Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vikten av praktiska aktiviteter för barnens utveckling i ett bredare perspektiv där fritidspedagogik betonas. I arbetet undersöks fritidspedagogernas och klasslärarnas syn på praktiska aktiviteter. Dessutom är samarbetet lärarna/fritidspedagogerna och deras syn i frågan också i fokus. I undersökningen används kvalitativa intervjuer som metod och observationer utifrån en praktisk övning med eleverna. Resultatet visar att de praktiska aktiviteterna är av stor betydelse för barnens utveckling och lärande.

Den här uppsatsen behandlar två olika examinationsformer på gymnasiet, studentexamen i Finland och avslutande gymnasiestudier i Sverige. Undersökningens fokus ligger på två olika prov, det nationella provet i Svenska B, delprov B i Sverige samt essäprovet i Svenska som modersmål i Finland. Syftet med undersökningen är att visa eventuella likheter och skillnader mellan de två proven samt belysa bakgrunden till de olika skolsystemen. Metoden som använts är en fördjupad, jämförande undersökning av det primära materialet. Undersökningen har genomförts i två etapper, en mindre undersökning av kursplanerna samt en större undersökning av det nationella provet i Svenska B, delprov B samt essäprovet i Svenska som modersmål.

I Sverige har vi ett arkitekturpolitiskt dokument vid namn ?Framtidsformer?. I ?Framtidsformer? lyfts att arkitektur är viktigt och att arkitektur är politiskt. (Regeringskansliet, 1997 [online]) Detta kandidatarbete syftar till att undersöka och vidareutveckla detta påstående, det vill säga påståendet att arkitektur är viktigt och att arkitektur är politiskt. Parallellt med att detta kandidatarbete skrevs pågick en utredning, initierad av regeringen, av dokumentet ?Framtidsformer?. Kulturministern, Lena Adelsohn Liljeroth, hänvisar till att regeringen inlett ett arbete för att förnya arkitekturpolitiken (Adelsohn Liljeroth, mars 2014 [online]).

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur Sveriges kommuner förhåller sig till hållbarhetsmått. Vi ska studera vilka hållbarhetsmått som rapporteras samt vad som påverkar användningen av dessa hållbarhetsmått.Metod: Vi har använt oss av en enkätundersökning som skickats ut per mail för att samla in vårt empiriska underlag. Vi har sedan analyserat underlaget med hjälp av programmet IBM SPSS Statistics 22 för att sedan redovisa våra resultat i form av tabeller och löpande text.Resultat & slutsats: Resultatet av vår studie visar att kommuner rapporterar hållbarhetsmått i genomsnitt i viss till måttlig utsträckning. Den visar även att kommuner med drivande kommunledning tenderar att rapportera och använda hållbarhetsmått i större utsträckning än andra kommuner. Den pekar också på att antal miljöprojekt som kommunen bedriver samt om kommunen låter sig inspireras av andra kommuner även påverkar utsträckningen av rapporteringen och användningen av hållbarhetsmåtten.Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att göra en mer ingående analys av Sveriges kommuners hållbarhetsredovisning då vi på grund av tidsbegränsning inte kunnat göra någon mer ingående analys.

Uppsatsens syfte är dels att studera hur uppfattningen av begreppet hållbar utveckling i Enköpings kommun påverkar det praktiska arbetet och dels huruvida definitionen av begreppet förändras beroende på vilken praktik som ska utföras i kommunen. Syftet har således varit att undersöka hur hållbar utveckling både konstitueras av och konstituerar social praktik. Den teoretiska utgångspunkten för att förstå detta sammanhang har varit den kritiska diskursanalysen. För att bilda mig en uppfattning om hur man inom Enköpings kommun definierar och jobbar med hållbar utveckling har jag utfört kvalitativa interjuver med tre av kommunens tjänstemän. Dessa intervjuer har utgjort mitt empirska material och grunden för min analys. I studien framkommer det att uppfattningar om hållbar utveckling både påverkar och påverkas av den praktik som bedrivs i Enköpings kommun. Dessutom har jag kunnat urskilja att den kommunalekonomiska diskursen verkar ha intagit en hegemonisk position i förhållande till diskursen om hållbar utveckling inom Enköpings kommun..

