I min uppsats vill jag inbjuda till en alternativ tolkning av Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom (1901). Syftet med uppsatsen är att ge förståelse för Martin Bircks karaktär och handlande genom att belysa den centrala relationen mellan Martin och modern. För att analysera Martins psykologi ställs hans gestalt mot den historiska samtidens uppfattningar om psykologi. Jag har även använt mig av ett psykoanalytiskt angreppssätt, framför allt grundat på Sigmund Freuds idéer, vilket fungerar både som litterär teori och metod.I min undersökning har jag funnit att Martin är en neurotisk person som lider av många av de psykiska problem som var vanliga runt 1900-talets sekelskifte, så som neurasteni. Jag har i enlighet med freudiansk psykoanalys tolkat Martins neuros som grundad i en inre konflikt mellan detet och överjaget.

SAMMANFATTNINGVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvård, C- uppsats 10pTitel: Barn som far illa ur ett lärarperspektiv.Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teacherspoint of view.Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.Handledare: Ylva Benderix.Datum: Mars 2007.Antal sidor: 30Nyckelord: Barn som far illa, lärarrollen, pedagogik, psykologi,anknytning.SAMMANFATTNING:Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av barn som far illa, hur lärare uppmärksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan när ett barn far illa. Vi har använt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrågor. Bowlby och von Wright har använts som teoretiska utgångspunkter. Deltagare i studien var sju låg- och mellanstadielärare, med olika lång yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lärarperspektiv, samt att omsorgssvikt och föräldrarnas brister oftast var den största orsaken.

Sjuksköterskeprofessionen innebär att vara ledare i klinisk verksamhet och självständigt ansvara över patientomvårdnad. Syftet med denna studie var att beskriva den kliniska sjuksköterskeledarens roll i omvårdnad. Syftet besvarades utifrån två frågeställningar som fokuserade på ledarens önskvärda egenskaper samt hur sjuksköterskans ledarskap påverkar omvårdnad. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där sexton vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Resultatet för frågeställning ett visade att en önskvärd ledare har en omfattande kunskap och en förmåga till god kommunikation samt kan stödja och bidra till utveckling.

A Quick Test (AQT) Färg och Form är ett test av snabb automatiserad benämning avsett att detektera kognitiva störningar. Det består av tre delar som var och en utgörs av 40 visuella stimuli som skall benämnas så snabbt som möjligt. Tidigare studier har indikerat att AQT skiljer personer med Alzheimers sjukdom från friska kontroller med högre precision än det ofta använda Mini-Mental-Testet (MMT). I denna studie undersöktes för första gången om AQT-resultat kunde predicera diagnosen hos en konsekutiv serie patienter vid en minnesklinik samt relationen mellan AQT-resultat och biomarkörer (likvorproteiner) för neurodegenerativ sjukdom. 492 svarsblanketter från AQT Färg och Form analyserades och diagnostisk prediktion samt korrelation med nivån av likvorproteiner fastställdes för de 374 första patienterna i serien.

Centralt i uppsatsen är hur ungdomar resonerar och förhandlar sitt identitetsskapande i relation till sitt gymnasieval och sin framtid. Två fokusgruppsintervjuer, med niondeklassare från två högstadieskolor i Mellansverige, genomfördes i studien. Materialet analyserades med utgångspunkt i diskursiv psykologi och narrativ analys. Resultatet visade på att det fanns tre övergripande mönster att resonera på i förhållande till gymnasievalet och framtiden. Bland annat pendlade ungdomarna mellan framhävandet av den egna autonomin och värdet av att kunna lyssna på andra.

Denna uppsats behandlar lajv ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med de analytiska ansatserna diskursiv psykologi och narrativ analys. Syftet och frågeställningarna vill belysa vad lajv kan göra för individens identitetsarbete och utveckling i vardagen. Som tidigare forskning ringas fenomenet in genom att delas upp som en social rörelse i sin organisatoriska aspekt och som ett fiktivt berättande i sin berättande, lekande aspekt. De analytiska begreppen kommer från diskursiv psykologi; kategorisering, kategoriskt berättigande, indexikalitet och stake ? frågan om vad som står på spel.

