Det samhÀlle vi lever i idag Àr en förÀnderlig vÀrld, nÄgot som bÄde Àr positivt och negativt. Till de negativa sidorna hör ett hÄrdare samhÀllsklimat med en ny typ av organiserad, grövre brottslighet. Detta fick till följd att justitieminister Beatrice Ask i december 2007 lade fram ett kommittédirektiv dÀr hon ville se en utredning om möjligheten för svensk polis att anvÀnda sig av nya provokativa ÄtgÀrder. DÄ vi skall bli poliser och detta var ett relativt okÀnt omrÄde för oss tyckte vi att det var intressant och vÀrt ytterliggare studier. Vi valde att titta pÄ begreppen bevis- och brottsprovokation som utgör tvÄ provokativa ÄtgÀrder bland flera.

Titel: Value stream mapping in practice ? A case study at Light MyFireAuthors: David Rydman and Tomas ÖnnemarMentor: Veronica Ülgen SvenssonExaminer: Åsa GustafssonBackground: Companies push their prices in today's markets to be competitive, which means that companies need to find ways to reduce costs while maintaining profits. (Cudney, 2009) According to Bergman and Klefsjö 2007, the basic rule of quality improvement says "there is always a way to achieve higher quality at a lower cost". One way is to improve a company's processes to get a more efficient flow and improvements that may cut costs. (Bergman & Klefsjö, 2007) Why it's important to look at the processes are that they often contain waste that can be eliminated.

I denna rapport jÀmförs ett antal fria statistiska programvaror som gick att finna pÄ och ladda ned frÄn internet under vÄren 2007. Programmen som valts ut att ingÄ i denna studie ska ha uppfyllt följande krav:- heltÀckande statistiskt program- helt kostnadsfritt- ingen prova-pÄ-variant- kompatibelt med Windows XP (32-bitar) eller Windows Vista (64-bitar). De program som efter utsortering kom med i jÀmförelsen visade sig vara av ytterst skiftande inriktning och innehÄll. Detta stÀmde inte alla gÄnger överens med den beskrivning som hemsidor eller tidigare jÀmförelser gett. Samtliga programvaror har jÀmförts, dels genom att studera om nÄgra förbestÀmda analyser gÄr att genomföra och dels genom ett allmÀnt intryck om hur programmen Àr att arbeta med.

Bakgrund och problem: JÀmstÀlldhet Àr ett aktuellt Àmne som diskuteras bland bÄde forskare och medier. Revisionsbranschen anses som en jÀmstÀlld bransch samtidigt som undersökningar visar att kvinnor i de större företagen inte uppfattar den sÄ jÀmstÀlld som den genom könsfördelningen verkar vara. Forskare menar att det Àr viktigt att följa hur information om kvinnor och mÀn redovisas i företags Ärs- och hÄllbarhetsredovisningar för att se hur uppfattningar förÀndras över tid. Studier har genomförts i syfte att se hur företag redovisar sociala faktorer, sÄsom jÀmstÀlldhet, men dessa finnes underrepresenterade i Sverige vilket leder fram till studiens problemformulering: Vad redovisar större svenska revisionsbyrÄer om jÀmstÀlldhet i sina Ärs- och hÄllbarhetsredovisningar och hur har denna redovisning förÀndrats frÄn rÀkenskapsÄr 2007/2008 till och med rÀkenskapsÄr 2011/2012? Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva vad större revisionsbyrÄer i Sverige redovisar om jÀmstÀlldhet i sina Ärs- och hÄllbarhetsredovisningar för att fÄ bÀttre insikt i denna redovisning.

