MÄnga klimatforskare i vÀrlden Àr överens om att en klimatförÀndring Àr pÄ vÀg. I Sverige kan vi vÀnta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Det varmare klimatet medför bland annat att havs- och landisar smÀlter vilket bidrar till att havsnivÄn höjs. Exempel pÄ konsekvenser av det förÀndrade klimatet Àr översvÀmning och erosion. I framtiden anses effekterna intrÀffa allt oftare framförallt i kustomrÄden.

Bakgrund: Urininkontinens Àr ett vanligt tillstÄnd som har stor inverkan pÄ individens vÀlmÄende och dagliga liv. Sjuksköterskan möter i sitt arbete bÄde mÀn och kvinnor som besvÀras av urininkontinens. Den vetenskapliga litteraturen angÄende detta folkhÀlsoproblem Àr begrÀnsad och omrÄdet Àr relativt outforskat framförallt angÄende mÀnnens upplevelser. Syfte: Att undersöka mÀn och kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens samt deras upplevelser av stöd frÄn anhöriga och vÄrdpersonalens sida. Metod: Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide anvÀndes som metod.

I lÀroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) stÄr det att lÀrare ska uppmÀrksamma och vidta ÄtgÀrder för att förebygga och motverka all form av krÀnkande behandling. KrÀnkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lÀrare har svÄrigheter att upptÀcka och ingripa nÀr sÄdana handlingar sker. Tidigare forskning framhÄller svÄrigheten för betraktaren att avgöra om en handling Àr krÀnkande och att det ofta sker i det dolda. UtifrÄn egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lÀrares tid Àgnas Ät krÀnkande handlingar och dÄ lÀrares uppdrag bÄde handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lÀrares uppfattningar om krÀnkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare Är. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjÀlpmedel.

Syftet med studien var att undersöka tonÄringar och förÀldrars uppfattning om vad en bra familj Àr. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgÄngspunkt har tonÄringar och förÀldrars beskrivning av Àmnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berÀttat vad en bra familj Àr för dem. 50 tonÄringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 Är och 40 var 13 Är. 50 förÀldrar, med barn i motsvarande Älder har som en del i en enkÀt svarat pÄ samma öppna frÄga.

FramstÀllning av nÀringstÀta grödor genom bioteknisk vÀxtförÀdling Àr en möjlig strategi för att tillgodose mÀnniskans nÀrings- och livsmedelsbehov pÄ en global nivÄ. Tekniken gör det möjligt att överföra gener, som kodar för sÀrskilda egenskaper, frÄn en art till en annan. En tÀnkbar metod vore att ta fram sorter med ett kraftigt förhöjt innehÄll av spÄrÀmnen, sÄsom jÀrn, jod och zink. En annan metod fokuserar pÄ sjÀlva biotillgÀngligheten genom att antingen minska andelen antinutrienter, som försvÄrar nÀringsupptaget, eller öka andelen föreningar som frÀmjar biotillgÀngligheten. Detta angreppssÀtt stÀller stora krav pÄ den nya grödan.

Humle, Humulus lupulus har under lÄng tid varit en viktig kulturvÀxt i Sverige. Den klÀttrande perennen producerar blomstÀllningar som innehÄller essentiella oljor och hartser, och anvÀnds för att smaksÀtta öl. Förut var öl en mycket viktig kÀlla till vÀtska och nÀringsÀmnen. Mot slutet av 1800-talet konkurrerades den svenska humleodlingen ut och det var först i början av 1900-talet som kommersiell odling av humle Äter bedrevs i Sverige. Denna odling fanns frÀmst i NÀsumstrakten i SkÄne och var aktiv mellan 1921-1959.

Vanligtvis lever vĂ„ra stadstrĂ€d under stark stress i de urbana miljöerna och mĂ„r ofta ganska dĂ„ligt. Det urbana klimatet skiljer sig frĂ„n landsbygdens klimat och de ogynnsamma faktorerna kan exempelvis vara köld, stark vĂ€rme, stark vind, vattenbrist, nĂ€ringsbrist, för starkt ljus, för svagt ljus, markkompaktering eller gift. Dessa faktorer kan ha en negativ pĂ„verkan pĂ„ trĂ€den och framförallt rotmiljön kan försĂ€mras kraftigt. StadstrĂ€den har ofta lĂ„ngtifrĂ„n optimala vĂ€xtbetingelser eftersom markens kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper Ă€r helt annorlunda frĂ„n de förhĂ„llandena som existerar i trĂ€dens naturliga miljö. Kungslindarna (Tilia x europaea ?Koningslinde?) pĂ„ Åsötorget i Stockholm planterades i början av 60-talet.

