Bakgrund: ledarskap beskrivs som en av de tre hörnstenarna i sjuksköterskans yrkesroll. Forskning visar att ledarskap Àr en del av yrket mÄnga nyutexaminerade sjuksköterskor kÀnner sig oförberedda pÄ och att det kan vara svÄrt att ta den arbetsledande rollen pÄ arbetsplatsen. Syftet: att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av vilka förberedelser de hade fÄtt frÄn utbildning samt vilket stöd de fÄtt frÄn arbetsplatsen för att leda det patientnÀra omvÄrdnadsarbetet. Metod: en empirisk intervjustudie, med en semi-strukturerad intervjuguide. Materialet har analyserades med inspiration av kvalitativ innehÄllsanalys.

I takt med upplevelsesamha?llets utveckling sta?ller den kreativa klassen ho?gre krav pa? arbets- upplevelsen. I dagens samha?lle sta?lls a?ven ho?gre krav pa? kreativa lo?sningar i arbetet fo?r att som fo?retag vara konkurrenskraftiga och ligga i framkant. Ma?nga kreativa processer sker i grupp under mo?ten och fo?r att kunna skapa ett kreativt klimat sta?lls ho?ga krav pa? ledaren och att mo?tet a?r va?l fo?rberett och genomta?nkt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och jÀmföra elevers uppfattningar, kÀnslor och motivation till Àmnet matematik. JÀmförelsen sker mellan Ärskurs tvÄ och Ärskurs fem. Studien baseras pÄ tre frÄgestÀllningar: (1) Vad Àr matematik enligt elever i Ärskurs tvÄ respektive fem?; (2) Vilka Àr deras motiv till att göra matematik?; samt, (3) Vilka kÀnslor förknippar de med matematik? Undersökningen har skett genom en enkÀtundersökning vilken har varit uppdelad i tre delar, en kvalitativ del, en kvantitativ del och en bilddel. Anledningen till att vi anvÀnder oss av tre metoder Àr att de olika delarna ska styrka varandra och ge ett mer tillförlitligt resultat.

KapitaltÀckningsregler för banker fick ett mer utarbetat regelverk 2007, Basel II. Avsikten med det nya regelverket var att förbÀttra det tidigare regelverket för bÄde interna och externa aktörer och att fokusera pÄ att sÀkerstÀlla bankernas risker pÄ ett bÀttre anpassat sÀtt efter deras verksamhet. UtvÀrdering av det nya regelverket har haft ytterst lite fokus pÄ vilka effekter Basel II de facto har haft i praktiken. DÄ de Europeiska lÀnderna som ingÄr i G10 nu har följt regelverket drygt tvÄ Är anser vi att det Àr möjligt att utvÀrdera hur de kvantitativa effekterna har satt sina spÄr i bankernas nyckeltal som mÀter lönsamhet och soliditet. Detta har mynnat ut i följande problemformulering och syfte: Har Basel II pÄverkat bankernas lönsamhet och finansiella stÀllning? Studies syfte Àr att med en kvantitativ metod sÀtta upp hypoteser för att undersöka om vi finner nÄgot samband mellan Basel II och bankernas nyckeltal som en effekt av tiden nÀr Basel II implementerades. Studien utgÄr frÄn en deduktiv ansats dÀr tvÄ möjliga hypoteser var: 1) Att medelvÀrdet av nyckeltalen ej skiljer sig efter införandet av Basel II Är 2007.

I den tidigare litteraturen om graffitimÄlare visar det pÄ att det var en mer homogen grupp, graffitin var ny i Sverige och det fanns vÀldigt fÄ stÀllen att hÀmta sin inspiration för sin utveckling som graffitimÄlare sÄ de gjorde vad som visades i Style Wars. PÄ senare tid har det blivit ett hÄrdare klimat med nolltoleransen mot graffiti framförallt i stockholm dÀr de mÄnga av intervjupersonerna i facklitteraturen bor, detta har lett till ett spÀnningssökande dÀr stress Àr en viktig ingrediens för fortsÀttandet av graffitimÄlarna. Det finns graffitimÄlare som hellre mÄlar pÄ lugna vÀggar eller legala vÀggar. GraffitimÄlare har gemensamma nÀmnare i estetiskt förhÄllningssÀtt. Graffiti Àr kulturellt i grund och botten olaglig vilket leder till att graffitimÄlare blir anomiska.

Uppsatsens titel: Att synliggöra det osynliga? en studie om kommunikation i upplevelseföretag-Seminariedatum: 2007-05-30Ämne/kurs: FEK. Kandidatuppsats, VĂ„rterminen 2007Författare: Annika Lindeberg och Hannah MoströmHandledare: Sofia IsbergNyckelord: Upplevelser, vĂ€rde, identitet, image, kommunikation, garantier.Studie objekt: 2 företag inom Turism, 2 företag inom Utbildning och2 företag inom SjĂ€lvförverkligandeSyfte: VĂ„rt frĂ€msta syfte med den hĂ€r studien Ă€r att söka en förstĂ„else för hur upplevelseföretag kommunicerar den upplevelse de sĂ€ljer till marknaden. Ett av vĂ„ra delsyften Ă€r att urskilja likheter eller skillnader mellan företagen i deras sĂ€tt att kommunicera.VĂ„rt andra delsyfte Ă€r att öka förstĂ„elsen kring vad upplevelseföretag bör tĂ€nka pĂ„ vid valet av kommunikationssĂ€tt.Metod: Kvalitativa intervjuer och en dokumentanalys av hemsidor.Teoretisk referensram: Teorier inom Ă€mnesomrĂ„dena upplevelser, vĂ€rde, identitet, image kommunikationskanaler och garantier.Slutsatser: Graden av gripbarhet eller ogripbarhet pĂ„ upplevelsen kan pĂ„verka kommunikationen. Inga branschspecifika kommunikationskanaler har urskiljts.

