Sjuksköterskestudenter alternerar under studietiden mellan teori och klinisk utbildning. För att kombinera dessa områden krävs att sjuksköterskan finns tillgänglig som handledande förebild. I sjuksköterskans profession är huvuduppgiften att vårda. Det är på den kliniska utbildningsplatsen studenten ges tillfälle att omsätta sina teoretiska kunskaper om vårdandet till praktiska kunskaper. Yrkeshandledning av sjuksköterskestudenter ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter.

Bakgrund: I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår att tillgodose patienters olika behov, däribland de kulturella behoven. Detta ställer höga krav på att sjuksköterskor ska besitta kulturell kompetens för att behärska att arbeta i den mångkulturella vården. God kommunikation mellan sjuksköterska och patient är grundläggande för en god omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av faktorer som påverkar ett kulturmöte mellan en sjuksköterska och patient. Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvalitativ forskning genomfördes.

Bakgrund: Den psykiatriska slutenvården liksom sjuksköterskans roll har förändrats sedan seklets början. Institutionalisering har ersatts av vård och behandling av patienten, vilket har förändrat kravet på utbildad personal liksom synen på kompetens. Historien förefaller dock fortsatt påverka dagens psykiatriska vårdkultur, och möjligheterna för specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk slutenvård att använda sin specialistkompetens förefaller vara beroende av mer än sjuksköterskans egen kunskap och förmåga.Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur specialistsjuksköterskor och chefer inom psykiatrisk slutenvård ser på specialistsjuksköterskans kompetens och roll.Metod: Datamaterialet samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor och chefer verksamma inom psykiatrisk slutenvård. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Elo och Kyngäs. Materialet sorterades därefter in i en analysram inspirerad av Kings konceptuella system: det personliga systemet, det interpersonella systemet samt det sociala systemetResultat: Den kvalitativa analysen utmynnade i tre kategorier: Specialistsjuksköterskans fördjupade kompetens leder till inre trygghet (personliga systemet), specialistsjuksköterskans kompetens främjar patientens hälsoprocess (interpersonella systemet) och Specialistsjuksköterskans kompetens efterfrågas inte av organisationen (sociala systemet).Diskussion: Specialistkunskapen beskrevs som internaliserad i den enskilda sjuksköterskan och det beskrevs att specialistkunskapen gynnade patientens hälsoprocess.

Vårt syfte med den här uppsatsen är att förstå hur kompetensutvecklingsåtgärder bidrar till att medarbetarna får ökad kompetens. Detta ska ses utifrån både ett lednings- och ett medarbetarperspektiv. Vi har tagit reda på vilka förutsättningar som har betydelse för att medarbetarnas kompetens ska kunna utvecklas. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för insamling av empiri. Intervjuerna vi har gjort med medarbetarna har varit semistandardiserade med en öppen ansats.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka begreppet social kompetens och hur social kompetens kan förebygga konflikter. Studien bygger på fyra färdigheter: empati, ansvarstagande, identitet/trygghet och kommunikation. Den empiriska undersökning vi genomfört bygger på kvalitativ forskning. Vi har intervjuat tolv stycken lärare för att få veta deras syn på begreppet social kompetens.Studien har visat att lärarens arbete med att utveckla elevens sociala kompetens är mycket viktigt, i syfte att förebygga konflikter. Detta har vi fått bekräftat både genom vår litteraturstudie samt vår empiriska undersökning.

Vårt syfte med den här uppsatsen är att förstå hur kompetensutvecklingsåtgärder bidrar till att medarbetarna får ökad kompetens. Detta ska ses utifrån både ett lednings- och ett medarbetarperspektiv. Vi har tagit reda på vilka förutsättningar som har betydelse för att medarbetarnas kompetens ska kunna utvecklas. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för insamling av empiri. Intervjuerna vi har gjort med medarbetarna har varit semistandardiserade med en öppen ansats. Det vi har kommit fram till i denna uppsats är att de kompetensutvecklingsåtgärder som vi har funnit, för att öka medarbetarnas kompetens, bygger på tre förutsättningar. Dessa tre är att vara uppdaterad, engagemang och intresse samt en gemensam grundsyn kring lärande.

En empirisk undersökning av lärares uppfattning av begreppet social kompetens med syftet att synliggöra lärares uppfattningar av social kompetesn smat hur de arbetar med social kompetens i skolan. Uppsatsen tydliggör också vilka faktorer som är viktiga för utvecklingen av soacialr och emotionellt lärande som ämne i skolan. Den empiriska undersökningen bygger på nio lärarintervjuer utförda i årskurserna 4-9, med tonvilkten lagd på de högre årskurserna. Resultatet av studierna är att begreppet och arbetet med att utveckla social kompetens hos eleverns ärkomplext. Det finns många faktorer som inverkar på resultatet.

Nursing and care for the pregnant bitch and her neonatal puppies is an important part of the animal nursing profession either if it concerns normal reproductionphysiology, pregnancies, diseases or complications at home of the animalowner. This piece of work gives a guidance of what a Veterinary nurse at a clinic should have in mind while given treatments, complications and normal physiology with the bitch and her neonatal puppies in order to be able to perform a professional cooperation with the veterinary surgeon at emergency teatmentcases and to make the animal owners satisfied with enough knowledge to answer their questions about the subject..

Röntgensjuksköterskans yrkesroll har i tidigare forskning beskrivits utifrån två unikakompetenser: den vårdgivande och den radiografiskt tekniska. Behoven i den kliniska vardagenstyr den professionella utvecklingen och kan leda till en förskjutning av ansvarsområden.Syftet med studien var att undersöka och identifiera vilken kompetens röntgensjuksköterskornaanvändning av kompetens vid ordination och prioritering.Frågeställningarna: Vilken kompetens använder sig röntgensjuksköterskan sig av vid utförandeav utökade arbetsuppgifter? Vilken kompetens anser sig röntgensjuksköterskan behöva vidutökade arbetsuppgifter? Har nya unika kompetensområden tillkommit utöver de som tidigaredefinierat för professionen?Semistrukturerade intervjuer genomfördes med legitimerade röntgensjuksköterskor ochanalyserades med kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom fyra kategorier: Medicinsk kompetens, Professionell kompetens,Individuella förutsättningar och Praktiska förutsättningar.Medicinsk kompetens är ett kompetensområde för röntgensjuksköterskor som synliggjorts idenna studie. En gynnsam förskjutning av ansvarsområden är inte enbart beroende av denenskilda röntgensjuksköterskans kompetens utan också ett verksamhetsstöd i form av tid,tydlig delegering samt en arbetsmiljö, där interprofessionell kommunikation och feedback ären naturlig del, vilket krävs för att denna utveckling skall gynna alla inblandade..

Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans möjligheter att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning. Sjuksköterskan handleder studenter dagligen i klinisk praktik. Sjuksköterskan ska kunna hantera sitt arbete och samtidigt vara handledare för studenter. Studien är en litteraturstudie med en beskrivande design i vilken fjorton artiklar granskats. Resultatet visade att i tio av de fjorton artiklarna togs negativt påverkande faktorer upp såsom hög arbetsbelastning och otillräcklig avsatt tid för lärande och återkoppling med studenten i den kliniska miljön.

Bakgrund: I handledaruppgifter ingår det att vara rådgivare, kunna ge stöd och vara en trygg person och ge uppmuntran och feedback. Att ge feedback när allt är bra brukar sällan skapa några problem men när studentens prestationer inte är tillräckliga är det inte alltid enkelt att nå fram som handledare på ett pedagogiskt sätt utan att det kan kännas negativt för studenten. Vid klinisk handledning är oftast en tredje part inblandad, patienten och det är då viktigt att handledningen sköts på ett professionellt sätt så att patienten inte känner att hon fått dålig vård och att studenten inte känner sig kränktSyfte: Syftet är att beskriva före detta tandhygieniststudenters erfarenheter av feedback från sina handledare vid klinisk praktikMetod: Ansatsen har varit kvalitativ och sex före detta tandhygieniststudenter har intervjuats med öppna frågor.Resultat: Det visade sig att studenterna ville och behövde mycket feedback. Helst ville de ha feedback direkt efter sin patientbehandling och på ett konstruktivt sätt. Studenter vill känna sig sedda och ha bekräftelse.Slutsats: På en klinisk praktik krävs det resurser genom att det borde finnas tillräckligt med personal föra att genomföra en bra utbildning.

Syftet med studien var att beskriva yrkeserfarna sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med och stödja nyutexaminerade sjuksköterskor. En kvalitativ och beskrivande design användes. Undersökningsgruppen bestod av åtta kvinnliga sjuksköterskor från ett sjukhus i mellansverige. Huvudresultatet visade att de yrkeserfarna sjuksköterskorna var nöjda med nyutexaminerade sjuksköterskors arbetsinsats. En viktig aspekt var att nyutexaminerade sjuksköterskor frågade vid osäkerhet för att känna tillit.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och synliggöra huruvida litterär kompetens enligt litteraturvetaren Örjan Torells modell, gynnas av arbetsuppgifterna i ett antal läroböcker riktade mot grundskolans senare del. Resultatet visar att tolkningstrategiernas tyngdpunkt ligger på "textinriktningen", d.v.s. på att fästa elevernas uppmärksamhet på textens innehåll och form..

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom ämnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda även om tidsbrist, stress och dålig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförväntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Sammanfattning Bakgrund. Återberättandetest ger en bild av högre språkliga förmågor och används idag för alla åldrar vid språkliga bedömningar. Ett test som används i klinisk logopedisk verksamhet idag är återgivningsprovet Luftballongen som är en del av testmaterialet UMESOL. Testet är framtaget för lågstadieelever i årskurs 2 och 3 men används även inom klinisk logopedisk praxis för ungdomar och vuxna. Syfte.