?Canine leishmaniosis? (CL) är en vektorburen zoonos, orsakad av den encelliga parasiten Leishmania infantum och sprids via sandmyggor inom släktet Phlebotomus. Vektorerna förekommer inte i Sverige men det finns flera fall av leishmanios hos importerade hundar och veterinärmedicinsk kunskap om sjukdomen behövs förbättras. Sannolikt kan vi förvänta oss en ökning av antalet fall i landet på grund av att man tar med sina hundar vid längre utlandsvistelser samt också på grund av hundimport. Arbetet syftar till att fördjupa kunskapen om L. infantum med fokus på diagnostik, behandling och profylaktiska metoder.

Mastit är en sjukdom som leder till stora problem i svenska mjölkkobesättningar. De flesta mastiter är subkliniska inflammationer som ofta inte upptäcks på grund av avsaknaden av synliga sjukdomssymtom, men där SCC är förhöjt och mjölkkvaliteten försämrad precis som vid klinisk mastit. Detta leder till att mjölk med förändrad sammansättning och kvalitet levereras till mejerierna som därmed har sämre förutsättningar att framställa mejeriprodukter av hög kvalitet. Även lantbrukaren drabbas ekonomiskt, dels på grund av att ett förhöjt celltal inte ger maximalt betalt för mjölken och dels på grund av en minskad mjölkmängd då all mjölk från kor med konstaterad subklinisk mastit ofta kasseras. Vid mjölkning i automatiska mjölkningssystem finns möjlighet att separera mjölken på fjärdedelsnivå redan vid mjölkning, detta sker dock inte idag.

Encephalitozoon cuniculi är en obligat intracellulär parasit som orsakar sjukdomen encephalitozoonos hos kaniner. Infektion kan även ses hos människor och parasiten är därmed zoonotisk. E.cuniculi-infektion sker via intag eller inhalation av sporer, överföring in utero eller okulär överföring. Predilektionsställen för parasiten är centrala nervsystemet, njurar eller linsen. E.cuniculi är en vanlig parasit hos kaniner men den exakta förekomsten i Sverige är okänd. Att diagnostisera E.cuniculi-infektion hos kaniner är viktigt för korrekt prognos och behandling samt på grund av parasitens zoonotiska potential.

SammanfattningLikabehandlingsprincipen är en mänsklig rättighet av stor vikt. För att tillför-säkra likabehandling finns det uppställda förbud mot diskriminering. Ibland räcker det inte med diskrimineringsförbud, utan aktiva åtgärder måste vidtas för att främja jämlikheten i samhället. De undantag från diskrimineringsförbu-den som finns i såväl EU-rätten som i den svenska rätten öppnar upp för möj-ligheten att tillämpa positiv särbehandling i syfte att skapa ett mer jämlikt sam-hälle. Det primära syftet med denna uppsats är att utreda var gränsen går mel-lan positiv särbehandling och olaglig diskriminering.Användandet av positiv särbehandling är omdebatterat och frågan om möjlig-heten ska tillämpas är kontroversiell.

Andelen gravida kvinnor med fetma som skrivs in i mödrahälsovården i Sverige har de sen-aste 20 åren mer än fördubblats. Fetma är förknippat med ökade risker för komplikationer både för kvinnan och barnet under graviditet och förlossning och om viktuppgången hos kvinnor med fetma kan begränsas under graviditeten kan dessa risker minskas. Det finns få studier som har beskrivit barnmorskornas erfarenheter av att arbeta med gravida kvinnor med fetma och hur de upplever att kunna erbjuda extra stöd till dessa kvinnor. I Göteborg finns det sedan 2011 på vissa barnmorskemottagningar möjlighet att inom projektet VIKTiga mammor erbjuda gravida kvinnor med fetma extra stöd. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att arbeta med gravida kvinnor med fetma, dels generellt och dels inom projektet VIKTiga mammors interventionsdel.

