Bakgrund: Natur i vården eller grön terapi innebar att kontakt med natur och växter användes som en kompletterande behandling för att läka och lindra. Naturen påverkade människor med demens. Den hjälpte dem att hålla i gång olika funktioner och färdigheter i kroppen. Syftet: med litteraturöversikten var att belysa naturens effekter för människor med demens och att beskriva implementering av naturen i klinisk verksamhet. Metod: Litteraturöversikt, där åtta kvantitativa och tre kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med innehållsanalys.

EKG är en metod som registrerar hjärtats elektriska aktivitet, för att upptäcka eventuella sjukdomar eller störningar i hjärtats rytm. Tidigare studier har visat att det sker förändringar i EKG:t om bröstelektroderna inte placeras korrekt. Syftet med studien är att undersöka hur QRS-komplexen förändras vid felaktig placering av bröstelektroderna. Vi registrerade tre EKG från 30 frivilliga patienter: -Ett vilo-EKG där elektroderna placeras rätt. Vid det andra EKG flyttades bröstelektroderna upp ett intercostalrum och vid det tredje EKG flyttades elektroderna istället ner ett intercostalrum.

Inledning: Elektrisk stimulering kan öka både spinala vägar och kortikal plasticitet, vilken leder till förbättring i motorfunktion och spasticitet hos stroke patienter. Elektrisk simulering modaliteter (ES) är en relativt riskfri och enkel att implementeras vid rehabilitering. Syftet: En kunskapssammanställning som undersöker effekten av klinisk tillämpning av elektrisk stimulerings modaliteter på post-stroke spasticitet och motor funktion. Metod: En systematisk kunskap sammansättning för att skapa en överblick över kunskapsläget inom elektrisk stimulerings effekt på post-stroke spasticitet och motorfunktion. Inkluderade studier har identifierats via sökning databaser.

Sammanfattning Victoria Laurin (2015), Skolforskning för alla?- Vem söker vad och hur, School research for all?- Who are looking for what and how, Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola. Bakgrund: En undran om varför vi inom skolans värld verkar lägga tid på att ständigt uppfinna hjulet igen föranledde en nyfiken fråga om vem som söker, sprider och omsätter forskning inom verksamheten. Vem har ansvaret formulerat i sitt yrkesuppdrag? Hur ser det ut angående ansvar, sökande, kommunikation och praktiskt användande av forskning ute i verksamheterna? Som student vid specialpedagogprogrammet har jag skaffat mig förtrogenhet med att söka, tolka och omvandla forskning genom förändringsarbete. Hur ser verkligheten ut som möter mig som färdig specialpedagog? Syfte och frågeställning: Syftet är att, genom en mindre undersökning, söka svar på frågorna om hur forskning bevakas, söks, kommuniceras och används inom skolan samt vem som ansvarar för detta.

I ett bredare perspektiv är uppsatsen ett försök att uppmärksamma den i nationalekonomiska sammanhang negligerade entreprenören. Uppsatsen vidareutvecklar Claudio Michelaccis matchningsfunktion där teknologisk tillväxt får konstant avkastning om allokeringen till forskning och entreprenörskap är genomtänkt, något han finner stöd för i USA. Uppsatsen testar samma funktion på 23 industriländer och finner ett tämligen gott stöd för hans antagande..

This retrospective study reviews and investigates type of dementia, related to co morbidity, symptoms of dementia, previus anaesthesia/surgery, intraoperative events and postoperative cognitive symptoms. The patient co morbidity was compared to occurrence in an age-matched population of 1095 individuals. Fifty-two patients with different types of dementia participated. Data was collected from patient journals.Compared to population, heredity for dementia, heart insufficiency, hypertension, depression and B12- deficiency was more frequent in the patients. B12- deficiency was common in vascular dementias and "burn-out syndrome" in early-onset AD.

Andning, sväljning, tuggning, mimik och artikulation är delar av orofacial funktion (Bakke, Bergendal, McAllister, Sjogreen, & Asten, 2007). Oralmotoriken är viktig för talproduktion och födointag (Lundeborg Hammarström, 2010). Nordiskt Orofacialt Test- Screening (NOT-S) är ett screeningtest som används för att bedöma avvikande orofacial funktion (Bakke et al., 2007). Syftet med studien är att undersöka hur barn med typisk utveckling mellan 6:0- 8:0 år presterar på NOT-S, samt om det föreligger någon ålder- eller könsskillnad i utförandet av uppgifterna. I studien deltog 80 barn och deras föräldrar.

SAMMANFATTNINGBröstcancer är något som kvinnor i alla åldrar kan drabbas av. År 2011 insjuknade 8382 personer i hela Sverige. Bakgrunden: Det är männen som finns där för att stötta kvinnorna men även finnas där för barnen och ge trygghet. Barnen upplever en oro över att mista deras moder. Problem: Det är av största vikt att beskriva hur det är att drabbas av bröstcancer och samtidigt vara mor till minderåriga barn då detta kan medföra en komplex livssituation.

