Studiens syfte var att få kunskap om hur sjuksköterskor under specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård upplever förväntningar, möjligheter och hinder för lärande under deras verksamhetsförlagda utbildning. I bakgrunden finns beskrivet specialistutbildningens uppläggning och mål. Några av anestesisjuksköterskans centrala arbetsuppgifter fokuseras: mötet med patienten inför anestesi och operation och den fria luftvägen. För studien användes en kvalitativ metod med intervjuer av tio studenter. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilken utgör studiens teoretiska ram.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Epiteloidcellig granulomatos (ECG) är en patologanatomisk diagnos (PAD) av en inflammationstyp som kan ses i orala vävnadsbiopsier. Inflammationsbilden visar infiltrat av inflammationsceller och epiteloidcelliga granulom med eller utan jätteceller, därtill kan ödematös vävnad och fibros presenteras. Makroskopiskt ses en symtombild med t ex läpp- och ansiktssvullnad, munvinkelragader och gingivala hyperplasier. Klinisk ställs exklusionsdiagnosen orofacial granulomatos (OFG). Etiologin är multifaktoriell och kan ses vid exempelvis Crohns sjukdom (CS) och sarkoidos.

Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Internationella handelshögskolan i Jönköping, Revision, Magisteruppsats, VT 2011. Författare: Caroline Lillevang & Anna Norrsell Karlsson Handledare: Gunnar Rimmel & Fredrika Askenmalm Titel: Oligopolets fall? ? En analys av EU kommissionens förslag till att lösa upp revisions- och rådgivnings-branschens marknadskoncentration Bakgrund och Problem: Enligt den utgivna Grönboken är det nödvändigt för den finansiella stabiliteten att re-visions- och rådgivningsbranschen och dess marknadsstruktur utvecklas. EU kommissionen vill lösa upp mark-nadskoncentrationen och diskuterar bland annat ett införande av krav på gemensam revision för större bolag samt krav på byrårotation. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida Grönbokens förslag är rätt väg att gå för att uppfylla EU kommissionens önskan om att förändra revisions- och rådgivningsbranschens marknadsstruktur.

Postoperativ smärta och illamående är de två största orsakerna till postoperativa komplikationer och fördröjd utskrivning efter operation i dagkirurgi. Patienter som drabbats av postoperativt illamående och kräkning (PONV) skattar detta som värre än postoperativ smärta och skulle betala mycket pengar för att slippa uppleva det igen. Denna studie har undersökt interaktionen mellan paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister och dess kliniska betydelse för patientens smärtuppfattning och PONV under den första postoperativa tiden, 2-10 timmar. Risken är att patienten får både PONV och smärta som direkt orsak av interaktionen. Studiens syfte var att undersöka om det förelåg skillnad i smärtuppfattning, smärtbehandling och förekomst av PONV hos dagkirurgiska patienter som fått standardiserad kombinationsbehandling med paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister jämfört med riktad kombinationsbehandling med naproxen och serotonin 5-HT-3 antagonister där hänsyn tagits till interaktionen mellan paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister den första postoperativa tiden.

Bakgrund: Kvinnor som utsatts för våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem och strider mot de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av våldet innebär ett liv i rädsla, skam och lidande. Detta leder ofta till att kvinnorna söker vård först vid akut skada. Vanligare är dock att söka vård för indirekta skador och följdsjukdomar vilket ofta leder till att vårdgivare missar att identifiera våldet. Syfte: Att beskriva kvinnor som utsatts för våld i nära relationer och deras upplevelse av mötet med vårdpersonal.

Bakgrund: På senare år har män som våldtäktsoffer fått en ökad uppmärksamhet, men fortfarande fokuseras majoriteten av forskningen på kvinnor. Det finns många olika myter och fördomar som tilldelas våldtäktsoffer. Ett offer för våldtäkt drabbas av både fysiska och psykiska men. Vårdpersonal måste kunna se förbi sina fördomar för att ge adekvat och lika vård till alla individer. Syfte: Att belysa skillnader och likheter rörande studenters attityder/föreställningar gentemot män respektive kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt.

SyfteSyftet med denna studie var att ta reda på ifall patienter med en total proximal hamstringsruptur erhöll rätt diagnos när de sökte sjukvård. Syftet var även att se hur vården fungerade från skadetillfället till operation. Frågeställningar;Vilka vårdgivare träffade patienterna?Hur många vårdgivare träffade patienterna innan de erhöll rätt diagnos?Hur lång tid efter skadan fick patienterna rätt diagnos?Hur lång tid tog det från skadans inträffande till operation?MetodEn enkät konstruerades och användes på 26 patienter, varav 14 kvinnor. För att inkluderas i studien skulle patienterna ha genomgått en operation av total hamstringstruptur i Stockholm samt genomgå rehabilitering på Feelgood kliniken, Grev Turegatan, Stockholm.

