Bakgrund I dagens samhälle konsumerar en svensk person i genomsnitt 800 kilo livsmedel per år och det svenska hushållet utgör ungefär en fjärdedel av klimatpåverkan i livsmedelsväg. Växthusgaserna förändrar Klimatet på jorden och med det medföljer en förändring av djur och växtriket på jorden. För att förändra detta är de viktigt att konsumenterna väljer livsmedel som är bra för miljön.Syfte Syftet med den här studien var att ta reda på hur konsumenter ser på närproducerat och ekologiska livsmedel.Metod Metoden som används i denna studie är kvantitativ med beskrivande statistik som analyserades i SPSS 17.0. En webbenkät utformades i GApps för att sedan publiceras på webbsidan Facebook.se.Resultat I studien deltog 120 respondenter. Att en råvara är närproducerad och ekologisk ansåg majoriteten av respondenterna att det är när livsmedlet har ett tydligt ursprung, liten inverkan på Klimatet och att råvaran ska vara bra för miljön.

Denna uppsats har skrivits inom landskapsarkitektprogrammet och faller inom ramen för landskapsplanering. Uppsatsen är skriven på 30 högskolepoäng vid lärosätet Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Uppsatsen har haft för avsikt att visa på hur Trafikverket och tre utvalda kommuner, Malmö, Göteborg och Stockholm, arbetar med trädval längs vägarna och om de arter som har valts och det resonemang som förts kan klassas som hållbart i förhållande till det framtida förändrade Klimatet. Fokus har varit Trafikverkets arbetssätt och kommunerna har använts som jämförelse. Enligt regeringen (2007) måste transportinfrastrukturen anpassas till ett förändrat klimat redan nu och medel för att finansiera detta måste avsättas. Det är också av yttersta vikt att områden som riskerar att drabbas kartläggs så att åtgärder redan nu kan påbörjas. För att kunna avgöra om ett växtval är hållbart eller inte behövs aktivt arbete gällande värnandet av den biologiska mångfalden, utförliga växtlistor med vilka arter det är som har planterats, i vilken utsträckning de har planterats samt ett långsiktigt klimatarbete gällande växtval.

Nästan dagligen möts vi i media av olika rapporter kring klimathotet, naturkatastrofer eller andra händelser med koppling till klimatdebatten. Frågor om Klimatet och vilka insatser som bör vidtas för att stoppa temperaturökningen diskuteras ofta på olika toppmöten. Klimatfrågor är ständigt närvarande och påverkar såväl beslut av styrande politiker likväl som beslut som enskilda tar i sitt dagliga liv.Samtidigt som klimatdebatten intensifierats har det blivit vanligare att företag frivilligt tar ett visst samhällsansvar, så kallat Corporate Social Responsibility (CSR). Denna typ av samhällsansvar gör att företag kan förbättra sitt renommé i allmänhetens ögon. Inom ramen för sitt samhällsansvar är det en del företag som väljer att klimatkompensera sin verksamhet.

I vårt arbete har vi undersökt sambandet mellan företagens kreativa klimat och personalrörlighet.Genomgång har även gjorts av olika teorier kring ledarskapets påverkan på företagets kreativa klimat. Den svenska arbetsrättslagstiftningens påverkan på personalrörlighet har behandlats både i ett nationellt perspektiv och i en internationell jämförelse.Vi har genomfört en enkätundersökning på 196 företag i Värmland, där vi undersökt sambandet mellan personalrörlighet och det kreativa Klimatet i de företagen. Vårt urval bestod av företag som extremt mycket ökat respektive minskat antal anställda under 2005, samt de företag som hade en extremt låg förändring av antalet anställda under samma år.Delar av Ekvalls undersökningsinstrument (CCQ) har använts i enkäten, med fokus på de klimatdimensioner som verkar främjande för radikala innovationer.Materialet redovisas för respektive klimatdimension: frihet, debatt, risk och livfullhet. En geografisk uppdelning har även gjorts för östra Värmland, västra Värmland samt Karlstadregionen. Resultatet är även redovisat per bransch.Avslutningsvis diskuterar vi resultatet och sättet att genomföra undersökningen.

