Då tidigare forskning visat på motstånd och svårigheter, hos bådepsykoterapeuter och patienter, kring att arbeta med sexuella teman ipsykoterapi syftade denna studie till att undersöka svårigheterna ochhur de hanteras. Semistrukturerade intervjuer med sju psykoterapeutermed klinisk erfarenhet av sexuell problematik, analyserades tematiskt.Resultatet visade att en initial svårighet, för både patienter ochpsykoterapeuter, var att använda sexuella termer. Det upplevdes intefinnas motstånd hos patienterna men vissa svårigheter framkom.Terapeuternas trygghet, normaliserande och bekräftande upplevdes varaviktiga stöd för patienterna. Terapeuternas motstånd och svårighetervisades vara individuella och varierande, för att hantera dessa behövdeskunskap, handledning och kollegialt stöd. Den bristande sexologiskakompetensen hos psykologkåren möter inte hjälpbehovet kring sexuellaproblem i samhället.

ADHD är en diagnos som länge givits till barn. Därför rör forskning om ADHD mestadels barn och unga. Viss Klinisk forskning finns om föräldrar med ADHD, denna har fokuserat på deras barns framtida utveckling. Kunskap om hur det kan upplevas att vara förälder och ha en ADHD-diagnos saknas.Denna kvalitativa intervjustudie har undersökt olika sätt som föräldrar med ADHD kan förhålla sig till föreställningar kring föräldraskap och ADHD.  Den har även haft som syfte att ge förståelse för några olika sätt som personer som är föräldrar och har en ADHD-diagnos kan se på sig själva och sitt föräldraskap. Studien bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med föräldrar som har, eller utreds för, en ADHD-diagnos.I studiens teoretiska referensram ses både funktionsförmåga och föräldraskap som något som påverkas av sociala normer och maktordningar.

Bakgrund: Forskning påvisar att självskadeproblematiken har ökat vilket delvis kan bero på samhällets ökande krav på unga människor. I omvårdnadsmöten med unga människor som har ett självskadebeteende redovisar forskning att sjuksköterskor brister i att uppmärksamma patienternas verkliga problem på grund av att de saknar kunskap. Detta kan leda till frustration och maktlöshet.Syfte: Studiens syfte var att beskriva på vilket sätt sjuksköterskan skapar omvårdnadsmöten med unga människor som har ett självskadebeteende.Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats utifrån semistrukturerande intervjuer med fyra sjuksköterskor verksamma vid barn-och ungdomspsykiatrin. Innehållsanalys modifierad efter Malterud (2009).Resultat: Ur innehållsanalysen har tre kategorier utvecklats; Insikt om den andre, Insikt om sig själv och Insikt om att ta hjälp av andra. Dessa beskriver betydelsen av att sjuksköterskan har insikt i mötet med unga människor som skadar sig själva.Slutsats: Analysens resultat, Insikt om den andre, Insikt om sig själv och Insikt om att ta hjälp av andra förtydliggjorda och förklarade med Erikssons teori att mötet med unga människor med ett självskadebeteende sätts lidandet i ett nytt ljus, sjuksköterskan har modet att bekräfta sig själv och att det finns samspel i en gemenskap.Klinisk betydelse: Förhoppningen med denna studie är att upplysa blivande sjuksköterskor och legitimerade sjuksköterskor om innebörden av att ha insikt om den sårbara patienten, insikt om sig själv och insikt om att se sina begränsningar för att ta hjälp av andra genom reflektion och kunskap..

Syfte och mål: Syftet var att modifiera och utvidga det generiska instrumentet ?Postoperative Recovery Profile? (PRP) för att utvärdera återhämtningen efter kranskärlsoperationer (Coronary Artery Bypass Grafting (CABG)). Bakgrund: Efter en kranskärlsoperation riskerar patienterna att drabbas av en mängd olika postoperativa symtom. Goda kunskaper om återhämtningsprocessen är en förutsättning för god omvårdnad. Vi kunde inte finna något procedurspecifikt instrument för utvärdering av de postoperativa symtomens omfattning och varaktighet efter denna typ av operation. Design: För att utveckla ett procedur-specifikt instrument i form av ett frågeformulär användes en kvantitativ design. Metod: Det generiska instrumentet PRP innehållande 19 punkter, modifierades och utökades med procedur-specifika symptom som identifierades genom en litteraturöversikt. Innehållsvalideringen genomfördes med sjukvårdspersonal (n = 15), inneliggande patienter (n = 12) och polikliniska patienter (n = 4).

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt samhällsproblem som leder till fysisk och psykisk ohälsa. Våldet kan vara både fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt. Män upplever rädsla att förlora sin manliga identitet samt att bli förlöjligade när de söker hjälp. Det finns ringa forskning kring män som är utsatta för våld i nära relationer. Förståelsen och medvetenheten om mäns erfarenheter av våldet, samt deras behov av stöd och hjälp, är begränsade.

Bakgrund: Populationen av äldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka äldre och behovet av vård och behandling kommer öka. Det är därför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och äldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvårdnad är få.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6.Metod: Webbaserad enkätstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola våren 2015. Totalt distribuerades 64 enkäter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens á 59 % (n =38).Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansåg att de erhållit god baskunskap i geriatrisk omvårdnad under grundutbildningen till sjuksköterska.