Pensionssystemet berör samtliga pensionssparare i Sverige som statliga Pensions-myndigeten ansvarar för. En reform av pensionssystemet introducerades år 1999 och togs i bruk år 2000 som innebar att individen fick ökat ansvar genom att 2,5 procent av den allmänna pensionen, benämnd premiepensionen, kunde fritt placeras i öns-kade fonder inom premiepensionssystemet. Ansvaret som i och med detta vilar på individen gör att beslut om framtida ekonomiska ersättningar måste fattas oavsett om kunskap och vilja föreligger eller ej. Då systemet kan uppfattas som omfattande och kunskaper om finansiella placeringar inte kan antas vara självklara för gemene man, kan det innebära stress och osäkerhet för spararen.En diskussion som uppmärksammats är huruvida pensionsspararna får kompensation i form av avkastning för avgifterna som fondbolagen tar ut i samband med förvalt-ning av fonderna. Förvalsalternativet, AP7 Aktiefond, placerar enligt ett världsmark-nadsindex och har i förhållande till de populäraste fonderna den lägsta avgiften.

Arbete med vibrerande handhållna verktyg leder ofta till övergående besvär och på sikt även till bestående skador på blodkärl, nerver, muskler och leder. Det finns således god anledning att försöka minimera vibrationers skadeverkningar på den arbetande befolkningen. Vårt främsta vapen idag utgörs av så tidig upptäckt av dessa skador som möjligt för att därigenom kunna sätta in åtgärder som minskar eller eliminerar fortsatt exponering för vibrationer.I föreliggande undersökning var syftet att studera möjligheten till detta med hjälp av tre olika metoder; ett frågeformulär om cirkulatoriska och neurologiska symptom, Kvantitativ Sensorisk Testning (KST) samt en läkarundersökning. Syftet var också att studera hur vibrationernas frekvens inverkar på skaderisken.Två grupper studerades. Den ena bestod av verkstadsarbetare som hanterar lågfre-kvent vibrerande verktyg och den andra bestod av tandvårdspersonal som hanterar verktyg som vibrerar med mycket hög frekvens.Undersdökningen genomfördes som en tvärsnittsstudie på ett bekvämlighetsurval där de i studien ingående personerna fick fylla i frågeformuläret och sedan genomgå mätning av perceptionströsklar för vibrationssinnet och temperatursinnet (begränsad KST) samt en läkarundersökning.Resultaten visade att tandvårdsgruppen hade mindre besvär av vibrationer än verk-stadsarbetarna trots att det omvända kunde förväntas då verkstadsarbetarna hade lägre medelålder och färre år av exponering i yrket.

Fimpnedskräpning är ett problem ur flera aspekter. Fimparnas filter har en lång nedbrytnings­tid och innehåller tungmetallen kadmium, den lagras i allt organiskt. Med den största andelen av den totala mängden skräp har samhället varken råd att låta fimparna ligga kvar i naturen eller att plocka upp alla från densamma. Kemiskt och estetiskt såväl som ekonomiskt är fimp­ned­skräpningen ett dåtida, ett nutida och ett framtida problem. Lösningsförslag handlar ofta om restriktioner, ökade investeringar i renhållning eller tillgänglighet.

I dagens globaliserade samhälle blir det allt vanligare att barn växer upp med fler än ettspråk i sin omgivning. Det kräver en ökad kunskap om flerspråkighet och vad somsärskiljer flerspråkiga barn från enspråkiga barn. Då de mätinstrument som idaganvänds i Sverige för att utröna om ett barn har en språkstörning endast är utformade förenspråkiga barn riskerar flerspråkiga barn att över- eller underdiagnostiseras. För attråda bot på den problematik som uppkommit i samband med diagnostisering avflerspråkiga barn och språkstörning har ett europeiskt forskningsnätverk bildats, kallatCOST Action IS0804. Syftet med nätverket är att kartlägga SLI (specific languageimpairment) hos flerspråkiga barn genom att koordinera forskning inom lingvistisk ochkognitiv förmåga över ett stort antal länder.