HÀlso- och sjukvÄrden Àr i hög grad ett system med stÀndigt pÄgÄende förÀndring och med krav pÄ förbÀttring och utveckling. FörÀndring mÄste ses som ett kontinuerligt tillstÄnd och för att leda i en sÄdan organisation krÀvs ett demokratiskt ledarskap dÀr medarbetaren ses som medskapare och dÀr chefen leder processen och inte individen. FortgÄende utbildningsinsatser för chefer sker för att stödja denna inriktning mot en lÀrande organisation och det Àr av intresse att studera hur chefer omsÀtter dessa kunskaper i vardagen. Studiens syfte var att genom en deskriptiv kvalitativ design med fenomenografisk ansats beskriva medarbetares uppfattningar av hur deras chef skapat stimulans i patientfokuserat förbÀttringsarbete. Resultatet visar att förÀndringsvilliga, engagerade, mÄlinriktade och handlingskraftiga chefer skapade utmaningar i ett tillÄtande klimat dÀr medarbetaren gavs tilltro och handlingsfrihet vilket stimulerade till ökad drivkraft. Genom en öppen och delaktig dialog skapades samsyn, stöd och organisatoriska förÀndringar gÀllande tid sÄ att erfarenhetsutbyte kunde ske.

The representative democracy has become weakened during the last decades. At the same time the United Nations declared at the Rio de Janeiro meeting in 1992 that environmental problems can best be solved by involvement of all concerned citizens in decision-making. The main purpose of this study has been to examine if citizens panels is a possible way to involve citizens in environmental decision-making and what the outcomes can be. Furthermore the study has investigated what the participation has contributed to environmental politics and how representative the results have been. This has been carried out by investigating the PiteÄpanel in the municipality of PiteÄ by conducting interviews.The result of the study shows that the involvement of the citizens in the decision-making influenced the environmental politics of the municipality.

MÄlet med detta examensarbete har varit att undersöka kunskapsnivÄn angÄende vind i bebyggd miljö hos verksamma inom stadsplanering, arkitekter och inom berörda utbildningar samt tillgÀngligheten pÄ hjÀlpmedel och information. Vinden pÄverkas starkt av landskapets utseende. Skog, hav, stad och kuperad terrÀng har alla olika vindförutsÀttningar. Inom urban miljö bestÀms vindförhÄllandena av bebyggelseutformningen och byggnadernas omgivning. Historiskt har vindplanering varit en naturlig del av planerandet, inte minst dÄ det gÀller jordbruk. Under Ärens lopp har mÀnniskor tagit lÀrdom av tidigare erfarenheter vilket har lett oss fram till dagens kunskapslÀge med en rad olika tumregler och hjÀlpmedel, varav det senaste bestÄr i numeriska datorbaserade analysverktyg sÄ som Computational Fluid Dynamics. En god och komfortabel utemiljö utgÄr ifrÄn hur vi mÀnniskor upplever den.

I Sverige och i Finland sker den konventionella grisproduktionen inomhus i huvudsak pÄ tvÄ sÀtt, antingen genom integrerad produktion eller genom specialiserad produktion. Den kon-ventionella utegrisproduktionens struktur och förekomst skiljer sig dÀremot mer mellan lÀn-der. För att fÄ en ökad kunskap om skillnaden mellan den konventionella produktionen av grisar inomhus och utomhus kommer de tvÄ produktionssystemen i den hÀr litteraturstudien att jÀmföras med avseende pÄ miljö, beteende, produktivitet, hÀlsa och ekonomi. Syftet med litteraturstudien Àr att ta reda pÄ vilka för- och nackdelar det finns med konventionell pro-duktion av grisar utomhus och konventionell produktion inomhus. Skillnader i beteende och hÀlsa som hÀrrör frÄn produktionssystemen diskuteras i arbetet.

VĂ€rmeförbrukningen för smĂ„hus minskar varje Ă„r genom att hus med allt tĂ€tare och bĂ€ttre klimatskal byggs. Vid en lĂ€gre vĂ€rmeförbrukning Ă€r frĂ„gan om de traditionella metoderna för vĂ€rme och ventilation Ă€r ett bra alternativ för att upprĂ€tthĂ„lla ett bra inomhusklimat eller kan nya effektivare metoder erhĂ„lla ett liknande inomhusklimat med mindre investeringskostnader.Detta examensarbete Ă€r en förstudie dĂ€r inomhus klimatet studerats genom datorbaserade flödessimuleringar. I studien har en modell för att pĂ„ ett enkelt sĂ€tt anvĂ€nda CFD simuleringar (datorstödda flödessimuleringar) för att studera inomhusklimatet genom att en modell har byggs upp i tre steg för att erhĂ„lla stabila resultat av ett lĂ„genergihus framtaget av Glommershus med avseende pĂ„ konvergens krav och turbulensmodell.Studier pĂ„ olika lösningar för distribution av vĂ€rme har undersökts genom att resultat frĂ„n modeller med radiatorer, golvvĂ€rme samt en luftvĂ€rmepump för tre olika fall pĂ„ utomhus temperatur. Resultatet betraktas med hĂ€nsyn till boverkets regler för nybyggnationer av smĂ„hus.I resultatet framkom att bygga upp modellen i tresteg Ă€r att föredra vid CFD-simuleringar för ett lĂ„genergihus genom att en rad tidsbesparande detaljer görs. Även att CFD som simulerings verktyg kan anvĂ€ndas för att utvĂ€rdera olika lösningar för vĂ€rme och ventilation pĂ„ ett smidigt sĂ€tt.Vid radiatorer och golvvĂ€rme visar resultatet pĂ„ att temperatur gradienterna horisontellt varierar mycket lite.

I det nÀrmaste fri tillgÄng till fossila brÀnslen som olja och stenkol har varit en förutsÀttning för den industriella revolutionen i vÀstvÀrlden och östra Asien. Den storskaliga anvÀndningen av fossila brÀnslen har dock resulterat i att halten av koldioxid i atmosfÀren har ökat. Koldioxid Àr atmosfÀrens viktigaste vÀxthusgas och den ökande halten hÄller pÄ att förÀndra jordens klimat. Denna studie fokuserar pÄ hur samhÀllena i Sverige och andra lÀnder kommer att pÄverkas av klimatförÀndringen. De andra lÀnderna Àr NederlÀnderna i nordvÀstra Europa och nordafrikanska Sahel, som inkluderar flera stater.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrarna vid UmeÄ universitet uppfattar den egna kompetensutvecklingen samt hur deras uppfattningar stÀmmer överens med universitetets pedagogiska handlingsplan. De forskningsfrÄgor vi hade för avsikt att undersöka var: (1) hur ser möjligheterna ut till kompetensutveckling, (2) existerar det en överensstÀmmelse mellan kompetensutveckling och arbetsuppgifter, (3) vad skapar motivation och drivkrafter till kompetensutveckling och (4) hur stÀmmer berÀttelserna överens med universitetets pedagogiska handlingsplan; dess mÄl och aktiviteter? För att fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor har vi genomfört sju semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen Àr lÀrare frÄn personalvetarprogrammet som representerar sex olika institutioner vid den samhÀllsvetenskapliga fakulteten.Resultaten visar att möjligheterna till kompetensutveckling Àr stora vid den samhÀllsvetenskapliga fakulteten. Det finns stora möjligheter att sjÀlv pÄverka sin kompetensutveckling, förutsatt att individen Àr drivande i frÄgan.

Due to human influences on the climate an increase in Earth's mean temperature is today an accepted conception. With a rising temperature discussions have started how the climate in an area will change in the future. Equally interesting and important is it also to study the precipitation in an area. Precipitation is the factor, next to temperature, that affects most how a climate in an area looks like and feels. Since precipitation is connected to evaporation the latter parameter is also of interest to study.