Forskning behövs för att öka kunskap om nya och befintliga användningsområden samt utveckla eller förbättra befintliga metoder, produkter samt system. Den forskningsetik som är styrande idag har sin grund i Nürnbergrättegången. Rättegången hölls efter andra världskriget där läkare ställdes inför rätta för att utfört oetiska experiment på fångar i nazityska koncentrationsläger. Idag finns det ett antal etiska deklarationer som skall följas när människan ingår i forskningsprojekt. Syftet med denna studie var att undersöka hur deltagare upplever sitt deltagande i forskningsprojekt vid en klinisk forskningsenhet. Intervjuer genomfördes med fyra respondenter som var deltagare vid en klinisk forskningsenhet i södra Sverige.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om kvinnliga studenter hade sämre självkänsla och rapporterade mer stress och psykisk ohälsa än manliga studenter, samt att jämföra skillnader i självkänsla, stress och psykisk ohälsa vid två olika institutioner. Undersökningen avsåg också pröva om självkänsla och stress predicerar psykisk ohälsa. En enkätstudie genomfördes på 79 studenter från Institutionen för psykologi vid Lunds Universitet och ekosystemteknik på Lunds Tekniska högskola. Med hjälp av skalorna RSES som mäter självkänsla, USSQ som mäter stress, samt GHQ12 vilken mäter psykisk ohälsa, konstruerades en enkät.Resultaten visade att de kvinnliga studenterna upplevde mer stress än de manliga, men rapporterade inte sämre självkänsla eller högre psykisk ohälsa. Det fanns inte några skillnader mellan studenterna vid de båda institutionerna i fråga om rapporterad självkänsla, stress och psykisk ohälsa, och inte heller någon interaktionseffekt mellan kön och institution vad gäller dessa variabler.

The purpose of this study was to investigate the relationship between locus of control and behavior in a work group. The investigation was performed using two methods, self-report and observation, which were used in order to provide a description of how the individuals experienced their own behavior in a group context as well as of how they actually could be observed to behave. The 31 participants were divided into five groups. During the procedure each group received a task, which was to be discussed and solved by the group members together. Observations were carried out using IPA.

Relationships between defence mechanisms and body movements were investigated in regard to three hypothesis; I. that a difference in frequency of body movements correlates to different signs of defence mechanisms, II. that themes of body movements can be identified in regard to signs of defence mechanisms, III. that no significant differences will be found between the different groups of gender. The aim of the study was to seek a relation between quasicommunicative body movements and defence mechanisms.

I ambulansyrket hamnar sjukvårdspersonalen i situationer där de möter kritiska patienter. Då är det är viktigt att de fattar snabba beslut. Den här studien har undersökt i hur stor utsträckning ambulanspersonal får intuitiva känslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lägen. Studien har också undersökt i vilken utsträckning ambulanspersonal förlitar sig på magkänslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen.Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte där patienten är i ett kritiskt tillstånd.

Många missbrukare blir nyktra efter att ha varit på behandling och/eller självhjälpsrörelsemöten, såsom AA, där de arbetar utifrån riktlinjerna De Tolv Stegen. Kunskapen och förståelsen av programmet kan ses som ett livslångt lärande. Tidigare forskning har inte fokuserat på detta samband mellan lärande och nykterhet. Kvalitativa intervjuer har gjorts där fem nyktra beroende har berättat sin livshistoria och väg till en lång nykterhet. Resultaten överensstämmer med tidigare forskning som visar att vissa insikter är fundamentala för nykterhet, såsom villighet, kapitulation och öppenhet för förändring.

Syftet med studien var att identifiera och kartlägga faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Metod, studiens design var en litteraturstudie vilken omfattade av 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2005 och 2007. I resultatet framkom fem olika kategorier av faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Dessa kategorier var 1) Arbetsmiljön som visade att attityder och rådande kultur hade stor betydelse. 2) Riktlinjer och strategier i omvårdnad visade sig vara av stor klinisk betydelse för att forskningsresultaten skulle kunna omvandlas till klinisk användning.

I min uppsats vill jag inbjuda till en alternativ tolkning av Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom (1901). Syftet med uppsatsen är att ge förståelse för Martin Bircks karaktär och handlande genom att belysa den centrala relationen mellan Martin och modern. För att analysera Martins psykologi ställs hans gestalt mot den historiska samtidens uppfattningar om psykologi. Jag har även använt mig av ett psykoanalytiskt angreppssätt, framför allt grundat på Sigmund Freuds idéer, vilket fungerar både som litterär teori och metod.I min undersökning har jag funnit att Martin är en neurotisk person som lider av många av de psykiska problem som var vanliga runt 1900-talets sekelskifte, så som neurasteni. Jag har i enlighet med freudiansk psykoanalys tolkat Martins neuros som grundad i en inre konflikt mellan detet och överjaget.

SAMMANFATTNINGVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvård, C- uppsats 10pTitel: Barn som far illa ur ett lärarperspektiv.Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teachers point of view.Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.Handledare: Ylva Benderix.Datum: Mars 2007.Antal sidor: 30Nyckelord: Barn som far illa, lärarrollen, pedagogik, psykologi, anknytning.SAMMANFATTNING:Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av barn som far illa, hur lärare uppmärksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan när ett barn far illa. Vi har använt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrågor. Bowlby och von Wright har använts som teoretiska utgångspunkter. Deltagare i studien var sju låg- och mellanstadielärare, med olika lång yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lärarperspektiv, samt att omsorgssvikt och föräldrarnas brister oftast var den största orsaken.

