I takt med ökad globalisering och ökat ekonomiskt utbyte mellan lÀnder vÀrlden över blir det allt viktigare att kunna jÀmföra information i företagens finansiella rapporter. I Europa har ett led mot ökad jÀmförbarhet varit krav pÄ börsnoterade företag att följa IFRS, vars mÄlsÀttning Àr att skapa en redovisning som Àr jÀmförbar och harmoniserad pÄ global nivÄ. 2007 infördes IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, som utvecklades dÄ krav pÄ riskupplysningar inte var tillrÀckliga i tidigare regelverk. Vid införandet fick regelverket större effekt pÄ banksektorn Àn andra branscher, dÄ bankernas totala tillgÄngar och skulder i genomsnitt 90 % utgörs av finansiella instrument. Banker har en central roll i samhÀllet och en koppling till alla individer pÄ ett eller annat sÀtt.VÄr studie syftar till att undersöka hur banker pÄ den svenska bankmarknaden lÀmnar riskupplysningar enligt kraven frÄn IFRS 7, samt hur svenska banker riskupplyser i jÀmförelse med de utlÀndska bankerna.

This thesis studies how the Swedish government articulates social exclusion within the spring budget of 2007. Through a discourse theoretical approach, inspired by Ernest Laclau and Chantal Mouffe, the empirical findings are reconstructed through the nodal point of labour and two chains of equivalence, based upon the duality between employment and unemployment. By viewing social exclusion as a phenomenon concerning discourse, identity and politics, this duality forms the basis of a deconstructive and hegemonic analysis.I argue that the term social exclusion is a powerful and flexible political concept in that it obscures ideological assumptions and objectives as well as draws attention away from alternative social concepts. Throughout the thesis social exclusion is stressed as a social category constituting the relation between individual and society. Hence I argue that it is of vital importance that the values underlying its usage are made explicit and that social exclusion as a floating signifier is made an object of academic analysis..

Energiarbete handlar inte bara om att energieffektivisera byggnaderna utan Àven om att skapa platser med god energi som gör att vi mÄr bra och vill vistas dÀr. Vid energi- och miljöarbete dÀr utemiljön Àr det centrala arbetsmaterialet kan man fÄ fl era synergieffekter. Energi finns överallt. Det handlar inte bara om att gröna tak och vÀggar kan ha en isolerande funktion, utan pÄ köpet fÄr man mer funktionsanpassade utemiljöer som kan förbÀttra livsmiljön.Genom att klimatplanera, som innebÀr att vi pÄ smarta sÀtt planerar utemiljön och anvÀnder oss av trÀd, buskar, klÀttervÀxter, grönytor, dagvatt en och refl ekterandematerial kan vi minska behovet av energi egentligen utan att förÀndra vÄrt beteende. DÀremot behöver vi dessutom Àndra vÄrt beteende för att uppnÄ en större effekt av klimatplaneringen.

My thesis is a study of how the perception of booktalk aimed at kids and youngsters in the Swedish educational system has changed between 1932 and 2007. A discursive reading of articles in the magazine Biblioteksbladet provides the basis for my investigation. The thesis argues that an older "authoritaritan" and "traditional" discourse has given way for a more modern, "anti-authoritaritan" and "lust"-directed discourse. The older discourse was designed to make sure that young people were provided with a certain well-defined quantity of "approved" literature. The new discourse stresses the importance of fostering kids and youngsters with a positive and enthusiastic attitude towards reading in general.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som finns för elevers delaktighet inom skolans ramar dÄ den skola vi har bygger pÄ skolplikt snarare Àn frivillighet. Det projekt som ligger till grund för undersökningen Àr ett skolprojekt som genomfördes under hösten 2011 med en sjundeklass pÄ en skola i Malmö. Projektet handlade om MÀnniskan och samhÀllet och innehöll estetiska processer och estetiska produktioner. Min empiri Àr kopplad till en elevgrupp med som arbetade fram ett radioprogram som utspelade sig i framtiden. Jag anvÀnder mig av litteratur som Àr relevant för studien. Teorier om deltagarkultur och ÄskÄdarkultur Àr exempel pÄ begrepp som jag funnit i litteraturen och som jag satt i relation till det förhÄllande eleverna har till sin estetiska produktion och sina estetiska processer.

