbetsterapeutisk teori i arbetet.

Postoperativ sårinfektion är en komplikation som var tionde patient drabbas av efter ett kirurgiskt ingrepp. Det medför inte bara lidande och förlängd vårdtid för patienten utan kan även vara direkt livshotande. Den förlängda vårdtiden medför dessutom kostnader för samhället, och resurser skulle kunna användas till annan vård. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sådana omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan vidta för att förebygga postoperativa sårinfektioner. Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder som, var för sig minskar risken för att patienten ska drabbas av en postoperativ sårinfektion, och tillsammans utgör grunden för en säker vård.

Sjuksköterskestudenter alternerar under studietiden mellan teori och klinisk utbildning. För att kombinera dessa områden krävs att sjuksköterskan finns tillgänglig som handledande förebild. I sjuksköterskans profession är huvuduppgiften att vårda. Det är på den kliniska utbildningsplatsen studenten ges tillfälle att omsätta sina teoretiska kunskaper om vårdandet till praktiska kunskaper. Yrkeshandledning av sjuksköterskestudenter ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter.

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom särskilt boende resonerar kring kvalitetsuppföljningar och dess eventuella konsekvenser för omvårdnaden.Metod: Semistrukturerade intervjuer efter öppen intervjuguide med sex sjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod.Huvudresultat: I vilken grad kvalitetsregistren och kvalitetsuppföljningarna integreras i omvårdnadsarbetet och dess utveckling är centralt för om dessa uppfattas som stöd eller hinder för god kvalité i omvårdnaden. Dubbel dokumentation bidrar till att sjuksköterskorna omprioriterar arbetstiden och arbetar mer konsultativt och administrativt. Detta minskar tiden för omvårdnadsobservationer och handleding av omvårdnadspersonal samt gör att kvalitetsregistreringar snarast uppfattas som ett hinder. Sjuksköterskorna använde sin professionella kunskap och kliniska erfarenhet i högre grad än registerdata vid omvårdnadsbedömningar.

Syftet med studien är att försöka få en bild av hur personal inom akutsjukvård upplever hot och våld, samt vilka föreställningar om fenomenet de ?bär? med sig. Det saknas konsekvent definition av begreppen hot och våld, därför vill vi också försöka ta reda på hur personal klassificerar hotfulla och/eller våldsamma situationer och personer. Studiens perspektiv är interaktionistiskt och dess fokus är möten mellan personal och besökare på en akutmottagning. Vi har främst inriktat oss på att få en förståelse för situationen på mikronivå, där en konfliktsituation baseras på situationen som sådan och enskilda individers deltagande. Uppsatsen är etnografiskt inspirerad med kvalitativ metoddesign.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka omständigheterna kring stick- eller skärskada på kontaminerat material i arbetet hos sjukvårdspersonal, hur de agerat i och efter situationen samt deras reaktioner och tankar i samband med händelsen. Metod: Med hjälp av en enkät gjordes ett stickprov på 50 personer, som besökte en infektionsmottagning i Mellansverige.Resultat: De flesta som skadat sig var sjuksköterskor och de erhöll skadan under ett arbetspass på dagen på en vårdavdelning. Situationen var oftast planerad och gällde en vuxen, vaken och samarbetsvillig patient och incidenten uppkom bland annat på grund av oaktsamhet av personalen med materialet. En icke sticksäker injektionskanyl eller en sticksäker provtagningskanyl var de material som i flest fall orsakat skadan. Hälften av deltagarna upplevde att de var stressade i situationen. Hälften kände sig lite eller ganska oroliga över händelsen och många kommenterade händelsen med känslomässigt starka uttryck.

Till Sverige har det idag från utlandet adopterats ca 49 500 personer. Bland dessa personer har psykisk ohälsa och social problematik visat sig vara vanligt förekommande. I Folkhälsorapport 2009 uppmärksammas att barn som adopteras från länder utanför Europa vårdas två till tre gånger så ofta på sjukhus under ungdomsåren på grund av psykiatrisk sjuklighet, som ungdomar födda i Sverige. När det handlar om hälsa hos adopterade är det viktigt att beakta den speciella livssituation som det innebär att vara adopterad. Internationellt adopterade individer växer ofta upp i familjer med bättre socioekonomiska förhållanden, än den genomsnittliga ungdomen i Sverige.

Syftet med studien är att försöka få en bild av hur personal inom akutsjukvård upplever hot och våld, samt vilka föreställningar om fenomenet de ?bär? med sig. Det saknas konsekvent definition av begreppen hot och våld, därför vill vi också försöka ta reda på hur personal klassificerar hotfulla och/eller våldsamma situationer och personer. Studiens perspektiv är interaktionistiskt och dess fokus är möten mellan personal och besökare på en akutmottagning. Vi har främst inriktat oss på att få en förståelse för situationen på mikronivå, där en konfliktsituation baseras på situationen som sådan och enskilda individers deltagande. Uppsatsen är etnografiskt inspirerad med kvalitativ metoddesign.

SAMMANFATTNINGÅr 2013 drabbades drygt 55 000 personer i Sverige av cancer. Behandling av cancer görs med kirurgi, strålbehandling, cytostatikabehandling, hormonbehandling och målsökande behandlingar. För att kunna utvärdera och utveckla de olika behandlingarna behövs kliniska studier. Innan en patient ingår i en klinisk studie krävs ett informerat samtycke som skrivs på av den ansvarige prövaren och patienten.Alla patienter har rätt till information och delaktighet avseende den egna vården och behandling. Det är därför viktigt att genom individuellt anpassad information förmedla kunskap, förståelse och insikt om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning och behandling.

Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och f?rlossning ?r urinretention. Denna komplikation ?r ?verg?ende hos majoriteten av de som drabbats men ?r trots detta en vanligt f?rekommande orsak till v?rdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. F?r att minska risken f?r best?ende skador orsakade av urinretention postpartum kr?vs riktlinjer som ?r grundade i aktuell vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet postpartum tiden upp till en vecka efter f?rlossning. Syfte: Syftet med studien ?r att systematisk bed?ma kvaliteten p? Sveriges f?rlossningsklinikers riktlinjer g?llande urinretention postpartum. Metod: Riktlinjer erh?lls fr?n totalt 36 av Sveriges 44 f?rlossningskliniker, totalt erh?lls 19 riktlinjer, d? vissa enheter anv?nde samma.

Bakgrund: Att vara närstående på en intensivvårdsavdelning medför en kraftig påfrestning. Hur närstående hanterar situationen kan påverka patientens välbefinnande och tillfrisknande. Även närståendes fortsatta hälsa och välbefinnande påverkas av hur de hanterar situationen i det akuta skedet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vuxna närståendes erfarenheter av intensivvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt.

Social a?ngeststo?rning (SAD) a?r ett a?ngestsyndrom som orsakar stor funktionsnedsa?ttning och fo?rsa?mrad livskvalitet. I fo?religgande studie presenteras fo?rklaringsmodeller till SAD med fokus pa? temperamentsforskning och reinforcement sensitivity theory (RST). Syftet var att genom explorativ faktoranalys identifiera latenta variabler i fra?geformula?ret ?Hur man var som barn? (HMVSB), som administrerats i en klinisk population (n= 100) och i en kontrollgrupp (n= 246).

Denna studie bestod i att undersöka situationen på marknaden angående framdriftsanläggningar för LNG-tankfartyg. Syftet med arbetet var att skapa en relevant bild av hur situationen ser ut idag och genom intervjuer ta reda på hur den kan komma att förändras.Genom en litteraturstudie undersöktes läget på marknaden och utifrån det kunde relevanta frågor utformas. Efter att frågorna hade utformats tog författarna kontakt med olika företag som var anknutna till marknaden för LNG-tankfartyg. Intervjuer med företagen genomfördes och dessa har gjort det möjligt att analysera hur läget kan komma att förändras.Studien har visat att det finns ett system, DFDE, som dominerar fartygsbeställningar i dagsläget. Det finns även nyare system som består av gasdrivna tvåtaktsmotorer som förväntas ta över en del av marknaden.