Due to soft grounds in combination with seasonal variation in soil humidity, there is a lack of stands that are possible to cut during spring and autumn in some geographical regions. For Holmen Skog this sometimes means that a large proportion of the contracted private forest is cut during the winter when the ground is frozen. One consequence of this is that the proportion of winter stands in the stand bank of own forest increases while spring and autumn stands becomes a scarcity. This in combination with milder winters, especially when there is a long period of reduced bearing capacity in spring or autumn, means that the situation rapidly can become critical. The overall goal with this study was to generate basic data for decision support in the work to achieve a sustainable distribution between own forest and contracted private forest in the stand bank. The study took place at Holmen Skog, district of UmeÄ, during autumn 2007 and was based on interviews and an analysis of harvest planning and delivery data. The study showed that there is a problem with how the cutting is distributed between own and contracted private forest during the year and that it foremost is the proportion of winter thinning of own forest that has increased in the stand bank.

I vÄr studie har vi undersökt utrikesjournalistikens förÀndring under de senaste tio Ären, med fokus pÄ mÀngden material och varifrÄn materialet kommer. Vi anser att utrikesrapporteringen har en betydelsefull roll, eftersom den bidrar till att vi förstÄr vÄr omgivning och vÀrlden vi lever i. DÀrför vill vi undersöka om, och i sÄ fall hur, materialet pÄ utrikessidorna har minskat.I vÄr studie ingÄr tre svenska morgontidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. Vi studerade artiklarna pÄ utrikessidorna under en vecka Ären 2002, 2007 och 2012 utifrÄn följande utgÄngspunkter: VarifrÄn kommer utrikesnyheterna rent geografiskt? Hur mycket material kommer frÄn tidningarnas egna korrespondenter respektive hur mycket köps in frÄn nyhetsbyrÄerna?För att besvara frÄgestÀllningarna gjorde vi en kvantitativ innehÄllsanalys av 785 utrikesartiklar i de tre tidningarna.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur passivhus eller sÄ kallade nollenergihus skiljer sig i funktion samt uppbyggnad frÄn konventionella hus.I vÄr undersökning tar vi upp hur utformning, orientering, material samt ett vÀl fungerande klimatskal pÄverkar energiförbrukningen.Vi har tittat nÀrmare pÄ faktorer som sparar energi samt hur ett typiskt passivhus Àr uppbyggt. För att se hur teorin fungerar i praktiken har vi tittat nÀrmare pÄ befintliga passivhus, nÀmligen de pÄ Oxtorget i VÀrnamo.Vi har kommit fram till att passivhus fungerar och vi anser det som vÀldigt viktigt att man fortsÀtter driva fram arbetet och informera om dess betydelse för miljön.Passivhus blir mer och mer uppmÀrksammat. De Àr nÄgot dyrare att bygga, men man tjÀnar in det i lÀngden. Lönsamheten Àr dock inte det viktigaste utan kÀnslan av att man gör nÄgot bra för miljön..

I LÀroplanen för förskolan 98 rev 2010 stÄr det att ett jÀmstÀlldhetsarbete ska genomsyra verksamheten men forskning visar att man fortfarande behandlar flickor och pojkar olika. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personalen pÄ en förskola arbetar med genus och se om det uppstÄr nÄgra dilemman i arbetet. Studien har gjorts pÄ en förskola i en mindre kommun i SkÄne. Metoden som vi anvÀnder oss av Àr kvalitativa intervjuer samt observationer. Resultatet i vÄr studie visar att personalen sÀger sig arbeta genusmedvetet och materialet pekar Àven pÄ att det rÄder ett klimat pÄ förskolan dÀr barnen utmanar de stereotypiska könsmönstren.

Alsters förskola öppnade sin verksamhet i oktober 2013. Eftersom det Àr sÄ pass nybyggt har det inte genomförts nÄgon utvÀrdering av inomhusklimatet. DÀrför vill Karlstads kommun genomföra denna undersökning. Undersökningen inriktar sig mot termisk komfort och luftkvalitet.Alsters förskola Àr byggd för att uppfylla Forum för energieffektiva byggnaders (FEBYs) krav för passivhus frÄn Är 2009. Om kraven uppfylls kommer Alsters förskola att vara den första förskolan i Sverige som uppnÄr de kraven.

