Psoriasisartrit (PsA) är en inflammatorisk ledsjukdom som förekommer hos patienter med hudsjukdomen psoriasis. Sjukdomen kan se väldigt olika ut hos olika patienter, allt från några få till väldigt många leder kan vara drabbade. Det är ofta de distala lederna i fingrar och tår som drabbas men även större leder kan ge symtom. Daktylit (korvliknande svullnader av fingrar och tår) och entesit (smärtsamma inflammationer vid seninfästen) är sjukdomsspecifika kännetecken. Vid PsA angriper immunförsvaret kroppens egna vävnader och den inflammatoriska reaktion som uppstår hålls igång och blir kronisk.

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrån att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och därför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i så fall innebära att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hälso- och sjukvården.Undersökningen har genomförts i form av en kartläggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, där 58 verksamhetschefer tillhandahållit information gällande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att täcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefär hälften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast åtta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrån att de både hade erfarenhet och självskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

Social a?ngeststo?rning (SAD) a?r ett a?ngestsyndrom som orsakar stor funktionsnedsa?ttning och fo?rsa?mrad livskvalitet. I fo?religgande studie presenteras fo?rklaringsmodeller till SAD med fokus pa? temperamentsforskning och reinforcement sensitivity theory (RST). Syftet var att genom explorativ faktoranalys identifiera latenta variabler i fra?geformula?ret ?Hur man var som barn? (HMVSB), som administrerats i en klinisk population (n= 100) och i en kontrollgrupp (n= 246).

Bakgrund: Patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS) är en knädiagnos som många sjukgymnaster kommer i kontakt med. Patienter beskriver ofta en diffus smärta framtill och/eller baktill på knät, vilken kan utlösas eller förvärras vid aktivitet. Huvudbehandlingen är fysiska åtgärder, exempelvis träning av Mm. quadriceps, vilken kan kombineras med exempelvis tejpning, ortos eller stretching. För att uppnå bästa resultat är det viktigt att sjukgymnasterna arbetar både efter vetenskap och klinisk erfarenhet.

Att uppleva oro och ångest inför en operation är vanligt och kan manifestera sig såväl psykologiskt som fysiologiskt hos patienten. Flertalet mätinstrument och omvårdnadsåtgärder existerar, med syfte att finna och lindra oro och ångest. Avsikten med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att lindra patienters preoperativa oro och ångest. Genom litteratursökning i sex databaser, bland annat PubMed, CINAHL och Psychinfo, framkom fyra kategorier av interventioner: Att få information via video: Att få skriftlig eller muntlig information: Att lyssna på musik och: Att få känna värme eller beröring. Resultatet visade att samtliga omvårdnadsåtgärder mer eller mindre lindrade oro och ångest, där relationen mellan patient och vårdgivare, och individanpassade interventioner var viktiga, exempelvis då musiksmak hade betydelse, eller att viss information inte var nödvändig.

Bakgrund: Schizofreni är en psykisk sjukdom som ofta har inverkan på det dagliga livet. Tillståndet kan leda till allvarlig kognitiv svikt och i förlängningen till tvångsvård. Sjukdomsbilden gör att patienterna inte alltid kan eller vill delta i beslut kring sin egen vård. Delaktighet kan därför bli komplext i förhållande till denna patientgrupp. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som kan påverka delaktighet i vården hos patienter med schizofreni.

Antalet äldre ökar både nationellt och internationellt. Ensamhet har rapporterats vara vanligare hos den äldre generationen och kan komma att bli ett växande hälsoproblem. Sjuksköterskan bör ha förmåga att stödja de äldre så att de kan bilda en meningsfull tillvaro både individuellt och i samspel med andra människor. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av ensamhet hos äldre personer över 65 år. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 12 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund Tal- och språkstörningar kan leda till och nedsatt kommunikation och förmåga att delta i samtal. Självskattning anses som ett otillräckligt mått på taltid och objektiva mätmetoder behövs som komplement. Många patienter i logopedbehandling är pensionärer men det saknas forskning om taltid inom denna åldersgrupp.Syfte Att samla in referensdata om fonationstid hos en grupp friska pensionärer och utvärdera röstackumulatorn VoxLog som mätinstrument av taltid.Metod Tjugo pensionärer deltog i studien, varav tio kvinnor och tio män i åldrarna 66-75 år. Deltagarna bar VoxLog åtta timmar per dag i tre dagar och fyllde i en aktivitetsdagbok med en självskattningsskala för taltid samt ett utvärderingsformulär.Resultat Fonationstiden i medeltal för samtliga deltagare var 9,9 % med spridningen 2,7?23,5 %.