Syfte: Att finna en metod, enkätform som kan upptäcka tidiga tecken på stressutlöst utmattningsreaktion. Metod: En grupp på 19 personer följdes med en återkommande månadsenkät innehållande 8 frågor under 4 månader. 14 personer kunde fullfölja studien. Vid både studiestart och avslutning gjordes en undersökning med 2 andra väl validerade metoder. (GHQ 12 samt SHC) Avslutningsvis fick gruppen utvärdera månadsenkäten.

Syfte: Att finna en metod, enkätform som kan upptäcka tidiga tecken på stressutlöst utmattningsreaktion. Metod: En grupp på 19 personer följdes med en återkommande månadsenkät innehållande 8 frågor under 4 månader. 14 personer kunde fullfölja studien. Vid både studiestart och avslutning gjordes en undersökning med 2 andra väl validerade metoder. (GHQ 12 samt SHC) Avslutningsvis fick gruppen utvärdera månadsenkäten.

Dilaterad kardiomyopati (DCM) är en av de vanligaste hjärtsjukdomarna hos hund. Inom rasen dobermann har prevalensen i Europa uppskattats till 58 % vid 7 års ålder. Vid DCM har hjärtat en förändrad morfologi, det är dilaterat och har en nedsatt sammandragningsförmåga, och ofta ses rytmrubbningar (t.ex. kammarextraslag). Det är idag rekommenderat att utföra avelsscreening av dobermann och det mest kostandseffektiva sättet att undersöka hjärtats morfologi och rörelse är med ultraljud (ekokardiografi).

I dagens globaliserade samhälle blir det allt vanligare att barn växer upp med fler än ettspråk i sin omgivning. Det kräver en ökad kunskap om flerspråkighet och vad somsärskiljer flerspråkiga barn från enspråkiga barn. Då de mätinstrument som idaganvänds i Sverige för att utröna om ett barn har en språkstörning endast är utformade förenspråkiga barn riskerar flerspråkiga barn att över- eller underdiagnostiseras. För attråda bot på den problematik som uppkommit i samband med diagnostisering avflerspråkiga barn och språkstörning har ett europeiskt forskningsnätverk bildats, kallatCOST Action IS0804. Syftet med nätverket är att kartlägga SLI (specific languageimpairment) hos flerspråkiga barn genom att koordinera forskning inom lingvistisk ochkognitiv förmåga över ett stort antal länder.

Psykisk hälsa/ohälsa är ett svårdefinierat begrepp som sätter fingret på ett av de största folkhälsoproblemen i vårt land, där depression är en av de vanligaste diagnoserna. Manualerna DSM-IV TR och ICD-10 används inom stora delar av sjukvården, världen över, i syfte att ge kunskap om lämpligast behandling till patienter med psykiska besvär. Denna studie syftar till att, genom en kvalitativ analys, undersöka vilka grunder som finns bakom de vanligast använda diagnosmanualerna och vilka kriterier som krävs för att uppfylla två vanligt förekommande diagnoser, PTSD och svår depression. Vidare syftar studier till att belysa eventuella likheter och olikheter mellan dessa diagnoser och vad det kan föra med sig. Såväl psykologisk forskning som klinisk praktik utgår idag mestadels från psykiatriska diagnoser, vilket kan ha såväl fördelar som nackdelar, men samtidigt diskuteras huruvida man istället ska lägga fokus på en annan mer underliggande nivå, nämligen processerna som sträcker sig över diagnosernas gränser.

Hältor är vanligt förekommande på häst och hos de halta hästarna som behandlas av veterinär är ledinflammation den vanligaste diagnosen enligt Agrias försäkringsdata (Pernell et al, 2005). Utredning och behandling av hältor är ofta tidskrävande och dyrt. För hästen kan hältan och dess behandling innebära nedsatt välfärd. I dagsläget består behandlingen av ledinflammationer ofta av en kombination av vila och systemisk eller intraartikulär medicinering. Ibland måste även kirurgiska metoder tillämpas, som till exempel artroskopi.