Denna uppsats undersöker identitetskapande inom ledarskap utifrån ledarens eget perspektiv. För det används socialkonstruktionism som teoretisk ram och diskursanalys som metodologisk ansats med diskursiv psykologi som inriktning. Som analytiska verktyg används subjektspositioner och tolkningsrepertoarer. Detta för att belysa hur konstruktionen av ledarskapsidentiteten ser ut.Med diskursiv psykologi som metodologisk ansats innebar det att språket är det viktiga, vad ledarna säger och hur de säger det. Detta för att språket ses som konstruerande istället för representerande inom socialkonstruktionism. Uppsatsen utgår från två frågeställningar 1) Vilka subjektspositioner förhandlar, legitimerar och intar individen i talet om ledarskap? 2) Vilka tolkningsrepertoarer använder individerna i sitt identitetsskapande som ledare?Utifrån transkriberingen av de fem intervjuer som gjordes med fem personer i ledarpositioner på olika företag i Mälardalsregionen, analyserades texten för att finna vilka subjektspositioner som var möjliga för ledaren att förhandla, legitimera och anta.

Min hypotes är att topiklärans teorier och betydelse kan utvidgas och användas till mer än som ett kreativt verktyg för att uppfinna och inventera övertygande argument, vilket är vanligt. Jag tror att retorikens topiklära kan visa oss att människor i olika kulturer och diskurser har olika tankestrukturer, tankemönster, tankemodeller och att dom är individuellt och kulturellt betingade.Kan topikläran hjälpa oss att bättre förstå vilka perspektiv och föreställningar individer och hela kulturer har? Ett syfte med retorikens topiklära är just att vidga sina perspektiv. Därför kommer jag att snegla på de senaste årens forskning inom retorik, kognitiv psykologi och sociologi för att finna inspiration. Det blir således en korsbefruktning av perspektiv som jag anser tjänar mitt syfte.

ForskningsöversiktUnder denna rubrik har jag beskrivit den historiska utecklingen av de psykoterapeutiska skolbildningarna, från Anton Mesmer och markis de Puységur på 1700-talet till 1900-talets psykoanalytiska och psykodynamiska inriktningar, fram till de därefter framväxande transpersonella inriktningarna.AvhandlingI avhandlingen har jag fokuserat på några teoretiska begrepp i C.G. Jungs Analytiska Psykologi; arketypteorin, Skuggan, Animus och Anima och Självet. Jag har redovisat kritiska synpunkter och kommentarer till dessa begrepp bl.a. från de post-jungianska och neo-jungianska skolorna och från Roberto Assagioli, Stanislav Grof, Richard Noll och Ken Wilber.Jag har dessutom beskrivit Jungs intresse för ockultism och spiritualism och hur dessa har haft betydelse för utformningen av Analytisk Psykologi. Framför allt har jag försökt visa på hur den psykiska processens regressiva respektive progressiva tendenser har utnyttjats av olika psykologer i deras arbete med den medvetandegörande processen.Avslutningsvis har jag kortfattat berört Rudolf Steiners antroposofi och Martin Bubers judiska filosofi, eftersom båda dessa tänkare, som intar en helt annan ståndpunkt än Jung, kan bidra till förståelsen av skillnaden mellan djuppsykologi och höjdpsykologi.DiskussionI diskussionsavsnittet har jag ställt frågan: Är Jungs analytiska psykologi transpersonell? Wilber, som tidigare aktivt arbetade för Association for Transpersonal Psychology, lämnade denna organisation då han insåg att den hade utvecklats till att innefatta helt disparata grupperingar.

Syftet med studien är att göra en kartläggning över hur svenska skådespelares fysiska och psykiska hälsostatus ser ut hösten 2009. De områden som undersöks är depression, ångest, sömn, stress, arbetslöshet och hälsopåverkan, hörselproblem och tinnitus, samt alkohol- och droganvändning. En länk till en webbenkät med frågor från Hospital anxiety and depression scale, Perceived stress scale, Nationell undersökning om hörsel, yrsel och tinnitus samt Swedish longitudinal occupational survey of health 2006 skickades till medlemmar i Teaterförbundets skådespelaravdelning. 533 deltagare svarade på de inledande frågorna och 425 deltagare slutförde hela enkäten.Resultaten visar på förekomst av depression och ångest av klinisk betydelse, förekomst av sömnbesvär, samt förekomst av hög till mycket hög upplevd stress och prestationsbaserat självförtroende. Deltagarna upplever negativa konsekvenser av arbetslöshet.

Investors have been shown to be driven by emotional and psychological factors. This contradicts classical financial theories, for example the Efficient Market hypothesis which states that all investors act rationally. Behavioural Finance is an area of study which describes various psychological factors which may result in irrational investor behaviour.The primary question of the study is: which factors do operating people in the financial sector consider themselves to be influenced by? The purpose of this study is to investigate the factors which affect the process of creating forecasts or making financial decisions. The study examines in addition if there is a correlation between length of investor experience and overconfidence in forecasting accuracy and investment decision making.The study includes both quantitative and qualitative analysis.

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträningetablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter förstuderande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningenvid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till enförbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser viaskattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet avKompetenscentrum.Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design.Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningarom lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olikadimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandetgenomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011.Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten.Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efterinrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de avde 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är merverklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till attarbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att detär en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen.