Inledning: En revisor ställs i sin profession ofta inför etiska dilemman och svårigheter därmoralen sätts på prov. Det är då viktigt att revisorn i fråga agerar så etisktkorrekt som möjligt, dels för att lagen faktiskt kräver det men även för attsamhället på många sätt är beroende av att redovisningen i företagen är riktigtutförd. Eftersom det är universiteten och högskolorna runt om i landet somtillhandahåller den utbildning som krävs för att bli revisor så har även de ettvisst ansvar att ge studenterna utbildning inom etik.Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera eventuella skillnader i det etiskaresonemanget mellan studenter som läser första respektive sista året av sinutbildning med inriktning på redovisning. Författarna avser också att undersökapå vilken nivå studenterna resonerar utifrån Kohlbergs moralutvecklingsteorisamt diskutera vad de eventuella skillnaderna kan bero på.Metod: Författarna intervjuar åtta studenter, fyra förstaårsstudenter och fyrasistaårsstudenter på Handelshögskolan vid Göteborg Universitet. Detta för attse på vilken etisk nivå de resonerar samt om det finns några skillnaderårskurserna emellan.Slutsats: Studien tyder på att det föreligger skillnader mellan de som läser första åretjämfört med de som läser det sista året.

Sjuksköterskor har en betydelsefull roll och ansvar för närstående som befinner sig i sorg. Det är av stor betydelse att sjuksköterskor upplever sig kunna hantera situationen, både för egen och närståendes välbefinnande. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av mötet med närstående i sorg efter dödsfall. Studien genomfördes som en litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs tre olika teman som kan relateras till sjusköterskors upplevelse.

Vi som genomfört denna undersökning är två lärarstudenter med inriktning mot naturorienterade ämnen. Under utbildningens gång har vi funderat och diskuterat mycket om laborationens betydelse i undervisningen och om våra egna erfarenheter av företeelsen under vår egen skolgång. Hur vi blivande lärare använder oss av laborationer och vilken uppfattning elever har av laborationens mål, är något som vi har funderat över under vår utbildning. Anledningen till varför vi har valt vårt område, är att vi under vår verksamhetsförlagda utbildning ibland fått uppfattningen att elever har svårt att uppfatta meningen med laborationer och att vi ibland har haft problem att nå fram med våra egna mål till dem. Eftersom laborativt arbete är en viktig del i undervisningen, känns det extra viktigt att skaffa kunskaper som gör att vi kan använda arbetssättet på ett tillfredställande sätt.

Dysfunktionella traumarelaterade kognitioner ?r avg?rande f?r utvecklingen av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Child Post-Traumatic Cognitions Inventory ?r ett sj?lvskattningsformul?r som m?ter f?rekomsten av posttraumatiska kognitioner hos barn och finns i tv? versioner. CPTCI-25 best?r av 25 p?st?enden och CPTCI-10 best?r av 10 p?st?enden.

Att drabbas av psykisk ohälsa innebär ofta en vardag som kantas av svårigheter. Livet kan upplevas som en börda och de vardagliga sysslorna blir svåra att klara av. Att som sjuksköterska möta och vårda dessa patienter är en viktig del i arbetet. Detta möte ska bygga på respekt och öppenhet. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka den arbetspsykologiska vinsten i form av kontroll, stress och arbetstillfredsställelse av en utbildningsinsats med skiftlagsutveckling. En enkätundersökning genomfördes på ett stort industriföretag i Mellansverige. Totalt 65 personer svarade på enkäten, indelade i de som deltagit (experimentgrupp) och de som inte deltagit (kontrollgrupp) i utbildningen. Resultatet visade att experimentgruppen jämfört med kontrollgruppen skattade sin kontroll över arbetshastigheten högre. Likaså ansåg sig experimentgruppen bättre kunna förutsäga resultatet av sina beslut i arbetet än kontrollgruppen.

Ekokardiografi är en mycket användbar teknik som bland annat kan bedöma vänsterkammarensfunktion hos hjärtat med hjälp av ejektionsfraktion (EF) och global longitudinell strain (GLS). EF är idag den metoden som används mest vid bedömning av vänsterkammarfunktionen och beräknas enligt Simpsons biplanmetod. GLS är en ny metod som mäter myokardiets deformation och har i tidigare studier visat sig vara en känslig metod och kan upptäcka förändringar i myokardiet tidigare än EF. Vid behandling av bröstcancer kan hjärtat påverkas toxiskt och därmed genomgår denna patientgrupp regelbundna kontroller med ekokardiografi. Syftet med denna studie är att jämföra två ekokardiografiska metoder hos 20 stycken kvinnliga bröstcancerpatienter. Jämförelser har gjorts mellan EF beräknat med Simpsons biplanmetod (EFbi) och GLS samt mellan EFbi och EF beräknat från GLS (EFGLS).

Psykologiska mätningar av fysiska egenskaper på kvotskala har alltid varit önskvärda och viktigt att de mätinstrument man använder ger en återger en reliabel variabel, bland annat inom klinisk forskning, diagnossättning vid symtombedömningar, vid fysisk träning. Syftet med denna studie var att jämföra tillväxtfunktionen från två olika belastningsprotokoll. 24 studenter (12 män och 12 kvinnor) i åldrarna 20 till 30 år vid Stockholms universitet deltog i studien för att undersöka om upplevd ansträngning skiljer sig beroende på stimuluspresentationsordning. I den här inomindividsstudien användes två olika belastningsprotokoll. Det ena, vanligt förekommande inom psykofysik, en randomiserad ordning.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilken förståelse 15-åringar har av ekologiska processer samt hur deras föreställningar uttrycks vad gäller akvatiska system. Metoden som användes var reviderad klinisk intervju som är en kvalitativ intervjumetod. Elevernas förståelse i denna studie avseende de ekologiska processer som är centrala för alla ekosystem är bristfällig och fragmentarisk. Eleverna saknar naturvetenskapliga referenspunkter att relatera fenomenen till. När eleverna redogjorde för vilka villkor som finns för liv i akvatiska miljöer applicerade de den kunskap som de har kring fenomenen i terrestra miljöer.

Obstipation är ett lågprioriterat men vanligt förekommande problem bland intensivvårdspatienter som kan påverka patienternas möjlighet att tillfriskna. Faktorer som ökat stresspåslag, immobilisering och läkemedel påverkar tarmfunktionen och ger en minskad motilitet vilket kan leda till obstipation. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur obstipation kan förebyggas och behandlas i denna patientgrupp. 13 vetenskapliga studier inkluderades. Resultaten visar att det saknas en enhetlig definition av när intensivvårdspatienten ska anses vara obstiperad vilket är en bidragande orsak till problematiken. Att ge laxantia kan ha positiv betydelse för både ventilatortid, intensivvårdstid, morbiditet och mortalitet utan att det i klinisk praktik ses några allvarliga risker eller komplikationer i behandlingen.

Patienten skall känna trygghet och inte utsättas för onödigt vårdlidande i samband med vård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen. Trycksår är en vårdskada som drabbar patienten av olika anledningar. Det är viktigt att det finns bra rutiner och instrument för att snabbt kunna identifiera patienter i riskzonen. Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur sjuksköterskan kan förebygga trycksår. Litteraturstudien grundas på nio kvantitativa artiklar och en metastudie.

Sammanfattning.Bakgrund:Crush syndrome eller traumatisk rahbdomyolys är vanligt vid större naturkatastrofer som tex jordbävningar. Det kan också uppkomma när personer utsätts för tryck mot musklerna vid tex stroke, intoxikationer, byggnadsras, industriolyckor. Inom ambulanssjukvården i Sverige har vi inte någon behandlingsplan för detta tillstånd och därför kan det finnas en risk att dessa patienter inte får rätt omvårdnad.Syfte:Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskans omvårdnad vid risk för Crush syndrome.Metod:En litteraturstudie gjordes för att granska redan publicerat forskningsmaterial. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Fem artiklar inkluderades och innehållet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat:De patienter som riskerar att få Crush syndrom har följande symtom: skada på muskelmassa, förlängd kompression, komprimerad lokal cirkulation, puls >120 och onormal urinfärg.

Forskning har visat att barn som uppvisar ett normbrytande beteende i kombination med brister i empati och förståelse för ömsesidighet med andra har svårare för att bedöma rädda ansikten än andra barn med normbrytande beteenden. I en studie kopplades detta till att de inte läser av ögonen utan fokuserar mer på munnen. Föreliggande studies huvudsyfte var dels att validera ett instrument för mätning av barns ögonrörelser och relatera ögonrörelser till tolkning av känslor i ansiktsuttryck, dels att undersöka om barns empati generellt kan kopplas till skillnader i ögonrörelsemönster vid bedömning av ansiktsuttryck. En normalpopulation på 39 barn i 10-11 årsåldern bedömde ansiktsuttryck (glad, neutral, ledsen, arg och rädd). Föräldraskattningar av kognitiv och affektiv empati relaterades till deras förmåga att identifiera ansikten korrekt.

The aim of this essay is to study the religious education which the Jewish Community of Göteborg offers to members between six and fourteen years of age. The main question of the essay is ?what function does the religious afternoon education serve for the Jewish Community of Göteborg??To answer this question I have interviewed four people who in various ways are engaged in the religious education. To analyse the result I have used Danièle Herviue-Léger?s theory ?religion as a chain of memory?.

Syftet med denna studie var att studera pedagogers uppfattningar angående styrd lek i grundskolans tidigare år. För att få en fördjupad förståelse av pedagogers föreställningar om styrd lek, samt för att få en beskrivning av hur de använder sig av lek i verksamheten, användes intervju som metod. I studien intervjuades tio pedagoger som alla arbetade i grundskolans tidigare år. Dessa pedagoger var slumpmässigt utvalda och deras utbildning och yrkeserfarenheter skiljde sig åt. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade en positiv syn på styrd lek dock framgick det att det skiljde sig i hur och i vilken omfattning de arbetade med den.