Denna studie syftar till att ta reda pÄ vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. UtifrÄn dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen Àr att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har anvÀnts.

Denna studie syftar till att ta reda pÄ vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. UtifrÄn dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen Àr att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har anvÀnts.

A new type of forest tree seedling, called mini seedling, has been developed by the University of Dalarna in Garpenberg, Sweden. Compared to traditional containerized seedlings that are grown for 1 ? 2 years, mini seedlings are grown for only 10 weeks. The mini seedlings are small, easily planted, cost effective, and reduce the amount of chemicals used in the nursery. Research has shown that mini seedlings tend to have higher overall survival rates than traditional container seedlings.

I denna uppsats skapar vi en modell för forwardkurvan pÄ den nordiska elmarknaden. VÄrt mÄl Àr attskapa en modell som Àr lÀttanvÀnd och inte krÀver kunskaper om dynamiken hos elpriset. VÄr modellÀr baserad pÄ en modell av Benth, Koekebakker & Ollmar (2007) men justeras med avseende pÄ vÄrakrav om en lÀttanvÀnd modell. Vi validerar vÄr modell och nner att den har möjlighet att föutspÄpriset pÄ ett kvartlaskontrakt med en felmarginal pÄ 1.1 procent. Vi lyckas förutspÄ en sÀsongsvariationutan att specikt ange en funktion för sÀsongsvariationen..

Uppsatsen har ett undersökande syfte dÀr tillÀmpningen av ?Lagen om offentlig upphandling av varor, tjÀnster och byggentreprenader? (LOU, 2007:1091) och ?Lagen om offentlig upphandling inom omrÄdet vatten, energi, transporter och posttjÀnster? (LUF 2007:1092) undersöks med utgÄngspunkt i en decentraliserad kommunal organisation. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om regelverkets utformning och tillÀmpning pÄverkar kommunerna i en riktning mot ett ökat tjÀnstemannainflytande under upphandlingsprocessen. MaktförhÄllandet mellan tjÀnstemÀnnen och lokalpolitikerna under upphandlingsprocessen Àr det förhÄllande som sÀrskilt undersöks. Detta för att kunna förstÄ hur den moderna kommunala organisationen har kommit att utvecklas, i en tid dÄ allt fler kommunala förvaltningsomrÄden upphandlas.

MÀnniskans utslÀpp av miljö och klimatpÄverkande vÀxthusgaser har ökat i snabb takt de senaste hundra Ären. Fler varor produceras, konsumeras och transporteras över hela jorden för att uppfylla de krav mÀnniskor har pÄ sin levnadsstandard. Livsmedelsindustrins roll i utslÀppen Àr betydande, speciellt köttproduktionen, som stÄr för 18 procent av vÀrldens totala vÀxthusgasutslÀpp. Genom att minska den mÀngd kött som ingÄr i mÀnniskors mÄltider och gÄ mot att Àta mer vÀxtbaserat, som inte innehÄller köttprodukter, kan matens miljöpÄverkan minska. Ett viktigt omrÄde Àr offentliga matserveringar, vad som serveras dÀr har en inverkan pÄ mÀnniskors matvanor och deras syn pÄ mat.

Den hÀr studien handlar om vad förskolepedagoger har för synsÀtt pÄ konflikter som pÄgÄr mellan barn i förskolan. I litteraturen tar jag upp perspektiven miljön, pedagogen, barns lek och genus, detta för att fÄ en bakgrund och en förförstÄelse om hur pedagogerna kan tÀnka kring Àmnet konflikter. För att kunna fÄ reda pÄ hur pedagoger ser pÄ konflikter som pÄgÄr mellan barn i förskolan, har jag gjort intervjuer vid en förskola som jag tidigare har haft kontakt med. IntervjufrÄgorna var öppna och tolkningsbara, vilket gjorde att intervjuerna fortlöpte som ett samtal. De hÀr intervjuerna har jag sedan transkriberat för att kunna urskilja ett antal nyckelbegrepp och teman.

Polisen i Sverige har ett relativt högt förtroende bland allmĂ€nheten (BRÅ, 2007). Det Ă€r av stor vikt att polisen har ett stort förtroende i samhĂ€llet, för att samarbetet mellan polis och allmĂ€nhet skall fungera vĂ€l samt att brott skall anmĂ€las (BRÅ, 2007). Men efter hĂ€ndelser som den i RosengĂ„rd, december 2008, ligger det nĂ€ra till hands att fundera över hur samhĂ€llet ser pĂ„ polisen. Antagligen pĂ„verkas allmĂ€nhetens förtroende negativt dĂ„ enskilda poliser uttalar sig sĂ„ starkt nedsĂ€ttande om andra mĂ€nniskor som i detta fall. Medias intensiva rapportering gör att fĂ„ undkommit hĂ€ndelsen i RosengĂ„rd.Syftet med följande studie var att beskriva allmĂ€nhetens förtroende för polisen samt hur detta kan pĂ„verkas av medias rapportering.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka tankar som finns angÄende helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att fÄ reda pÄ detta intervjuades tvÄ rektorer och Ätta lÀrare som fick ge sin syn pÄ den kommande reformen. De tillhörde tvÄ olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv instÀllning till reformen men att det yrkesförberedande programmet Àr mer positivt instÀllda Àn det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen..