Syftet med undersökningen har varit att kartlÀgga de viktigaste nationalsocialistiska rörelserna i Sverige mellan Ären 1924 - 1950. Tonvikten i undersökningen har lagts pÄ Ären 1930 ? 1936 dÄ nationalsocialismen i Sverige anses ha haft sin höjdpunkt. De frÄgestÀllningar som besvarats Àr följande. Hur sÄg partibildningarna och deras aktiviteter ut och vilka personer lÄg bakom dessa? Vilka politiska krav pÄ samhÀllet stÀllde de nationalsocialistiska partierna? Hur mycket respektive litet inflytande fick nationalsocialisterna i samhÀllet och varför? Vilken pÄverkan hade nationalsocialisterna pÄ riksdagsdebatten? Vilket politiskt- och samhÀlleligt klimat rÄdde under den tid dÄ nationalsocialisterna hade sin höjdpunkt? Vilken syn hade statsmakten pÄ nationalsocialisterna och vilka ÄtgÀrder vidtogs mot dem? Metoden har varit att genom kvalitativa litteraturstudier och kompletterande arkivundersökningar fullgöra syftet och besvara ovanstÄende frÄgestÀllningar.

AbstractTitle: The war in Afghanistan ? a necessary evil? (Kriget i Afghanistan ? ett nödvÀndigt ont? En kritisk diskursanalys av New York Times stÀllningstagande till och framing av kriget i Afghanistan)Number of pages: 41 (41 including enclosures)Authors: Jenny HÀggmark, Madeleine JanssonTutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall term 2011University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/aim: Our main goal with this paper is to examine and describe how The New York Times have framed the war in Afghanistan in their editorials, and how their position on the war is reflected in the editorials. We are also interested in finding out if their position on the war has changed during the ten years of war. Are the New York Times editorials characterized by peace or war journalism?Material/Method: To fulfill our aim with this paper we are going to use a qualitative method of content analyzes, the critical discourse analysis, when we analyze the editorials selected.

Titel: Ämnen pĂ„ agendan. En analys av pressmeddelanden frĂ„n LĂ€nsstyrelsen i VĂ€straGötalands lĂ€n.Författare: Ida Lenhoff och Lisa SahlĂ©n.Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap.Termin: VĂ„rterminen 2013.Handledare: Jan Strid.Sidantal: 46 sidor.Syfte: Att analysera det genomslag som LĂ€nsstyrelsen i VĂ€stra Götalands lĂ€nspressmeddelanden fĂ„tt, frĂ„n 1 mars 2012 till 1 mars 2013, i tre olika dagstidningar i lĂ€net.Metod och material: Kvantitativ innehĂ„llsanalys. 78 pressmeddelanden frĂ„n 1 mars 2012 till1 mars 2013 i de tre dagstidningarna Göteborgs-Posten, BohuslĂ€ningen och Mariestads-Tidningen.Huvudresultat: Huvudresultatet i undersökningen av LĂ€nsstyrelsen i VĂ€stra Götalands lĂ€n visade att 28 pressmeddelanden av 78 utskickade genererade 36 artiklar i de tre undersökta tidningarna. Fördelning av artiklar mellan de tre tidningarna var jĂ€mn och den artikelstorlek som blev mest publicerade var notiser. Den kategori som det skrevs flest pressmeddelandenom var djur och natur, men procentuellt sett genererade pressmeddelandena om miljö och klimat flest artiklar.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om kristna kvinnor riskerar att hamna i ett socialt utanförskap i och frÄn dagens sekulariserade samhÀlle. Detta genom att göra halvstrukturerade djupintervjuer med kvinnor frÄn olika kristna församlingar. För arbetet med empirin anvÀnde jag mig av tematisk analys och för att förstÄ och analysera materialet anvÀnde jag mig av teorierna stigma och skam samt utgick ifrÄn ett genusperspektiv. Studien visade att den svÄraste tiden för de kristna kvinnorna var tonÄren, en period som prÀglades av bÄde identitetssökande och ett fördomsfullt klimat. Flera av informanterna hade mött lÀrare som upplevdes som negativt instÀllda till kristendomen och som sÀrskiljt och urskiljt kvinnorna pga deras religion.

Vad Ă€r en hipster? Hipstern omges av diffusa och svĂ„rdefinierade beskrivningar. Hipsterns egna ovilja att etikettera sig sjĂ€lv som hipster bidrar till att fenomenet Ă€r svĂ„rfĂ„ngat. PĂ„ grund av detta vĂ€cks frĂ„gor kring fenomenet: Finns egentligen hipstern och vad innefattar hipsterfenomenet? Är det en subkultur eller inte? Är det nojiga och sjĂ€lvcentrerade individer? Eller individer med en kulturell, autentisk och framförallt unik smak och raffinerad kĂ€nsla för stil? Syftet med denna studie Ă€r att analysera och belysa mönster i medias framstĂ€llning samt konstruktion av hipstern och bidra med en djupare förstĂ„else för vad hipsterfenomenet innebĂ€r.