När efterkrigstidens baby boom trädde in på arbetsmarknaden har det varit allt intressantareatt studera hur olika demografiska grupper påverkar arbetsmarknadsprestationerna för denegna och omringande kohorter. I det här arbetet testas hur de varierande kohorterna från 40-talet till slutet av 60-talet har påverkat löneprofilerna. Datan som används kommer från enlongitudinell databas som täcker tre procent av Sveriges befolkning. Resultatet visar attkohortstorlek har signifikant effekt på de genomsnittliga löneprofilerna. De som är födda i enstor kohort och i en uppgång till en stor kohort kommer ha överlag högre inkomstprofiler ände födda i en nedgång och i en liten kohort.

Syftet med arbetet är att söka förstå och beskriva hur formgivare förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och hur det påverkar val och riktningar i formgivningsprocessen. Som formgivare finns det skäl att ifrågasätta motiven till nyproduktion i en tid då konsumtion och produktion ökar, samtidigt som miljöhot, ekonomiska och sociala orättvisor är påtagliga. Hållbar utveckling är målsättningen för Förenta nationernas globala arbete och handlingsplan Agenda 21. Svensk lagstiftning har sedan 1999 hållbar utveckling som målsättning i den så kallade Miljöbalken.Genom att intervjua tre formgivare om deras förhållningssätt till begreppet hållbar utveckling och ringa in yttre villkor för hållbar utveckling söktes syftet uppnås. Resultatet visar att begreppet rör sig i många olika former och det uppfattas personligt.

Arbetet syftar till att undersöka om och hur ett antal elever uppfattar att deras attityder till miljö och deras dagliga beteende har förändrats efter att under en period ha arbetat med hållbar utveckling i projektform..

Entrepreno?rskap har beskrivits som va?r ra?ddning ur finanskrisen och vidare anses regional utveckling vara en viktig del av Sveriges utveckling. Beso?ksna?ringen tar i sin tur en betydande del av den regionala utvecklingen. Restaurangbranschen ho?r till beso?ksna?ringen, men a?r en ofta oorganiserad resurs, som beho?ver ho?ja sin status.

Syftet med denna undersökning var att se vad pedagogerna har för förhållande och hur de genom egna erfarenheter definierar hållbar utveckling, samt att få möjlighet att höra hur de arbetar med hållbar utveckling och miljöfrågor i förskolan och därtill även hur de ser att barnen förstått innehållet i arbetet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna och resultatet visar att pedagogernas förhållande skiljer sig lite åt, men en gemensam nämnare är att det till stor del ligger på tankeplanet hos de flesta av dem. När det kommer till barnens förståelse så menar pedagogerna att barnen förstått när de själva börjar ställa mer frågor och när de själva uppmärksammar ämnet..

Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i två svenskar dagstidningars framställning av Sveriges medverkan i de NATO-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har använts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hållning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hållning kunde urskiljas i att de lät många parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering på det moderata partiets företrädare. De tycktes också ha lagt olika mycket allvar och dramatik i händelserna i Libyen 2011..

Idag byggs det i städer allt oftare med hållbarhet i åtanke. Allteftersom forskare hittar nya sätt att mäta konsekvensen av vår slösaktiga livsstil blir risken med klimatförändringar ett faktum. Därför har Sveriges regering nyligen investerat stora summor pengar för att bedriva det största hållbarhetsprojektet i landets historia, Norra Djurgårdsstadsprojektet. I projektet har man satt som mål att sänka emissioner och energianvändning genom att bygga system för källsortering, energisparande, utrymmen anpassade för cykelpendlare och lätt tillgänglig kollektivtrafik. Men då begreppet hållbarhet är relativt nytt genomgår den en ständig bearbetning och utveckling.

Vår studie syftar till att besvara frågan om hur kunskap kan överföras mellan projekt och vad som kan göras för att underlätta denna process. För att få svar på denna fråga utförde vi en kvalitativ studie baserad på intervjuer på ett av Sveriges största företag. Vår studie visar att företagskultur spelar en betydande roll vad gäller kunskapsöverföring mellan projekt, men att det även krävs att resurser tilldelas för att kunskapsöverföringsaktiviteterna verkligen ska genomföras. De viktigaste komponenterna för att förbättra kunskapsöverföringen är, förutom företagskultur och tilldelning av resurser, även dialog, rutiner och mål samt att lärdomar från tidigare projekt blir lättare att ta del av och hitta för utomstående..