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett globalt hälsoproblem, som spänner över såväl religiösa, geografiska som socioekonomiska gränser. En metod för att hitta dessa kvinnor är att administrera ett så kallat screeningverktyg eller frågeformulär. De tillgängliga verktygen är många och inget anses än vara vedertaget inom svensk hälso- och sjukvård.Syfte Att sammanställa en översikt av olika screeningverktyg som kan hjälpa sjuksköterskan att upptäcka mäns våld mot kvinnor.Metod Litteraturöversikt i form av en beskrivande sammanställning, baserad på tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats.Resultat En sammanställning av sex screeninginstrument (ASI, HITS, PVS, STaT, WAST och WEB) presenteras. Frågeformulärens sensitivitet och specificitet redovisas, exempel på frågor samt styrkor och svagheter i formuläret beskrivs.Slutsats De sex beskrivna screeninginstrumenten har ett gemensamt syfte, att upptäcka våld. De skiljer sig åt i psykometriska egenskaper och är svåra att jämföra med varandra.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva skötares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vård. Metod: För att analysera detta fenomen gjordes en intervjustudie med kvalitativ design och en fenomenografisk analys tillämpades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där nio skötare verksamma i den psykiatriska vården vid tiden för intervjutillfället deltog. Med avsikt att finna variation bland uppfattningarna bearbetades och analyserades det transkriberade materialet i en analys omfattande sju steg. Resultat: Fyra kategorier av skötarnas uppfattningar identifierades: Osynlig kompetens, otydlig kompetens, synlig kompetens och tydlig kompetens.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som kan orsaka uppkomsten av trycksår samt vilka riskbedömningsinstrument som kan användas vid bedömning av patienter i riskzonen att utveckla trycksår. Vidare var syftet att redogöra för prevention vid trycksår. För att kunna besvara dessa frågor användes vetenskapliga artiklar som söktes via Högskolan Dalarnas databaser. Resultatet av sökningen gav 22 artiklar som användes i studien, varav fem artiklar i introduktionen och 17 artiklar i studiens resultat. Av de artiklar som användes i resultatet hade 16 artiklar kvantitativ ansats och en artikel kvalitativ ansats.

Bakgrund: Forskning på maskuliniteter har under senare år kommit att öka i omfattning. Likaså forskning på livsstilsmedia. Men forskning på förhållandet mellan maskulinitet och livsstilsmedia har ännu inte undersökts i en svensk kontext.Syfte: Att undersöka hur maskulinitet representeras i det svenska livsstilsmagasinet King magazine.Metod: Kvalitativ innehållsanalys, ECA.Resultat: Maskulinitet i King Magazine är komplext och utgörs av flera olika maskuliniteter. Beroende på hur man uppfattar livsstilsmagasin och deras roll i unga mäns identitetsskapande får detta olika konsekvenser för hur maskulinitet i King magazine betraktas..

Bakgrund: Många äldre patienter från särskilda boenden som skickas till sjukhus borde kunna få vård vid en annan vårdnivå. Patienter med kognitiv svikt har svårt att medverka i beslut om vård och behandling och det finns risk att dessa patienter utvecklar konfusion, drabbas av komplikationer och ökat lidande i främmande sjukhusmiljöer. Med stöd av forskning och erfarenhet från klinisk verksamhet kan det ifrågasättas om vård på sjukhus alltid medför förbättrat hälsostatus och ökad livskvalitet för äldre, sjuka och sköra patienter med kognitiv svikt. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga de mest sjuka och sköra äldre patienterna, med kognitiv svikt och nedsatt beslutsförmåga, som skickas till akutmottagningen, med avseende på inskickningsorsaker, symtom och åtgärder. Metod: Kartläggningen utfördes genom granskning av vårdbegäran som sändes till akutmottagningen och granskning av sjukhusjournaler.

Syfte:Att belysa vad som tas upp i vårdprogram angående vårdmöte och stöd till cancerpatienter.Bakgrund:På grund av det ökade antalet människor som får diagnosen cancer, är sjuksköterskor i behov av mer kunskap om vårdmöte och stöd till cancerpatienter.Metod:Att analysera data genom en kvalitativ litteraturstudie som behandlar omvårdnads - och psykosociala aspekter i vårdprogram.Resultat:Delaktighet genom information, stöd genom kommunikation, att uppmärksamma psykisk ohälsa samt att bemöta existentiella frågor har visat sig vara viktiga delar och utgör resultatets fyra temaområden.Slutsats:Vårdprogram har visat sig innehålla en ojämn fördelning av information angående vårdande möten och stöd till cancerpatienter. Sammantaget ger dock det material som presenteras i studiens resultat, en relativt mångfacetterad bild av hur vårdmöte och stöd kan ges under olika faser i cancerpatienters sjukdomsförlopp.Klinisk implikation:Denna studie kan vara en bra källa till information för sjuksköterskor om vård och stöd i der dagliga mötet med cancerpatienter. Genom att erbjuda användbara råd och strategier kan denna studie skapa en ökad känsla av självförtroende inför svåra situationer som sjuksköterskan kan möta..

Bakgrund: Livsstilsrelaterad ohälsa är ett stort samhällsproblem både i Sverige och i övriga världen. Sjukvården står inför en stor utmaning att komma till rätta med de sjukdomar och det lidande som orsakas av en ohälsosam livsstil. Sjuksköterskor har en viktig roll i mötet och behandlingen av patienter som lider av livsstilsrelaterad ohälsa. Motiverande samtal är en klinisk praktiserad och erkänd metod för att hjälpa människor att ändra sitt beteende.  Syfte: Att belysa sjuksköterskans användning och erfarenhet av motiverande samtal i praktiken med patienter som är i behov av livsstilsförändring.   Metod: Metoden som använts är litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar har granskats och använts för att besvara syftet.  Resultat: I resultatet framkom två huvudteman. Det första temat, hur MI används, beskriver vikten av utbildning och hur utbildning i MI står i relation till det kliniska användandet samt i vilken utsträckning MI-metoden används.