Syftet: Målet med studien var att utvädera kliniska intraorala foton som diagnostisk metod för att bedöma tandslitage (attrition, erosion och abrasion) och jämföra dessa bedömningar med kliniska registreringar. Material och metod: Studien genomfördes på Tandvårdskolan i Malmö, där man slumpmässigt valde ut 30 vuxna patienter. Dessa patienter undersöktes med avseende på tandslitage (attrition, erosion och abrasion) och kliniska foton togs. En månad efter kliniska registreringen gjordes en bedömning av de kliniska fotona, utan att ha kännedom om resultatet av de kliniska registreringarna. Båda undersökarna har på samtliga patienter utfört klinisk registrering och fotobedömning oberoende av varandra. Intra- och interobservatör överensstämmelse uppskattades genom Cohen?s Kappa- koefficient. Resultatet: Intraobservatör överensstämmelsen mellan bedömningar av foton och kliniska registreringar var måttligt-till-god med ett P-värde på 0,039-0,046.

Placeboeffekten; att få klinisk effekt av inaktiv behandling är ett fenomen som tilldrar sig allt större intresse. Trots att mekanismerna bakom effekten ännu är långt ifrån helt klarlagda så finns en stor mängd forskning som visar att placebobehandling på olika vis kan vara av klinisk relevans. Bland de mest imponerande demonstrationerna av placeboeffekten är de experiment som visar att s.k. klassisk betingning kan påverka immunförsvaret. Experiment har visat att detta är möjligt både hos gnagare och människor: en medicin administreras samtidigt som ett neutralt gustatoriskt stimulus i vad som kallas betingningsfasen.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att belysa den samlade kunskapen om preoperativ fasta inför kirurgiska ingrepp. Vi utgick utifrån tre frågeställningar som var: Vad är sjuksköterskans ansvar? Vad innebär långvarig fasta för patienten? Hur ser sambandet ut mellan forskningsresultat och klinisk praktik? I litteraturstudien valdes tretton vetenskapliga artiklar till analysen vilket resulterade i fem kategorier vilket redovisas under varje frågeställning. I resultatet framkom att sjuksköterskan ansvarar för individualiserad vård och att uppdatera och utarbeta rutiner. Patienten får fasta längre än nödvändigt och att långvarig fasta har psykologiska och fysiologiska konsekvenser.

Det finns elever som trycker ner andra i sin omgivning. När det är dags för rast finns det de som säger ?vad äcklig du är? och skrattar åt sin jämnåriga skolkamrat. Samtidigt sprider sig nya tekniker som gör skolan ännu mer försvarslös mot mobbning än tidigare. Inte ens i det egna hemmet kan ett barn vara garanterad att få slippa sin plågoande.

Uppsatsens syfte är att förstå Walter Stenströms konstsaga Pojken och trollen eller äventyret, med hjälp av Carl Gustav Jungs psykologi, och utifrån Jungs psykologi analysera eventuella allmänmänskliga drag i sagan. Analysen av sagan bygger på en hermeneutisk grund, varpå texttolkningen utgår från närläsning som metod, som innebär att texten detaljstuderas. Analysen visar att sagan kan tolkas ur ett vuxenpsykologiskt perspektiv, där olika arketypiska symboler är frekventa, och som i sin tur svarar mot olika psykiska utvecklingsförlopp. Kungen symboliserar individens medvetna sida, och drottningen den omedvetna sidan. Trollen symboliserar individens bortträngda emotioner, och prinsessan symboliserar individens innersta kärna, som med Jungiansk terminologi benämns som Självet. Pojken i sagan symboliserar den arketypiske hjälten som befriar och återställer balansen inom individen.   Analysen visar också att sagan kan tolkas utifrån ett barnpsykologiskt perspektiv, där de arketypiska symbolerna fungerar som projektionsobjekt.

