Bakgrund: Ett barns sjukhusvistelse innebär mycket oro och stress för hela familjen. Forskning visar att långt ifrån all personal på intensivvårdsavdelningar idag ser föräldrar som en självklar del i barnets omvårdnad. Forskning tyder även på att föräldrar önskar närvara i barnets dagliga omvårdnad inkluderat akuta situationer såsom vid återupplivning. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av föräldrars närvaro vid återupplivning inom allmän och neonatal intensivvård. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes.

Bakgrund: Den postoperativa smärtans utfall påverkas av en rad olika faktorer såsom kirurgins lokalisation och omfattning, barnets ålder och dess förväntningar. I mitten av 1900-talet sågs negativa konsekvenser av att barn blev lämnade ensamma på sjukhus. Detta har lett fram till en mer familjecentrerad vård där föräldrarna har en viktig roll. Vården bygger på ett nära samarbete, där föräldrarna är en bro mellan barnet och vårdpersonalen. Föräldrarna kan med sin närvaro trösta, stötta och hjälpa barnet att lindra sin smärta.

Bakgrund. Miljön på intensivvårdsavdelningen är fylld av olika stimuli i form av ljud och ljus. Sjuksköterskorna arbetar bedside och täta omvårdnadsåtgärder är nödvändiga för dessa kritiskt sjuka patienter. Denna miljö lämnar en liten möjlighet för sömn och vila. För att patienterna ska få möjlighet till vila under dagtid har vissa intensivvårdsavdelningar lagt in en period med mindre aktivitet, tysta timmen, också kallat patientvila.

Bakgrund: Självskadebeteende anses vara vanligt förekommande i dagens samhälle. Beteendet anses inte vara ett uttryck för en vilja att dö utan ett sätt att hantera inre svårhanterad psykisk smärta. Självskadebeteende kan vara svårt att definiera eftersom det finns många olika metoder och svårighetsgrader. Det finns olika uppfattningar om hur prevalensen av självskadebeteende är fördelat mellan könen, den vanligaste uppfattningen är dock att beteendet är mer vanligt förekommande bland kvinnor. Enligt DSM-5 är självskadebeteende ännu inte en egen psykiatrisk diagnos.

Studiens syfte var att få kunskap om hur sjuksköterskor under specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård upplever förväntningar, möjligheter och hinder för lärande under deras verksamhetsförlagda utbildning. I bakgrunden finns beskrivet specialistutbildningens uppläggning och mål. Några av anestesisjuksköterskans centrala arbetsuppgifter fokuseras: mötet med patienten inför anestesi och operation och den fria luftvägen. För studien användes en kvalitativ metod med intervjuer av tio studenter. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilken utgör studiens teoretiska ram.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Epiteloidcellig granulomatos (ECG) är en patologanatomisk diagnos (PAD) av en inflammationstyp som kan ses i orala vävnadsbiopsier. Inflammationsbilden visar infiltrat av inflammationsceller och epiteloidcelliga granulom med eller utan jätteceller, därtill kan ödematös vävnad och fibros presenteras. Makroskopiskt ses en symtombild med t ex läpp- och ansiktssvullnad, munvinkelragader och gingivala hyperplasier. Klinisk ställs exklusionsdiagnosen orofacial granulomatos (OFG). Etiologin är multifaktoriell och kan ses vid exempelvis Crohns sjukdom (CS) och sarkoidos.

Postoperativ smärta och illamående är de två största orsakerna till postoperativa komplikationer och fördröjd utskrivning efter operation i dagkirurgi. Patienter som drabbats av postoperativt illamående och kräkning (PONV) skattar detta som värre än postoperativ smärta och skulle betala mycket pengar för att slippa uppleva det igen. Denna studie har undersökt interaktionen mellan paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister och dess kliniska betydelse för patientens smärtuppfattning och PONV under den första postoperativa tiden, 2-10 timmar. Risken är att patienten får både PONV och smärta som direkt orsak av interaktionen. Studiens syfte var att undersöka om det förelåg skillnad i smärtuppfattning, smärtbehandling och förekomst av PONV hos dagkirurgiska patienter som fått standardiserad kombinationsbehandling med paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister jämfört med riktad kombinationsbehandling med naproxen och serotonin 5-HT-3 antagonister där hänsyn tagits till interaktionen mellan paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister den första postoperativa tiden.

