I föreliggande examensarbete beskrivs de tankar en läkare kan ha innan, under och efter ett svårt patientbesked och om de riktlinjer som finns hjälper när en läkare ska framföra ett svårt besked. Nio intervjuer genomfördes med läkare inom barnmedicin och onkologi. Resultaten visade att innan patientbeskedet kunde det kännas jobbigt, men att de påminde sig själva att det inte var de som gjorde patienten ledsen utan sjukdomen. Under patientsamtalet låg fokus på patienten och läkaren sätter sina egna emotioner åt sidan för att ge patienten utrymme och för att ha kontroll över situationen. Efter patientsamtalet är kommunikation ett av de viktigaste momenten, att få ventilera patientmötet med kollegor men även med familjen.

Dysfunktionella traumarelaterade kognitioner ?r avg?rande f?r utvecklingen av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Child Post-Traumatic Cognitions Inventory ?r ett sj?lvskattningsformul?r som m?ter f?rekomsten av posttraumatiska kognitioner hos barn och finns i tv? versioner. CPTCI-25 best?r av 25 p?st?enden och CPTCI-10 best?r av 10 p?st?enden.

Ekokardiografi är en mycket användbar teknik som bland annat kan bedöma vänsterkammarensfunktion hos hjärtat med hjälp av ejektionsfraktion (EF) och global longitudinell strain (GLS). EF är idag den metoden som används mest vid bedömning av vänsterkammarfunktionen och beräknas enligt Simpsons biplanmetod. GLS är en ny metod som mäter myokardiets deformation och har i tidigare studier visat sig vara en känslig metod och kan upptäcka förändringar i myokardiet tidigare än EF. Vid behandling av bröstcancer kan hjärtat påverkas toxiskt och därmed genomgår denna patientgrupp regelbundna kontroller med ekokardiografi. Syftet med denna studie är att jämföra två ekokardiografiska metoder hos 20 stycken kvinnliga bröstcancerpatienter. Jämförelser har gjorts mellan EF beräknat med Simpsons biplanmetod (EFbi) och GLS samt mellan EFbi och EF beräknat från GLS (EFGLS).

Psykologiska mätningar av fysiska egenskaper på kvotskala har alltid varit önskvärda och viktigt att de mätinstrument man använder ger en återger en reliabel variabel, bland annat inom klinisk forskning, diagnossättning vid symtombedömningar, vid fysisk träning. Syftet med denna studie var att jämföra tillväxtfunktionen från två olika belastningsprotokoll. 24 studenter (12 män och 12 kvinnor) i åldrarna 20 till 30 år vid Stockholms universitet deltog i studien för att undersöka om upplevd ansträngning skiljer sig beroende på stimuluspresentationsordning. I den här inomindividsstudien användes två olika belastningsprotokoll. Det ena, vanligt förekommande inom psykofysik, en randomiserad ordning.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilken förståelse 15-åringar har av ekologiska processer samt hur deras föreställningar uttrycks vad gäller akvatiska system. Metoden som användes var reviderad klinisk intervju som är en kvalitativ intervjumetod. Elevernas förståelse i denna studie avseende de ekologiska processer som är centrala för alla ekosystem är bristfällig och fragmentarisk. Eleverna saknar naturvetenskapliga referenspunkter att relatera fenomenen till. När eleverna redogjorde för vilka villkor som finns för liv i akvatiska miljöer applicerade de den kunskap som de har kring fenomenen i terrestra miljöer.

Bakgrund: Antalet äldre i Sverige ökar. Det finns en tendens i dagens samhälle att generalisera och betrakta äldre människor som en homogen grupp istället för som individer. Detta kan i sin tur leda till negativa attityder mot äldre. Ett samlingsnamn för de negativa attityderna är begreppet ålderism som inkluderar det faktum att äldre människor kan komma att behandlas utan respekt på grund av sin ålder. Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskestudenters och nyexaminerade sjuksköterskors attityder till äldre patienter och till att arbeta med dem. Metod: En litteraturstudie har utförts där tolv artiklar från tio olika länder har granskats. Resultat: Sjuksköterskestudenters och nyexaminerade sjuksköterskors attityder till äldre påverkas av: genus, ålder, utbildning, stöd under klinisk träning, tidigare erfarenhet och intresse av att arbeta med äldre. Konklusion: Ålderdom, fysiologiskt och patologiskt, kan behöva utvecklas och attityder till äldre behöver diskuteras under sjuksköterskeutbildningen i ett försök att belysa, förändra alternativt förbättra attityder mot äldre. Studenternas attityder kan förslagsvis följas upp med en studie i början samt i slutet av sjuksköterskeutbildningen..

Obstipation är ett lågprioriterat men vanligt förekommande problem bland intensivvårdspatienter som kan påverka patienternas möjlighet att tillfriskna. Faktorer som ökat stresspåslag, immobilisering och läkemedel påverkar tarmfunktionen och ger en minskad motilitet vilket kan leda till obstipation. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur obstipation kan förebyggas och behandlas i denna patientgrupp. 13 vetenskapliga studier inkluderades. Resultaten visar att det saknas en enhetlig definition av när intensivvårdspatienten ska anses vara obstiperad vilket är en bidragande orsak till problematiken. Att ge laxantia kan ha positiv betydelse för både ventilatortid, intensivvårdstid, morbiditet och mortalitet utan att det i klinisk praktik ses några allvarliga risker eller komplikationer i behandlingen.