I skolan uppstÄr dagligen olika konflikter emellan elever, dÀrför ar det viktigt att ha bra strategier för hur de skall hanteras. Olika faktorer pÄverkar ocksÄ hur hanteringen av dessa konflikter ser ut, bland annat vad konflikten handlar om och nÀr under skoldagen som den intrÀffar.Studien tar reda pÄ vilka strategier som nÄgra pedagoger anvÀnder sig utav, samt hur deras förebyggande arbete ser ut för att undvika att onödiga konflikter uppstÄr. Syftet Àr att ta reda pÄ nÄgra olika strategier och reflektera över dessa.Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med fem stycken pedagoger. Intervjuerna har jag sedan analyserat mot min teori.Mitt resultat visar pÄ att arbetet med att skapa ett gott klimat i klassrummet Àr ett stÀndigt pÄgÄende arbete. NÀr det gÀller pedagogernas strategier vid en konfliktsituation ser de lite olika ut beroende pÄ situationen.

I vÄrt samhÀlle anvÀnder sig mÀnniskor av könsmarkörer för att markera sin könstillhörighet. För barn Àr fÀrger det mest tillgÀngliga sÀttet att bÄde att visa sitt eget kön med och lÀttare kunna dela in andra barn i flickor och pojkar. Syftet med vÄr studie var att vÀcka tankar hos barnen om att de inte behöver begrÀnsas utifrÄn det socialt konstruerade könet, genus, nÀr det gÀller fÀrger som könsmarkör. Genom olika aktiviteter skapade vi möjligheter för barnen i studien att samtala om, reflektera kring och anvÀnda fÀrger som de annars möjligen skulle valt bort. Resultatet visade att det finns en ambivalens hos barnen i deras förhÄllande till vissa fÀrger.

2007, Swedish television, ?Uppdrag granskning,? aired their story about ?Louise? from Vetlanda. A drug dependent father had gotten custody of his daughter and sexually abused her from the age of 10 to 15. The local social services got several notifications about Louise suffering of negligence, and did investigate the family several times without taking any actions to protect her. At one time, father and daughter were living in his trailer placed in a gravel pit, and the police worried about her and called social services, because it was below cero degrees outside.

VÀder och klimat finns alltid i verkliga livet och ofta i spel. Men i spelen Àr det inte alltid vÀdret fungerar som det gör i verkligheten. Man kan sÀga att det finns tre kategorier av vÀder/klimatpÄverkan pÄ karaktÀrer i spel. En dÀr vÀdret/klimatet inte pÄverkar karaktÀren, en dÀr gameplay pÄverkas av det och en dÀr karaktÀren ocksÄ pÄverkas. Vilken av dessa nivÄer föredrar de som spelar? Genom att skapa tre nÀstan identiska animationer med karaktÀren Super Mario, med dessa nivÄer som skillnaderna, testas detta i denna studie.

I uppsatsen utvÀrderas projektet VÀgen in, som drevs av socialförvaltningen i Enköpingskommun 2007?2008. Deltagarna i projektet var individer med missbruksproblematik, oftatillsammans med en historia av kriminalitet och/eller psykisk ohÀlsa. Syftet med studien Àr attundersöka vilka kostnader och utfall VÀgen in har gett upphov till i jÀmförelse medsocialtjÀnstens tidigare insatser för deltagarna, sett ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv.Bakgrunden till studien Àr att det i princip saknas samhÀllekonomiska utvÀrderingar avmissbruksvÄrd. I studien jÀmförs samhÀllets kostnader för deltagarna tvÄ Är innan projektet(2005-2006) med motsvarande kostnader under projekttiden (2007-2008).

Det finns elever som trycker ner andra i sin omgivning. NÀr det Àr dags för rast finns det de som sÀger ?vad Àcklig du Àr? och skrattar Ät sin jÀmnÄriga skolkamrat. Samtidigt sprider sig nya tekniker som gör skolan Ànnu mer försvarslös mot mobbning Àn tidigare. Inte ens i det egna hemmet kan ett barn vara garanterad att fÄ slippa sin plÄgoande.