Syfte: Studiens syfte var att jämföra en ny extubationsalgoritm med sedvanligtextubationsförfarande. Gruppen som studerades var patienter som genomgått en HIPEC-operationoch vårdats på Centrala intensivvårdsavdelningen.Metod: I En randomiserad kontrollerad klinisk pilotstudie randomiserades patienterna till en av tvågrupper. Därefter extuberades patienten enligt en studiealgoritm eller post-operativ standard.Resultat: Syresättningen var väsentligen oförändrad för studiegruppen (37,5 kPa till 36,6 kPa)medan den sjönk för kontrollgruppen (50,1 kPa till 40,6 kPa) vid jämförelse mellan 10 minuter efterankomst och 15 minuter efter extubation. Efter 13 till 18 timmars kontroll strax innan patienternalämnade intensivvårdsavdelningen var syresättningen på samma nivå som 15 minuter efterextubation för både studiegruppen och kontrollgrupp. Således kvarstod en försämrad syresättninghos kontrollgruppen vid utskrivning jämfört med 10 minuter efter ankomst.Slutsats: Studien visar att det skulle kunna vara fördelaktigt att extubera patienter enligt denstudiealgoritm som testats jämfört med dagens kliniska standard.

I den här hermeneutisk-fenomenologiska litteraturstudien undersöker jag lekens väsen samt lekens väsen i förhållande till det moderna samhället genom att analysera vad lek är och därefter ställa lek i förhållande till några av modernitetens strukturerande former. Litteraturen är hämtad från olika vetenskapliga discipliner såsom sociologi, filosofi, psykologi, pedagogik och kulturhistoria..

Psykologiska    processer    där    identifikationen    med    jaget    och medvetandets innehåll upphör kan tänkas utgöra en hälsosam motvikt i  dagens  samhällskultur  där  centrering  kring  jaget,  stress,  depression och meningsförlust, ofta förekommer. Självtranscendens har beskrivits som en expansion av medvetandet och en rörelse bortom gränserna för ens självmedvetenhet och självuppfattning, antingen tillfälligtvis eller som  en  relativt  stabil  perspektivförändring  som  utvecklats  under livsloppet.  Sex  personer  mellan  54  och  100  år  med  erfarenhet  av självtranscendenta   perspektiv   intervjuades   i   studien   i   syfte   att induktivt  generera  mer  kunskap  om  hur  självtranscendens  kunde upplevas, utvecklas och förändra en människas perspektiv. Genom en tematisk    analys    framkom    att    en    regelbunden    aktivering    av självtranscendenta     medvetandetillstånd     särskilt     inverkade     på utvecklingen   och   kopplades   till   principer   om   neuroplasticitet. Självtranscendensutvecklingen     medförde     även     förändringar     i respondenternas perception av inre och yttre fenomen exempelvis vad gäller   känslighet,   jagupplevelse   och   möjlighet   till   distans   och objektivitet, vilket även bidrog till psykologisk hälsa..

Hur vi människor förhåller oss till dåtid, framtid och nutid avspeglar vår personlighet och kan länkas samman till vårt psykiska mående. Denna studie syftade till att studera sambanden mellan tidsperspektiv, depression och ångest samt oro och ältande. Vidare ämnade studien att undersöka om en bristande inhiberingsförmåga kan förklara oro och ältande. I studien deltog 65 personer från en icke-klinisk grupp; 44 kvinnor och 21 män i åldrarna 19 till 40 år. De instrument som användes var självskattningsformulären Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory, Beck Depression Inventory-II, Beck Anxiety Inventory, Response Style Questionnaire, Pennstate Worry Questionnaire samt Strooptestet Serialt färgordtest.