Patienten skall känna trygghet och inte utsättas för onödigt vårdlidande i samband med vård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen. Trycksår är en vårdskada som drabbar patienten av olika anledningar. Det är viktigt att det finns bra rutiner och instrument för att snabbt kunna identifiera patienter i riskzonen. Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur sjuksköterskan kan förebygga trycksår. Litteraturstudien grundas på nio kvantitativa artiklar och en metastudie.

Sammanfattning.Bakgrund:Crush syndrome eller traumatisk rahbdomyolys är vanligt vid större naturkatastrofer som tex jordbävningar. Det kan också uppkomma när personer utsätts för tryck mot musklerna vid tex stroke, intoxikationer, byggnadsras, industriolyckor. Inom ambulanssjukvården i Sverige har vi inte någon behandlingsplan för detta tillstånd och därför kan det finnas en risk att dessa patienter inte får rätt omvårdnad.Syfte:Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskans omvårdnad vid risk för Crush syndrome.Metod:En litteraturstudie gjordes för att granska redan publicerat forskningsmaterial. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Fem artiklar inkluderades och innehållet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat:De patienter som riskerar att få Crush syndrom har följande symtom: skada på muskelmassa, förlängd kompression, komprimerad lokal cirkulation, puls >120 och onormal urinfärg.

Forskning har visat att barn som uppvisar ett normbrytande beteende i kombination med brister i empati och förståelse för ömsesidighet med andra har svårare för att bedöma rädda ansikten än andra barn med normbrytande beteenden. I en studie kopplades detta till att de inte läser av ögonen utan fokuserar mer på munnen. Föreliggande studies huvudsyfte var dels att validera ett instrument för mätning av barns ögonrörelser och relatera ögonrörelser till tolkning av känslor i ansiktsuttryck, dels att undersöka om barns empati generellt kan kopplas till skillnader i ögonrörelsemönster vid bedömning av ansiktsuttryck. En normalpopulation på 39 barn i 10-11 årsåldern bedömde ansiktsuttryck (glad, neutral, ledsen, arg och rädd). Föräldraskattningar av kognitiv och affektiv empati relaterades till deras förmåga att identifiera ansikten korrekt.

Hot och våld mot vårdpersonal är ett ökande problem inom hälso- och sjukvården. Tidigare forskning visar på att olika konfliktmönster kan leda till våld. Korrekt bemötandet av dessa konfliktmönster och kunskap om dem förhindrar att våldet uppstår. Syftet med studien var att undersöka de faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande i det våldsamma eller hotfulla mötet. En litteraturstudie genomfördes och 16 studier granskades.

The County Administrative Board is an authority with big variations in their work. The fact that the County Administrative Board work with so many different issues makes it difficult for the general public to get an insight in what they do and what kind of archival material they create. This handbook is made to illustrate what the County Administrative Board do and how you can find your way to the archives and its documents, both as an employ and as a public visitor.The Handbook begins with a historical overview of the County Administrative Board, from the 17th century to today, with focus on the County Administrative Board of Uppsala. As the Handbook is made for both employees and for the general public several ways to enter the archives are described.Since the employees at the County Administrative Board of Uppsala have access to the archives them self the Handbook also provides detailed descriptions about how to find the way to the records. These descriptions both explains the way to archives organized in dossier and archives organized in chronological order, both provided at County Administrative Board of Uppsala.All the records that the County Administrative Board of Uppsala has generated though the years are not available in the building of the County Administrative Board but at The National Archive in Uppsala.

Skolan och dess pedagoger, har som uppdrag enligt styrdokumenten att aktivt arbeta med jämställdhet. Genuspedagoger har utbildats för att delge grundläggande kunskaper i genus och jämställdhet till pedagoger ute i verksamheterna. Detta för att pedagogerna ska kunna bemöta flickor och pojkar på ett professionellt och likvärdigt sätt. Examensarbetets syfte är att undersöka hur genuspedagoger arbetar och hur deras kunskaper tas tillvara och tillämpas av andra pedagoger i skolans jämställdhetsarbete. Intervjuer har valts som metod för undersökningen och de intervjuade är tre genuspedagoger samt tre pedagoger som har ett nära samarbete med en genuspedagog.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan socioekonomiska faktorer, oral hälsa och oral hälsorelaterad livskvalitet. Material och metod: Det gjordes en systematisk litteratursökning som gav totalt 454 träffar varav 24 artiklar var relevanta. Artiklarna granskades efter relevans och kvalitet och inkluderades därefter i studien. Resultat: Socioekonomiska faktorerna inkomst, utbildning, yrke, social status, kön och etnicitet var associerade med oral hälsa, dock var inkomst och utbildning det som var mest korrelerat med oral hälsa. Sämre oral status kunde verifieras med klinisk undersökning som oftast undersökte antal tänder, karies och parodontit, vilket antogs kunna påverka oral hälsorelaterad livskvalitet.

Studiens syfte var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av sin kompetensutveckling inom arbetsteknik och arbetsledning efter genomfört introduktionsprogram, två områden som vårdinrättningarna enligt Socialstyrelsens (2002) utredning upplevde att nyutbildade sjuksköterskor hade bristande kompetens i. Sex sjuksköterskor som deltagit i introduktionsprogrammet vid Ystad lasarett intervjuades, för att få klarhet i om upplevelsen av kompetensutvecklingen hade förändrats och i så fall vilka delar i programmet som bidragit till utvecklingen. Metoden innehållsanalys användes för att klargöra resultatet och vad som underlättat kompetensutvecklingen. Resultatet visade att samtliga sjuksköterskor upplevde en kompetensutveckling inom arbetsteknik och arbetsledning. Fyra kategorier stärkte kompetensutvecklingen; reflektion och tid, stöd, kunskap och att växa in i yrkesrollen.