Vid produktion av hallon i plasttunnel blir det lätt höga temperaturer varma, soliga dagar. Kombinationen höga temperatur och låg luftfuktighet kan orsaka värme- och vattenstress samt öka angreppen av skadegörare. Syftet med arbetet är att göra en översikt av vilka möjligheter det finns att förbättra och anpassa Klimatet i plasttunnlar under plantans vegetationsperiod samt utröna hur hallon (Rubus idaeus) påverkas av olika klimatfaktorer. Följande frågeställningar har varit vägledande: Vilken påverkan har lufttemperatur, luftfuktighet och ljusinstrålning på hallonplantors tillväxt och utveckling? Hur kan lufttemperatur, luftfuktighet och ljusinstrålning styras och mätas vid odling i plasttunnel? Temperaturoptimum för vegetativ tillväxt verkar skilja sig något mellan sommar- och höstbärande hallonsorter.

Härdighet för vedartade växter förknippas oftast med zonkartans zonangivelser. Det är dock inte enbart härdighetsiffran som bestämmer om en växt är härdig eller inte. Klimatet på platsen är en avgörande faktor för hur en växt klarar sig eller inte. Via en enkät tog jag reda på vad odlare i Norr- och Västerbottens län tycker om zonkartan och hur de använder sig av den när de väljer vedartat växtmaterial. Nästan alla odlare ställer sig positiva till zonkartans zonangivelser. De påpekade dock brister med användandet av den då den inte tar hänsyn till växtens proveniens, lokalt klimat eller växters krav på odlingsplats vilket är viktiga faktorer som påverkar härdigheten hos växten.

Idag står bostads- och servicesektorn för närmare 40 % av Sveriges totala slutliga energianvändning. Flerbostadshus utgör ca 30 % av den energianvändningen. Därför är det viktigt att lokalisera energiparametrar och redovisa dess betydelse för energianvändningen. Samtidigt bör relationen mellan energianvändning och inomhusklimat analyseras, så att inte förändringar i energin medför till försämringar för inomhusKlimatet. Baserat på identifiering hos energisparpotentialen hos parametrar, parameterbeteende och parameterkänslighet för energianvändning har i studien ett antal parametrar undersökts för ett flerbostadshus.

Det ha?r arbetet bygger pa? en studie av barns fria tecknande som uppsatsfo?rfattaren genomfo?rt under loppet av cirka fem ma?nader pa? en 3-6 a?rs avdelning vid en Stockholmsfo?rskola.Studien a?r genomfo?rd med en etnografisk ansats. Jag har samlat material genom samtal med barnen och fotografering av deras bildarbeten. Uppsatsens fra?gesta?llningar so?ker svar pa? vad barnen ritar? Vad de anva?nder sina bilder till? Och i vilket sammanhang dessa bilder skapas.

Mitt arbete behandlar begreppet klassrumsklimat. Hur det påverkar elever och lärare, hur elever och lärare upplever klassrumsKlimatet och vad de anser att ett bra klassrumsklimat bör vara. Arbetet behandlar även hur matematikundervisningen påverkas av det klassrumsKlimatet och hur lärare arbetar för att få fram ett bra klimat i klassen och i klassrummet. Med ordet klassrumsklimat avser mitt arbete det sociala Klimatet i klassrummet. Det fysiska klassrumsKlimatet är inte en del av det här examensarbetet.Syftet med arbetet var att undersöka hur klassrumsKlimatet påverkar elever och lärare, hur klassrumsKlimatet påverkar det matematiska lärandet hos eleverna samt en jämförelse av elevers och lärares syn på Klimatet i klassen.

I det här examensarbetet behandlas problematiken i krypgrunder i allmänhet och för Kungsmadskolan i Växjö i synnerhet, där undersökning av energiförlust samt en klimatutredning gjorts för nuvarande konstruktion. En lämplig energieffektiviserande åtgärd i form av tilläggsisolering tas fram och dess påverkan på Klimatet i krypgrunden utvärderas. Kalkyler innehållande investeringskostnad och årlig besparing presenteras..

Antalet flygresor har ökat markant i världen de senaste decennierna. Detta har medfört en ökning av flygets koldioxidutsläpp som därmed har gett en ökad påverkan på Klimatet. Forskning angående människors syn på och uppfattning om flyget är relativt ny och forskning rörande ämnet är mer förekommande idag än för ett decennium sedan. Tidigare undersökningar är dock i stort sett eniga om att människor, både miljömedvetna och icke-miljömedvetna personer, inte tänker ändra på sina flygvanor och flyga mindre på grund av flygets klimatpåverkan. Denna studie undersöker klimatengagerade personers flygvanor och vad de har för syn på flyget och flygets påverkan på Klimatet.

