Uppsatsen handlar om hur ett undervisningsmoment i hållbar utveckling kan utformas samt dess för och nackdelar. Vi har utgått från frågeställningarna: Vad bör undervisning i hållbar utveckling innehålla samt hur skulle den kunna bedrivas? Vad anser lärare och elever om det föreslagna undervisningsmomentet? För att besvara frågeställningarna har utvecklat ett undervisningsmoment i hållbar utveckling, för grundskolans senare del, utifrån vår tolkning av teoretiker och tidigare forskning. Detta undervisningsmaterial har elever och lärare på två skolor tagit del av. I intervjuer har vi fått ta del av deras åsikter om undervisningsmomentet.

 Hållbar utveckling är ett komplext begrepp där det inte finns någon färdig metod för hur pedagoger ska integrera sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i sitt vardagliga arbete med barnen. Vi ansåg det intressant att se om det som vi tror om pedagogernas förhållningssätt till hållbar utveckling stämde med verkligheten. Syftet med vårt examensarbete var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur några pedagoger och två rektorer tolkar innebörden av hållbar utveckling och dess aspekter. Vi ville också veta hur styrdokumentens betydelse i planering och tillämpning av de olika aspekterna kom till uttryck. Vi valde att använda oss av kvalitativ intervjumetod som är semistrukturerad för vi ansåg att vi kunde få en bättre inblick i hur intervjupersonerna förhåller sig till begreppet hållbar utveckling.

Utvärderingar används idag flitigt inom den svenska skolan för att bedöma verksamheten, en verklighet i vilken detta examensarbete gör avstamp i. Genom att genomföra en aktionsforskningsstudie har vi prövat och studerat en modell för pedagogisk utveckling som utgår från utvärderandet men också innefattar ett tillvaratagande av utvärderingsresultatet genom kollegialt uppföljningsarbete. Modellen innefattar kortfattat ett utforskande och ett tillvaratagande, vilket syftar till att väcka reflektion och kollegial samverkan med pedagogisk utveckling som målsättning..

Hållbar utveckling inom ekologi, en studie gjord utifrån två kvalitativa gruppintervjuer på två slumpmässigt utvalda förskolor, där syftet är att belysa variationen av de fyra deltagande pedagogernas uppfattningar kring hållbar utveckling inom ekologi. Ett problem är att det enligt forskningen finns en osäkerhet i att undervisa naturvetenskap bland pedagoger. De är frågetecken i vad och hur pedagogerna ska undervisa. Det som studien resulterat i är exempel på vad pedagoger i förskolan har för uppfattningar om vad hållbar utveckling inom ekologi är och hur de ser på sitt arbete i ämnet. Eftersom studien fokuserar på pedagogernas uppfattningar är den fenomenografisk, men tar även avstamp i hermeneutiken eftersom den utgår från vår förförståelse och tidigare erfarenhet om problemet med ämnet. Resultatet av studien visar vad de deltagande pedagogerna har för uppfattningar om vad hållbar utveckling inom ekologi är. Enligt pedagogerna är hållbar utveckling inom ekologi ett prioriterat och viktigt ämne, som barnen ska få ta del av redan i tidig ålder.

Bakgrund: Stretching är en del av människans naturliga rörelsemönster, detta är ett beteende som även ses hos djur. Stretching har ofta för avsikt att genom ökad flexibilitet och rörlighet höja prestationen, förebygga skador samt förebygga träningsvärk. Vad det exakt är som händer i muskeln under stretching är fortfarande oklart. Stretching är en del av den sjukgymnastiska behandlingsarsenalen. Det är upp till varje enskilt lärosäte att utforma en utbildningsplan som ska ge studenterna den kunskap de behöver för att klara ett evidensbaserat yrkesliv.

Sambandet mellan samhällsutvecklingen och de växande miljöproblemen kom i slutet av 1980-talet att få en allt mer framskjuten roll på den politiska agendan i Sverige. I och med att energianvändningen står för en stor del av miljöproblemen har allt fler kommit att inse vikten av att uppnå en hållbar situation för energianvändandet. För att se hur arbetet mot en hållbar energianvändning fortskrider har International Atomic Energy Agency (IAEA) tagit fram en modell för detta. Studiens övergripande syfte har varit att analysera huruvida Sverige går mot en mer hållbar energianvändning med hjälp av IAEA:s indikatorer. Teorin i studien har baserats på grundläggande miljöekonomiska resonemang.

B-uppsats i Nordiska språk vid Institutionen för Svenska språket,Göteborgs universitet, våren 2013. Handledare: Rickard Melkersson. Examinator: Einar Korpus.Satt i Junicode..

Moderaterna är ett parti som varit en del av Sveriges politik i över hundra år och de har en historia som Sveriges representanter för högerpolitik och konservatism. Efter ett lamt röstresultat i valet 2002 beslutade de sig för att restaurera sitt parti. Under ledning av den nya partiledaren Fredrik Reinfeldt skapades "nya moderaterna" vilket kom att bli väldigt uppmärksammat och debatterat i och med de förändringar som det medförde.Denna studie utreder dels vad förändringen till nya moderaterna innebar för partiet samt för väljarna, men även hur den påverkar svensk politik i ett större perspektiv.Uppsatsen diskuterar även hur strategierna för att marknadsföra nya moderaterna har anpassats efter hur politisk propaganda internationellt sett bedrivs idag.Studien är diskursanalytisk och utgår från nya moderaternas språk och hur det strategiskt används för att skapa nya diskurser och förändra redan existerande sådana.Uppsatsen refererar till nya moderaternas egna marknadsföringsmaterial för att kunna analysera sättet de väljer att presentera sig själva på..

Bakgrund: Förhållandet mellan frihet och disciplin, för att använda Foucaults (1987) ord, är en ständig fråga för människan. I olika tider har balansen mellan frihet och disciplin sett olika ut. I en organisation kan begreppen översättas till ledning respektive styrning. Bland dagens mest populära organisationsrecept märks värdegrunder, som svarar mot begreppet ledning, och det balanserade styrkortet, som är ett verktyg för styrning. Syfte: Att öka förståelse för hur tre olika ledningsnivåer inom Sveriges Radio ser på förhållandet mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet, hur de förmedlar denna syn på förhållandet och varför de har denna syn. Avgränsningar: Den här studien handlar inte om hur förhållandet mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet faktiskt ser ut vid Sveriges Radio eller hur medarbetarna ser på förhållandet; inte heller handlar den om hur väl Sveriges Radios styrningssystem fungerar. Metod: På de tre studerade ledningsnivåerna har på varje nivå först en deltagande observation genomförts. Därefter har en nyckelperson på varje nivå intervjuats utifrån metoderna om kvalitativa forskningsintervjuer med semistrukturerad form.

Sustainable development in geographic in compulsory school.

Hållbar utveckling har i dagens samhälle blivit ett etablerat begrepp. Både politikerna och allmänheten arbetar aktivt för att uppnå hållbar utveckling i världen.I och med att samhällets intresse för en hållbar samhällsutveckling ökar har det lett till att företagen mer och mer börjat engagera sig för en hållbar verksamhetsutveckling där man försöker ta ett socialt ansvar. Intressenterna till företagen kräver att företagen redovisar mer relevant information när det gäller hållbar affärsutveckling. Denna typ av redovisning kallas för hållbarhetsredovisning.Hållbarhetsredovisning är av ett globalt intresse men vi har valt att avgränsa studien till att utifrån den institutionella teorin belysa vad som påverkar utvecklingen av hållbarhetsredovisningen i Sverige.Denna studie visar att de tre pelarna reglerande, kognitiva och normativa i den institutionella teorin gemensamt bidrar till utvecklingen av hållbarhetsredovisningen. Detta kan vi se genom att det har uppstått regelverk, riktlinjer som har påskyndat och påverkat våra värderingar, normer angående hållbarhet och hållbarhetsredovisningar.Det finns ett flertal riktlinjer, lagar, rekommendationer och förslag angående hållbarhetsredovisningar som olika organisationer har utvecklat.

Syftet med detta arbete är att fördjupa våra kunskaper om terrorism samt att ge läsaren en inblick i ämnet och få lite kunskap om hotbilden i Sverige samt vad Sverige har för resurser att möte terrorism. Första delen av arbetet försöker vi definiera vad terrorism är, beskriva olika organisationer redogöra för Sveriges definition av ordet terrorism. Därefter försöker vi förklara olika typer av terrorism som nationell, internationell, vänster, höger, stats, och religiös terrorism. Nästa del av arbetet handlar om Sverige, där vi berör terroristdåd som utförts i Sverige samt hotbilden i Sverige nu och i framtiden. Därefter berör vi Sveriges beredskap och de olika myndigheter som är ansvariga i Sverige för arbetet mot terrorism.

Totalförsvarstes forskningsinstitut, FOI, och Riksrevisionen har i flera rapporter beskrivit Försvarsmaktens roll i det svenska krishanteringssystemet som otydlig. Uppsatsen syfte är att undersöka vilka dokument som styr Försvarsmakten då CBRN-händelser inträffar i det svenska samhället samt hur dessa dokument påverkar den civil-militära samverkan. Dokumenten har analyserats utifrån en teori om organisationers gränser och anknutits till en verklig CBRN-händelse (branden i Halmstads hamn hösten 2012). Genom analysen har slutsats dragits att teorin om organisationers gränser kan användas för analys av civil-militär samverkan vid krishantering i allmänhet. Specifika händelser som inkluderar CBRN bör ses som del av en helhet och inte som ett enskilt fall.

För att visa på nyttan av vad ett användartest kan erbjuda i samband med utveckling av en webbplats har vi i denna rapport tagit med alla stegen fram till och med utveckling i Vattenfallsmetoden, som är den metod som vi använt oss av. De föregående stegen i metoden är förstudie, analys och design. Förstudien valde vi att genomföra som ett användartest för att få fram vad användarna verkligen efterfrågade. Vi analyserade sedan resultatet av användartestet och gjorde en sammanfattning, men i den tog vi även hänsyn till det material som vi samlat in och vad de ansvariga på Hedlunds Hus AB efterfrågade. Detta resulterade i en lista med prioriterade funktioner och innehåll, som vi sedan utgick ifrån vid utveckling av webbplatsen.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur några textillärare i grundskolan år 3-9 arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och en enkätundersökning. Litteraturstudiet ger svar på vad begreppet hållbar utveckling innebär. Studiens slutsats är att hållbar utveckling är en naturligt integrerad del av slöjdämnet. I slöjdämnet agerar eleven både som designer, producent och konsument och detta ger en tydlig integration med hållbar utveckling och alla de aspekter som detta innefattar.