Skolans engagemang inom dyslexi- Hur ser verksamma pedagoger på sin kunskap om dyslexi? är ett arbete av Cornelia Applehoff och Ylva Svebrant. En undersökning om den kunskap fyra pedagoger och två rektorer på tre olika skolor har om dyslexi. Arbetet undersöker även vilka insatser skolorna sätter in för att hjälpa eleverna. Syftet med arbetet är att ta reda på hur verksamma pedagoger ser på dyslexi samt hur de arbetar med de elever som får denna diagnos Frågeställningarna vi valt att använda är Hur ser verksamma pedagoger på deras kunskaper kring dyslexi? När och vilka insatser sätter skolan in för att hjälpa elever med dyslexi och hur tillämpas de? Det finns mycket forskning på ämnet dyslexi.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som omfattar tumörsjukdomar med onaturlig och okontrollerad cellväxt. Sjukdomen drabbar tiotusentals personer i Sverige varje år. Hälsorelaterad livskvalitet är ett begrepp som använts för att beskriva individers uppfattning av sitt välmående i relation till sin hälsa. Livskvaliteten kan användas som ett verktyg för att förstå patientgruppen och de förändringar de genomgår i samband med sjukdomsprogression och behandling. Onkologisk rehabilitering erbjuds vissa patientgrupper.

Medberoende har blivit ett relativt vedertaget begrepp sedan 1980-talet. Termens syfte var att beskriva det beteende som en person åsamkades av att leva tillsammans med en alkoholmissbrukare samt hur denna person även möjliggjorde för missbrukaren att fortsätta i sitt mönster. Forskning har visat att fler kvinnor än män tenderat att bli medberoende och att män oftare lämnat en missbrukande partner. Kritiker har därför menat att begreppet endast identifierat ett kvinnligt fenomen och att termen fungerat kränkande mot kvinnor samt bortsett från det faktum att kvinnan tillhör en underlägsen grupp i samhället. Inom socialt arbete i Sverige har det hittills varit sparsamt med forskning utifrån könsteoretiska utgångspunkter.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Bakgrund: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och den patient hen vårdar är dynamisk och tillit är en integrerad del i utvecklingen av förbindelsen. I skapandet av denna förbindelse, förklarad av Halldórsdóttir (1996) som ?bron?, kan hinder uppstå vilka hämmar utvecklingen och istället skapar det som Halldórsdóttir beskriver som en ?vägg?. Den komplexa bilden av personer som lider av missbruksproblematik och narkotikaberoende involverar samhällets stigmatisering, utanförskap samt fysisk och psykisk ohälsa relaterat till beroendet. Behandling av beroende involverar främst återfallsprevention och liknande annan långvarig ohälsa återkommer ofta symptomen vid uppehåll av behandlingen. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med narkotikarelaterad missbruksproblematik.

Forskning om remitteringar och dess utvecklingseffekter tenderar att fokusera på världsdelar med en större relativ andel av remitteringar än Afrika, särskilt Asien och Sydamerika. Den inverkan som remitteringar har på ekonomisk utveckling och fattigdom i Afrika är ett relativt outforskat ämne. Denna systematiska forskningsöversikt syftar till att undersöka vilka utvecklingseffekter remitteringar har på fattigdomsminskning på hushållsnivå och nationell nivå samt ekonomisk utveckling på hushållsnivå och nationell nivå. Forskningsöversikten är en metod som används för att sammanfatta och utvärdera de resultat som framkommit i tidigare forskning. Resultaten visar att remitteringar bidrar till fattigdomsminskning på hushållsnivå men bidrar till en ökad ojämlikhet i inkomster.

Bakgrund: På senare år har män som våldtäktsoffer fått en ökad uppmärksamhet, men fortfarande fokuseras majoriteten av forskningen på kvinnor. Det finns många olika myter och fördomar som tilldelas våldtäktsoffer. Ett offer för våldtäkt drabbas av både fysiska och psykiska men. Vårdpersonal måste kunna se förbi sina fördomar för att ge adekvat och lika vård till alla individer. Syfte: Att belysa skillnader och likheter rörande studenters attityder/föreställningar gentemot män respektive kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt.

Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning visar att kostnadsreducering och behov av extern kompetens varit framträdande motiv till varför företag outsourcar ekonomifunktionen. Däremot efterlyses mer forskning som fokuserar på SMF-företag och vad det är som motiverar dem att välja outsourcing. Syftet med denna studie är därmed att öka förståelsen för SMF-företagens motiv att outsourca ekonomifunktionen med avseende främst på kostnader och kompetens.Metod: Studien antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Forskningsansatsen är abduktiv och i studien tillämpas en kvalitativ undersökningsmetod då den empiriska datainsamlingen sker med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning och den empiriska sammanställningen bygger på kategorier som framkommit under intervjuerna.