Syftet är att studera hur medarbetare inom förskolan uppfattar sina egna bidrag till ett bra samarbetsklimat samt synliggöra faktorer som bidrar till gynnsamma förutsättningar för samarbete och därmed främjar ändamålsenliga handlingsmönster.Vilka föreställningar har personalen om hur ett bra samarbetsklimat skapas?Vilka föreställningar har personalen om hur de själva kan bidra till att förändra Klimatet?Studien utgår från samspelet mellan medlemmar i arbetsgruppen för att öka förståelsen av samarbetes vikt i kunskapsintensiva verksamheter där medarbetarna är beroende av varandra för att nå målen. Fokus är på interaktionen mellan medarbetarna men jag har även ett behov av att se bakomliggande mekanismer som påverkar på olika nivåer bland annat organisation- ledning- medarbetare och tvärtom då dessa är beroende av varandra för att nå målen. Genom att belysa orsakssammanhang och samband mellan olika fenomen samt analysera de teorier och begrepp som är relevanta i förhållande till mitt empiriska material, som består av fokusgrupp, enskilda intervjuer och två mötesobservationer på arbetsplatsen, synliggörs syftet. Jag har tolkat materialet utifrån en tematisk innehållsanalys och kom fram till att personalen har vetskap om vad som gynnar Klimatet och även använder vissa av de strategier som finns inom forskningen.

Jag har i detta arbete ställt mig frågan Vilka kunskaper/färdigheter behöver en soldat utbildad i subarktiskt klimat kompletteras med innan insats i tropiskt klimat? vilken jag valt att svara på genom två delproblem:-          Vilka krav på individens färdigheter ställer det tropiska Klimatet?-          Vilka färdigheter utvecklar soldaten vid utbildning i subarktiskt klimat? Jag har sedan använt svenska vinterreglementen för att ta reda på vilka kunskaper och färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat införskaffar sig under sin grundutbildning. Därefter har jag fördjupat mig i den amerikanska djungelmanualen för att skapa mig en bild av vilka krav det tropiska Klimatet ställer på individens färdigheter.Under studierna av de olika reglementena urskiljde jag då ett antal påverkansfaktorer vilka jag valde att använda som analysverktyg för att kunna göra en komparation mellan de olika klimatens krav på individen. Dessa olika påverkansfaktorer är Acklimatisering, Vätska/mat, Fysisk status, Klädsel, Hygien, Psykisk status och Sjukdomar/skador. Jag har sedan utifrån varje analysverktyg jämfört vad respektive miljös litteratur säger om individen kopplat till just den påverkansfaktorn och sedan diskuterat respektive påverkansfaktor var för sig.

I det närmaste fri tillgång till fossila bränslen som olja och stenkol har varit en förutsättning för den industriella revolutionen i västvärlden och östra Asien. Den storskaliga användningen av fossila bränslen har dock resulterat i att halten av koldioxid i atmosfären har ökat. Koldioxid är atmosfärens viktigaste växthusgas och den ökande halten håller på att förändra jordens klimat. Denna studie fokuserar på hur samhällena i Sverige och andra länder kommer att påverkas av klimatförändringen. De andra länderna är Nederländerna i nordvästra Europa och nordafrikanska Sahel, som inkluderar flera stater.

Bakgrund: Studier visade att ett varmt klimat påverkade symtombilden av ledsjukdomen Reumatoid Artrit. Dock saknades studier som mätbart bevisade detta, då det finns motsägelser av Klimatets betydelse.Syftet var att belysa personalens erfarenheter och uppfattningar om Klimatets inverkan samt andra faktorers betydelse i vård av personer med Reumatoid Artrit.Metod: En informell intervjuteknik användes vid intervjuer med åtta av personalen som arbetade på Clinica Vintersol, Teneriffa.Resultat: Merparten av informanterna ansåg att ett varmt jämt klimat i kombination med effektiv träning hade en positiv effekt på sjukdomen och symtomen. Gemenskap, minskad stress och positiv sjukvård var också faktorer som påverkade sjukdomen och även välbefinnandet.Diskussion: Klimatet hade en positiv inverkan på de drabbade. I en miljö avskalad från jobbiga moment där den drabbade bara behövde tänka på sig själv och där atmosfären kring sjukvården var positiv, bidrog till att patienterna slappnade av och kunde fokusera både på kropp och själ.Slutsats: Tidigare studier har inte beskrivit några faktorer förutom Klimatet som kunde påverka sjukdomen. Vår studie visade att faktorer såsom varm och jämt klimat, rehabilitering, smärtlindring och god omvårdnad i kombination, innebar minskad symtombild, ett ökat välbefinnande och att den drabbade ej blev sin sjukdom..