Bakgrund: Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde och ges till individer under hela livet. Det omvårdnadsbehov som en individ har ska tillgodoses oavsett om de är av fysisk, psykisk, social, kulturell eller andlig karaktär. Våld i nära relationer drabbar en tredjedel av världens kvinnor och sjuksköterskan har en betydande roll i deras omhändertagande.Syfte: Att belysa resurser och utmaningar inom omvårdnad av kvinnor utsatta för våld i en nära relation.Metod: Litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar inkluderade. Dataanalysen utfördes genom att identifiera likheter och skillnader i artiklarnas resultat.Resultat: Arbetsmiljö och utbildning återfanns som viktiga strukturella aspekter inom omvårdnaden av utsatta kvinnor och kunde ses som både resurser och utmaningar i omvårdnadsarbetet. Vidare inom de personliga aspekterna kunde majoriteten av subkategorierna även här ses som både resurser och utmaningar.

Multipel skleros (MS) är en kronisk immunologisk sjukdom som slår på centrala nervsystemet (CNS) och kan leda till minskad neurologisk funktion. I Sverige finns 17 500 personer som fått en MS-diagnos. Den vanligaste åldern för insjuknande är 20-40 år och sjukdomen är dubbelt så vanlig bland kvinnor som bland män. Om patienterna inte får behandling finns risk för kraftiga funktionsnedsättningar. Syftet med detta arbete var att undersöka effekten och säkerheten med det perorala läkemedlet fingolimod jämfört med intravenös behandling med natalizumab vid MS.

Bakgrund: Femton procent av alla möten inom vården upplevs som besvärliga av vårdpersonal. Besvärliga möten inom vården har stora följdverkningar, inte bara för patienten utan även för vårdpersonalen. De ?besvärliga? patienterna riskerar att få sämre vård och bemötas med mindre respekt än övriga patienter. Besvärliga patienter är inte någon väl definierad patientgrupp utan karaktäriseras av en mängd olika egenskaper och symptom.

Bakgrund Mobila Intensivvårds Grupper (MIG) är idag etablerade på flera svenska sjukhus. MIG bidrar till att minska antalet hjärtstopp och till att patienter som är på väg att försämras upptäcks tidigare. MIG innebär också en trygghet för avdelningspersonalen. Delaktighet i MIG är en naturlig del i intensivvårdssjuksköterskans arbetsuppgifter.Syfte Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av interaktionen med avdelningspersonalen vid MIG-uppdrag.Metod En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har utförts vid två sjukhus. Resultatet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat Två teman framkom vid analysen, Betydelsen av interaktion för en sammanlänkad och säker vård samt Samspelsbefrämjande faktorer.

BAKGRUND: Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som innebär ett stort lidande för den drabbade. Sjukdomen kan leda till symtom så som hallucinationer, förvrängd verklighetsuppfattning, apati och tillbakadragenhet. Sammantaget innebär detta att patienter med schizofreni skattar sin Quality of Life lägre än genomsnittspopulationen.SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att belysa vilka faktorer som påverkar Quality of Life hos personer med diagnosen schizofreni och som behandlas i öppenvården.METOD: Undersökningen genomfördes som en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar som stämde överens med studiens syfte ingick, de granskades kvalitémässigt och genomgick en strukturerad analys.RESULTAT: De identifierade faktorer som påverkade Quality of Life hos personer med schizofreni delades in i tre huvudkategorier som var synonyma med Anontonvskys KASAMbegrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som underkategorier till dessa begrepp identifierades följande underkategorier: Positiva symtom, den kognitiva förmågan, den psykosociala situationen, att ha kontroll över vardagen, fysisk hälsa, stöd från vården och livsglädje och optimism.

Bakgrund: Antalet människor med psykisk ohälsa har på senare år ökat. Dessa påträffas inom vårdens olika instanser och vårdare har stor sannolikhet att möta någon drabbad oavsett arbetsplats. Studier visar att vårdare har en "negativ attityd" till att vårda patienter med psykisk ohälsa och känner sig oförberedda inför patienternas behov. Det behövs mer kunskap om hur mötet mellan vårdare och patient upplevs ur ett patientperspektiv. Syfte: Att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever mötet med vårdare i hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Patienter inom intensivvården sviktar oftast i flera organsystem. Miljön inom intensivvården är stressfull, högteknologisk och intensivvårdssjuksköterskan måste alltid finnas tillgänglig. Inom intensivvårdssjuksköterskans ansvarsområde ligger läkemedelshantering. Tidigare forskning har visat att frekvensen av feladministrerade läkemedel är högre inom intensivvården än övrig sjukvård, dock saknas det tidigare forskning om läkemedelshantering på vårdsal inom intensivvården.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av fördelar och risker med läkemedelshantering på vårdsal.Metod: En fokusgruppsintervju genomfördes på en intensivvårdsavdelning i Mellansverige och en kvalitativ innehållsanalys, inspirerad av Graneheim och Lundman, användes för att analysera materialet.Resultat: Distraktion, trängsel, bristande hygien och ett behov av att visa hänsyn till patienten gjorde att arbetsmiljön inte var optimal. Trots detta var intensivvårdssjuksköterskorna positiva till läkemedelshantering på vårdsal.