Syftet med vår studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka och analysera hur lärare menar att de skapar läslust hos elever och framför allt hos elever med ett annat modersmål än svenska. För att kunna besvara vårt syfte har vi utfört halvstrukturerade intervjuer med sex lärare. Dessa intervjuer spelades in på band för att sedan transkriberas och kategoriseras. För att kunna analysera resultatet har vi tagit del av svensk och internationell forskning om läslust och modersmål. Denna forskning visar att skönlitteratur bidrar till att skapa läslust och att utveckling av modersmål gynnar andraspråksinlärningen.

Genom att studera statliga rapporter och andrahandslitteratur kartläggs översiktligt de forskningspolitiska led som föreligger och har format det svenska innovationssystemet och hur högskolor och universitet kommit att ses som en avgörande del av systemet som frambringar innovationer och stimulerar en alltmer kunskapsintensiv ekonomi. Genom en inblick i de innovationsstödjande verksamheter som sker vid ett innovationskontor, omständigheterna råder och eventuell problematik som uppstår undersöks dess medlande verksamhet i gränslandet mellan forskning, politik och näringslivet. I denna uppsats studeras Uppsalas innovationskontor UU Innovation och dess verksamhet som ett konkret fall..

Tidigare forskning angående ungdomar och alkohol har fokuserat på faktorer som vänner och olika variabler som t.ex. hur tillgång till alkohol påverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Grupptryck har visat sig vara en faktor som har betydelse för ungdomars alkoholintag, tidigare forskning har dock fokuserat på om faktiskt beteende hos ungdomar leder till grupptryck. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan upplevt grupptryck och alkoholintag. En enkätstudie genomfördes (N=89) på en gymnasieskola i Stockholms län angående upplevelse av grupptryck när det gäller alkohol.

Trots att Sverige har infört slopad revisionsplikt för hela 70 % av landets aktiebolag, är det en stor andel av de utan revisionsplikt som använder sig av frivillig revision. Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som styr företagens val av frivillig revision, samt kontrollera om dessa stämmer överens med de som identifierats i tidigare forskning i andra länder. Den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i den tidigare forskning som finns tillgänglig, där ett antal styrande faktorer identifierats. För att besvara uppsatsens frågeställning har kvantitativ metod använts, då studien syftar till att generalisera populationen, och en enkätundersökning har genomförts. I resultatet har relevanta data från undersökningen sammanställts i tabeller och figurer, för att illustrera svarsfördelningen.

Bakgrund: Sjuksköterskor har historisk sett haft till uppgift att vårda personer som skadats i strid. Ett arbetsområde för sjuksköterskor idag är att deltaga i insatser utomlands där de kan komma att vårda individer som skadats i strid. Att skadas i strid kan uppfattas som en traumatisk händelse som utmanar individens upplevelse av trygghet, tillit och hopp. Omvårdnadslitteratur belyser att det är viktigt att sjuksköterskor stärker upplevelsen av trygghet, tillit och hopp hos patienter.Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor uppfattar att de stödjer en patients upplevelse av trygghet, tillit och hopp i det akuta omhändertagandet vid skada i strid.Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och data har bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Upplevelsen av trygghet uppfattas av informanterna främjas av smärtlindring, information, säkerhet, kunskap, erfarenhet, strukturerat arbetssätt, lugn samt närhet och beröring.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar ett utav de viktigaste besluten en människa tar i sitt liv, valet av yrke. Enligt tidigare forskning är det svårt att reda ut orsaksamband eftersom det är många olika faktorer som påverkar yrkesvalet, till exempel personlighet, sociala faktorer och motivation. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Tolkningen har skett enligt den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av den här studien bekräftade till stor del tidigare forskning i att personligheten har en stor inverkan på yrkesvalet.

Bakgrund och Problem: Följande två frågor söker jag finna svar på genom min studie: Vilka brister i utförda revisioner är vanligast i Sverige idag och vilka påföljder har revisorerna fått? Hur säkerställer en revisionsbyrå att deras revisorer genomför revisioner med god kvalité och hur kan detta kopplas till forskning kring revisionskvalité? Syfte: Att beskriva hur en revisionsbyrå arbetar med kvalitetsfrågor och därmed säkerställer att gällande regler och normer tillämpas samt hur den interna kontrollen organiseras. Dessutom vill jag beskriva ett kontrollorgans arbete med att kontrollera utförda revisioner och framförallt sanktionera bristfällig eller felaktigt genomförda revisioner. Ambitionen har varit att sedan koppla detta för att eventuellt finna förklaringar till vad som påverkar revisionens kvalitet. Metod: Jag har genomfört en granskning av 46 disciplinärenden hos Revisorsnämnden.