Bakgrund: Kvinnor som utsatts för våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem och strider mot de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av våldet innebär ett liv i rädsla, skam och lidande. Detta leder ofta till att kvinnorna söker vård först vid akut skada. Vanligare är dock att söka vård för indirekta skador och följdsjukdomar vilket ofta leder till att vårdgivare missar att identifiera våldet. Syfte: Att beskriva kvinnor som utsatts för våld i nära relationer och deras upplevelse av mötet med vårdpersonal.

Bakgrund: På senare år har män som våldtäktsoffer fått en ökad uppmärksamhet, men fortfarande fokuseras majoriteten av forskningen på kvinnor. Det finns många olika myter och fördomar som tilldelas våldtäktsoffer. Ett offer för våldtäkt drabbas av både fysiska och psykiska men. Vårdpersonal måste kunna se förbi sina fördomar för att ge adekvat och lika vård till alla individer. Syfte: Att belysa skillnader och likheter rörande studenters attityder/föreställningar gentemot män respektive kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt.

SyfteSyftet med denna studie var att ta reda på ifall patienter med en total proximal hamstringsruptur erhöll rätt diagnos när de sökte sjukvård. Syftet var även att se hur vården fungerade från skadetillfället till operation. Frågeställningar;Vilka vårdgivare träffade patienterna?Hur många vårdgivare träffade patienterna innan de erhöll rätt diagnos?Hur lång tid efter skadan fick patienterna rätt diagnos?Hur lång tid tog det från skadans inträffande till operation?MetodEn enkät konstruerades och användes på 26 patienter, varav 14 kvinnor. För att inkluderas i studien skulle patienterna ha genomgått en operation av total hamstringstruptur i Stockholm samt genomgå rehabilitering på Feelgood kliniken, Grev Turegatan, Stockholm.

Bakgrund: Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde och ges till individer under hela livet. Det omvårdnadsbehov som en individ har ska tillgodoses oavsett om de är av fysisk, psykisk, social, kulturell eller andlig karaktär. Våld i nära relationer drabbar en tredjedel av världens kvinnor och sjuksköterskan har en betydande roll i deras omhändertagande.Syfte: Att belysa resurser och utmaningar inom omvårdnad av kvinnor utsatta för våld i en nära relation.Metod: Litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar inkluderade. Dataanalysen utfördes genom att identifiera likheter och skillnader i artiklarnas resultat.Resultat: Arbetsmiljö och utbildning återfanns som viktiga strukturella aspekter inom omvårdnaden av utsatta kvinnor och kunde ses som både resurser och utmaningar i omvårdnadsarbetet. Vidare inom de personliga aspekterna kunde majoriteten av subkategorierna även här ses som både resurser och utmaningar.

Multipel skleros (MS) är en kronisk immunologisk sjukdom som slår på centrala nervsystemet (CNS) och kan leda till minskad neurologisk funktion. I Sverige finns 17 500 personer som fått en MS-diagnos. Den vanligaste åldern för insjuknande är 20-40 år och sjukdomen är dubbelt så vanlig bland kvinnor som bland män. Om patienterna inte får behandling finns risk för kraftiga funktionsnedsättningar. Syftet med detta arbete var att undersöka effekten och säkerheten med det perorala läkemedlet fingolimod jämfört med intravenös behandling med natalizumab vid MS.

Bakgrund: Femton procent av alla möten inom vården upplevs som besvärliga av vårdpersonal. Besvärliga möten inom vården har stora följdverkningar, inte bara för patienten utan även för vårdpersonalen. De ?besvärliga? patienterna riskerar att få sämre vård och bemötas med mindre respekt än övriga patienter. Besvärliga patienter är inte någon väl definierad patientgrupp utan karaktäriseras av en mängd olika egenskaper och symptom.

Bakgrund Mobila Intensivvårds Grupper (MIG) är idag etablerade på flera svenska sjukhus. MIG bidrar till att minska antalet hjärtstopp och till att patienter som är på väg att försämras upptäcks tidigare. MIG innebär också en trygghet för avdelningspersonalen. Delaktighet i MIG är en naturlig del i intensivvårdssjuksköterskans arbetsuppgifter.Syfte Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av interaktionen med avdelningspersonalen vid MIG-uppdrag.Metod En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har utförts vid två sjukhus. Resultatet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat Två teman framkom vid analysen, Betydelsen av interaktion för en sammanlänkad och säker vård samt Samspelsbefrämjande faktorer.