Bakgrund: Populationen av äldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka äldre och behovet av vård och behandling kommer öka. Det är därför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och äldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvårdnad är få.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6.Metod: Webbaserad enkätstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola våren 2015. Totalt distribuerades 64 enkäter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens á 59 % (n =38).Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansåg att de erhållit god baskunskap i geriatrisk omvårdnad under grundutbildningen till sjuksköterska.

Bakgrund: Populationen av äldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka äldre och behovet av vård och behandling kommer öka. Det är därför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och äldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvårdnad är få.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6.Metod: Webbaserad enkätstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola våren 2015. Totalt distribuerades 64 enkäter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens á 59 % (n =38).Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansåg att de erhållit god baskunskap i geriatrisk omvårdnad under grundutbildningen till sjuksköterska.

Bakgrund: Endometrios är en vanligt förekommande gynekologisk sjukdom som ofta förorsakar lidande. Trots det får drabbade kvinnor ofta vänta länge på diagnos, rätt vård och behandling. Sjukdomen har en komplex sjukdomsbild som skiljer sig åt och på olika sätt påverkar kvinnornas liv.Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios utifrån sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande.Metod: Allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar analyserades med Katie Erikssons teorier om sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande som bedömningsgrund.Resultat: Endometrios påverkade kvinnornas liv på flera sätt. Kvinnorna led ofta av intensiv smärta samt andra symtom och tecken vilka ofta bagatelliserades av vårdgivare som många gånger ansåg att kvinnornas symtom var inbillade eller av psykosomatisk karaktär. Vidare påverkade sjukdomen kvinnornas relationer och sociala liv då de inte sällan bemöttes med misstro från sin omgivningSlutsats: Vårdgivare behöver mer kunskap om endometrios och dess sjukdomsbild för att förhindra att kvinnornas symtom blir trivialiserade och negligerade.

För att en god och säker vård ska kunna ges är det viktigt att sjuksköterskor handlar på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vårdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan på sjuksköterskans sätt att agera.

Patienter har idag större krav på att vara delaktiga i sin vård, vilket ocksålagstiftningen ger stöd för. Trots detta kan patienter uppleva att de har dåligakunskaper om sin situation och kan upplevas som passiva. Sjuksköterskan har godamöjligheter att främja patientens delaktighet men lyckas inte alltid med detta. Syftetmed denna litteraturstudie var därför att få fördjupad kunskap om hur sjuksköterskankan främja patientens delaktighet i omvårdnaden och vad som kan hindrasjuksköterskan. Hildegard Peplaus omvårdnadsteori om den interpersonella relationenutgör arbetets teoretiska referensram och begreppen kommunikation, makt ochempowerment beskrivs.

Syfte: Syftet med den här pilotstudien är att undersöka om lokal antibiotikagel, 8,8 % doxycyklin, som tilläggsbehandling kan förbättra läkningen av inflammerade tandköttsfickor hos vuxna rökande patienter under stödbehandling. Material och metod: I den här dubbel-blinda randomiserade kontrollerade pilotstudien valdes 20 vuxna rökande patienter ut från ett parodontalt stödbehandlingsprogram. Patienterna indelades i två grupper, 10 i testgruppen (doxycyklingel 8,8 %) och 10 i kontrollgruppen (placebogel). Vid baseline och tre månader efter behandling utfördes parodontal klinisk registrering. Patienterna fick behandling med scaling och debridering i hela bettet, testgruppen fick applicering av doxycyklingel vid testtänder (PPD ? 5 millimeter, BOP) och kontrollgruppen fick placebogel applicerad vid kontrolltänder (PPD ? 5 millimeter, BOP).

Bakgrund: Populationen av äldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka äldre och behovet av vård och behandling kommer öka. Det är därför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och äldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvårdnad är få.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6.Metod: Webbaserad enkätstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola våren 2015. Totalt distribuerades 64 enkäter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens á 59 % (n =38).Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansåg att de erhållit god baskunskap i geriatrisk omvårdnad under grundutbildningen till sjuksköterska.

Bakgrund: Populationen av äldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka äldre och behovet av vård och behandling kommer öka. Det är därför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och äldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvårdnad är få.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6.Metod: Webbaserad enkätstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola våren 2015. Totalt distribuerades 64 enkäter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens á 59 % (n =38).Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansåg att de erhållit god baskunskap i geriatrisk omvårdnad under grundutbildningen till sjuksköterska.

Bakgrund: Hjärtkirurgi är idag ett av de vanligaste större kirurgiska ingreppen i Sverige. Smärta efter hjärtkirurgi kan hindra patienter från att ta djupa andetag eller att röra sig. Om smärtan blir underbehandlad kan det resultera i postoperativa komplikationer. Intensivvårdssjuksköterskor ska ha kunskap om postoperativ smärta, smärtbehandling samt regelbundet dokumentera patienternas smärta. Syfte: Att undersöka postoperativ smärta hos patienter som genomgått hjärtkirurgi med median sternotomi.