Bakgrund och problem: FrÄn Är 2005 har reglerna avseende goodwill förÀndrats för de svenska noterade företagen, genom införandet av IFRS. Regelverket har tidigare inneburit Ärliga avskrivningar av goodwill, vilket inte Àr tillÄtet lÀngre, utan numera ska Ärliga nedskrivningsprövningar av goodwill göras. De nya reglerna har resulterat i att goodwill har blivit ett omdebatterat Àmne pÄ grund av de fÄ nedskrivningar som görs och som inte anses spegla de förÀndringar i konjunkturen som finanskrisen har gett upphov till de senaste Ären. TvÀrtom ses allt högre goodwillposter redovisas i de svenska företagen.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det i finanskrisens spÄr gÄr att urskilja nÄgra mönster avseende Large Cap-företagens nedskrivningar av goodwill, samt undersöka förhÄllanden mellan goodwill och utvalda poster frÄn företagens balans- och resultatrÀkningar.AvgrÀnsningar: I uppsatsen undersöks företagen pÄ Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Vissa företag frÄn listan finns inte representerade i undersökningen pÄ grund av att de under undersökningsperioden inte haft redovisad goodwill, inte följt IFRS eller haft brutet rÀkenskapsÄr.Metod: Genom en kvantitativ metod granskades 42 företags Ärsredovisningar under de undersökta Ären 2007-2010.

Syfte:Att bidra med nya kunskaper inom intern kriskommunikation och hur den kan bli meningsskapande, genom att granska vilken roll den formella och informella kommunikationen samt kulturen spelar i samband med en kris.? Hur fungerade kriskommunikationen?? Hur skapar medarbetarna mening i en krissituation?? PÄverkar kulturen hur medarbetare upplever krisen?Metod:Forskningen har genomförts med hjÀlp av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, med medarbetare pÄ SamhÀllsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka Kommun.Resultat:Medarbetares syn pÄ en kris Àr beroende av hur den formella informationen ges och hur mycket förtroende man har för dem som informerar, samt hur tydlig informationen Àr. Vidare pÄverkas det formella budskapet av hur medarbetare genom informell kommunikation och interaktion gemensamt tolkar budskapet och skapar mening. Jag har Àven kommit fram till att kulturen pÄ en organisation Àr avgörande för hur medarbetare agerar och reagerar. Har man en dysfunktionell kultur med bristande lojalitet och förtroende mellan anstÀllda kan det vara en bidragande orsak till att medarbetare sviker sin arbetsplats och sina medarbetare.

Sveriges riksdag Àr övertygad om att utslÀppen av vÀxthusgaser mÄste minska för att mÀnniskans pÄverkan pÄ klimatsystemet inte blir farlig (NaturvÄrdsverket, 2011). I Uppsala har kommunfullmÀktige beslutat om att de totala utslÀppen av vÀxthusgaser per innevÄnare ska vara 45 % lÀgre Är 2020 jÀmfört med Är 1990 (Uppsala kommun, 2011e). För att bland annat kunna utvÀrdera och utveckla energisystemanalyser har Uppsala kommun, SLU och Vattenfall ett samarbete kring modellering av Uppsalas energisystem och klimatpÄverkan. I detta arbete har programvaran LEAP (the Long range Energy Alternatives Planning system) anvÀnts för att utveckla en sÄdan modell. Modellen innehÄller ett nulÀge (som speglar Uppsalas energisystem sÄ som det sÄg ut Är 2008-2009), ett referensscenario för möjlig utveckling fram till Är 2030, och ett aktörsscenario dÀr specifika ÄtgÀrder/mÄl (frÄn Uppsala kommun och Vattenfall) för att fÄ ned utslÀppen av vÀxthusgaser modellerats. Resultaten frÄn modellkörningen visar att kommunens mÄl om 45 % mindre per capita utslÀpp av CO2e Är 2020 inte uppnÄs i vare sig referens- eller aktörsscenariot..

I föreliggande arbete har mÀtningar och utvÀrderingar av kvistreaktioner utförts. MÀtningar av kvistkrypning har utförts pÄ furubrÀder och mÀtningar av kvistsprickor i högtemperaturtorkad gran. En fÀltstudie innehÄllande en nulÀgesanalys och probleminventering följdes av ett antal provtorkningar. Torkningsförloppen filmades med en videokamera för att detektera nÀr under torkningen som kvistarna kröp. Torkningsscheman togs fram med hjÀlp av ett torkningssimuleringsprogram samt med hjÀlp av erfarenheter frÄn industrin.

Metod: Vi genomför en eventstudie dÀr publicerad ryktens effekt studeras under en specifik hÀndelseperiod. DÀrmed ges möjlighet att kunna pÄvisa om det förekommer överavkastning pÄ grund av rykten. Den eventuella överavkastningen berÀknas med hjÀlp av marknadsmodellen. Empiri: Undersökningen baseras pÄ 186 positiva rykten ur AffÀrsvÀrldens ryktesspalt Börsgolvet under tidsperioden 2004-2007. Slutsatser: Undersökningen fann att positiva rykten genererar en positiv överavkastning pÄ kort sikt, om Àn i blygsam skala. Den kategori av rykten som generar högst överavkastning Àr rykten om att företaget Àr en uppköpskandidat .

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av vÄrdhundar/terapihundar i svensk rehabilitering. Interventionerna med vÄrd/terapihundarna benÀmndes hundassisterad intervention men den arbetsterapeutiska rehabiliteringsprocessen inkluderar Ànnu fler faktorer, exempelvis utredning. Nio arbetsterapeuter deltog i studien och semistrukturerade intervjuer anvÀndes för att samla in data. Data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema, VÄrdhunden skapar delaktighet i och efter rehabiliteringen, bildades med tre tillhörande underkategorier.

Ämnet uppsatsen behandlar Ă€r redovisningsrĂ€tt. BĂ„de juridik och redovisning Ă€r tvĂ„ delar som gĂ„r in i varandra. Syftet har varit att undersöka hur domstolarna dömer i fall dĂ€r god redovisningssed behandlas, med fokus pĂ„ nĂ€r RegeringsrĂ€tten, RegR, och BokföringsnĂ€mnden, BFN, inte Ă€r överens. BFN Ă€r en statlig myndighet som Ă€r upprĂ€ttad för att utveckla god redovisningssed. De avlĂ€mnar pĂ„ begĂ€ran yttranden till domstolar i fall om god redovisningssed.De presenterade fem rĂ€ttsfallen Ă€r alla prejudikat, dvs.

Media has a big actuating power over the public opinion. The image of reality that media choose to reproduce will affect the recipient view of reality. The case about Thomas Quick and its associated news coverage has been used as an example to illustrate the problematization regarding media imag-es and media framing attempt. The purpose of this essay was to illuminate how daily and evening newspapers works with various framing methods.The theoretical framework for this essay will discuss the media framing theory and its ramification attribute framing theory. This laid the foundation for the research question.

Innan företag ska penetrera en marknad Àr det viktigt att de har tillrÀckligt med information om vilka möjligheter och hot marknaden stÄr inför samt vilka behov företagen pÄ marknaden har. Denna magisteruppsats syftar till att utreda framtids-utsikterna inom branscherna solenergi och vÄgkraft samt identifiera OEM-företagens behov inom dessa branscher. Det verktyg vi har anvÀnt för att utreda branschernas framtidsutsikter Àr delar av SWOT-modellen, dÀr fokus har lagts pÄ externa faktorer som pÄverkar en marknad. För att identifiera OEM-företagens behov har vi anvÀnt teorier kring OEM-marknaden och OEM-företags köpkriterier samt ABB:s egen erfarenhet och kunskap om denna marknad.För att ge en informationsrik och heltÀckande bild har vi genomfört intervjuer med Energimyndigheten och OEM-företag inom branscherna solenergi och vÄgkraft, dÄ de besitter kunskap om vilka möjligheter och hot branscherna stÄr inför. Vidare har intervjuer genomförts med OEM-företagen för att fÄ information om vilka behov företag inom dessa branscher har.Med anledning av ett ökat intresse och medvetenhet kring klimat-förÀndringarna har politiska mÄlsÀttningar satts upp och ÄtgÀrder vidtagits för att hejda klimat-förÀndringarna och öka anvÀndningen av förnyelsebara energikÀllor.

Dematerialiseringen av konsten Àr inget nytt fenomen, den har pÄgÄtt lÀnge. Under konceptkonsten ansÄg mÄnga att konsten Àr en idé och tankeprocess som inte alltid behöver materialiseras. I samtidskonsten Àr verken allt oftare virtuella eller relationella och nomadism och impermanens betraktas som progressiva egenskaper. Dematerialiseringen av konsten Àr parallell med annan dematerialiserande samhÀllsutveckling och immateriell form utvecklas pÄ internet och i virtuella vÀrldar. Konstens dematerialising för med sig förÀndrade konstnÀrsroller.