Titel: Vad underlättar respektive hindrar fysisk aktivitet hos personer med långvariga smärtor? ? En kvalitativ intervjustudie.Författare: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Sjukgymnastprogrammet, Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH), Linköpings universitetHandledare: Britt Larsson, Docent i yrkesmedicin, Lektor i klinisk smärtforskning, Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH), Linköpings universitet.SAMMANFATTNINGBakgrund: Träning har visats ge positiva effekter på långvarig smärta, dock rapporteras dålig följsamhet hos personer med långvarig smärta. Tidigare forskning har påvisat ett flertal underlättande och hindrande faktorer till träning hos personer med långvarig smärtproblematik men betonar vikten av vidare forskning med en bredare ansats till fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera faktorer och förhållanden som verkar underlättande respektive hindrande för fysisk aktivitet som behandling mot långvarig benign smärta.Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio deltagare rekryterade via en smärtklinik i södra Sverige. Insamlad data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Underlättande faktorer uppgavs vara individuellt anpassad, varierad och glädjefylld träning, samt stöd, gemenskap, smärtlindring, motivation, framsteg, viljan att förbättra hälsan, tillgänglighet samt kunskap. Smärta, tidsaspekter, brist på ork, svårigheter att komma igång, inte behov av träning, brist på tillgänglighet och kunskap, även pinsamhet, lathet, rädsla och motivationsbrist rapporterades vara hindrande.Konklusion: De faktorer som framkommit i resultaten styrker tidigare forskning.

Sjuksköterskan som arbetar på en akutmottagning har ett varierande och ibland mycket krävande arbete. Studier har visat att patienttrycket på akutmottagningarna är stort vilket medför en stor arbetsbörda för sjuksköterskan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av sin yrkesroll på akutmottagningen. Metoden som användes var en litteraturstudie med en deduktiv ansats där resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar. Innehållet av dessa analyserades med sjuksköterskans sex kärnkompetenser som grund.

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrån att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och därför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i så fall innebära att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hälso- och sjukvården.Undersökningen har genomförts i form av en kartläggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, där 58 verksamhetschefer tillhandahållit information gällande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att täcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefär hälften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast åtta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrån att de både hade erfarenhet och självskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrån att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och därför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i så fall innebära att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hälso- och sjukvården.Undersökningen har genomförts i form av en kartläggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, där 58 verksamhetschefer tillhandahållit information gällande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att täcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefär hälften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast åtta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrån att de både hade erfarenhet och självskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

Bakgrund: Ospecifik ländryggssmärta är en av de vanligaste orsakerna till att man söker hjälp inom primärvården. För långvarig, ospecifik ländryggssmärta är träning ett förstahandsval och fokus har under det senaste årtiondet legat på bålstabiliserande träning. Psykosociala faktorer som self-efficacy och rörelserädsla kan vara viktiga att beakta vid behandlingen då de spelar en roll i hur ländryggssmärtan utvecklas. Syfte: Att undersöka hur skattad smärta, self-efficacy och rörelserädsla samt funktionsnivå förändrades hos enskilda patienter med långvarig, ospecifik ländryggssmärta under och efter en intervention i grupp med bålstabiliserande träning. Metod: Designen var en A-B-A single-subject design (SSED).

Ångest och oro är vanligt förekommande hos personer som vårdas palliativt och det kan ge upphov till sämre livskvalitet. Det är viktigt att identifiera icke-farmakologiska interventioner som kan lindra ångestsymptom. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva erfarenheter av att använda icke farmakologiska interventioner för att lindra ångest och oro patienter som vårdas palliativt. Efter litteratursökning i sex databaser inkluderades 15 artiklar som resulterade i fyra olika typer av interventioner: beröring: psykologiska interventioner: musik:övrig sinnestimulering. Resultatet visade att beröring, psykologiska interventioner och musik hade positiv inverkan på ångest och oro hos patienter som vårdas palliativt.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka studenters och sjuksköterskors inställning till informationsteknologi, samt studenters erfarenhet av IT och möjlighet att utnyttja IT i klinisk utbildning. Använda databaser var Medline, Science Direct, och Google Scholar. Följande sökord användes: nursing, student, documentation, attitudes to computers, computerized, och medical record. Femton artiklar ingick, varav nio hade kvantitativ ansats och sex kvalitativ ansats. Resultatet visade att yngre studenter inte hade lika högt förtroende för teknologi som äldre studenter.