Idag leds företag av tre hörnstenar: kommunikation, informations- och dokumenthantering. Dessa begrepp hör ihop och förutspÄr framtiden för företaget. Detta Àr Àven Àmnet som denna rapport berör. Rapporten beskriver 10 poÀngs examensarbete, som utförts som en del i vÄr utbildning.Kommunikation Àr alltsÄ en mÀnsklig handling, nÄgot som vi gör och information Àr det vi utbyter genom att kommunicera med varandra. Information Àr nÄgot som finns överallt idag och berör oss alla pÄ olika sÀtt och vis.

Uppsatsen Àr producerat och examinerad under 2007.

Studiens syfte var att undersöka observationsmaterialen LÀsutvecklingsschema (Allard, Rudqvist & Sundblad, 2001), Relationsutvecklingsschema (Erixon et al. 2007) och Tidig registrering av sprÄkutveckling (Espenakk et al. 2013) i förhÄllande till vad Lpfö98/10 tillskriver uppdraget. Genom att anvÀnda en kvalitativ innehÄllsanalys, med frÀmsta fokus pÄ observationspunkterna, var avsikten att synliggöra vilken sprÄksyn som konstrueras i materialen ur ett en- och flersprÄkigt perspektiv. Genom att anvÀnda Vallberg Roth och MÄnssons (2010) didaktiska frÄgor undersöktes materialet utifrÄn vem som bedömn, vad för nÄgot som ska bedömas och varför detta bör ske. Det sociokulturella perspektivet har agerat teoretisk ram för analysen.

I ett klimat med kraftigt stigande fastighetspriser, rekordhög hushÄllsskuldsÀttning och sjunkande rÀntemarginaler för hypoteksbolagen ter sig en analys av potentiella kreditförluster för hypoteksbolagen som tÀmligen aktuell. Denna kandidatuppsats syftar till att studera hypoteksbolagens kreditrisk för utlÄning till privatpersoner med bostÀder som sÀkerhet. Analysen genomförs genom studier av utvecklingen pÄ bolÄnemarknaden, lÄntagarnas skuldsÀttning och ekonomiska marginaler samt utvecklingen för bostadspriserna. I uppsatsen framstÄr kreditrisken för hypoteksbolagen som begrÀnsad. Framförallt som en följd av att merparten av hushÄllen bedöms ha goda marginaler.

Arbetet undersöker hur förhÄllningssÀttet till vinterklimatet i stadsbyggande har utvecklats samt hur vintern och dess relation till stadsbyggande pÄverkar anvÀndningen och den fysiska utformningen av staden. En bredare litteraturstudie har genomförts och sedan kompletterats och exemplifierats i en fallstudie av LuleÄ.Resultatet visar att det finns en grundhÀnsyn till en plats specifika klimat i det traditionella byggandet, men den blev överkörd av den stora urbaniseringen som startade efter andra vÀrldskriget. Utformning och design av vÄra stÀder har istÀllet styrts av ekonomi och industriell tillvÀxt. Idag har ökande klimatförÀndringar och miljöproblem lett till ett vÀxande fokus och medvetenhet kring klimatfrÄgor dÀr Àven vinterns förutsÀttningar fÄtt en tydligare stÀllning inom stadsbyggande, framför allt i norra Sverige.AnvÀndningen av staden Àndras under vintern dÄ bÄde intensiteten och typen av aktiviteter förÀndras. Klimatet gör att man inte tillbringar mer tid Àn nödvÀndigt utomhus.

Denna uppsats utreder den svenska skogsavverkningens utveckling mellan 1950-2007. Under denna period mekaniserades avverkningen, vilket ledde till en förÀndrad verklighet för skogsbranschen, dess anstÀllda samt de skogsrika regionerna i frÀmst Norrland. Med hjÀlp av nationell statistik och överskÄdliga figurer, framkommer i uppsatsen en tydlig bild av denna förÀndring. Mekaniseringen ledde till arbetslöshet, förÀndrade yrkesroller och stark utflyttning frÄn skogsrika kommuner. Emellertid blev lönerna högre, anstÀllningstryggheten starkare samt olycksrisken lÀgre under de bahandlade Ären.

Sjukskrivningarna i Sverige har ökat drastiskt under det senaste decenniet, varför vi sÄg det som relevant att undersöka denna problematik. Syftet med studien var att kartlÀgga de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna pÄ en produktionsavdelning med fokus pÄ vad som skapar hÀlsa och dÀrigenom ge företaget underlag för att kunna göra förbÀttringar. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes pÄ den nÀmnda avdelningen inom verkstadsindustrin. Resultaten visade att det rÄder ett öppet klimat pÄ företaget med en stark sammanhÄllning arbetskamraterna sinsemellan och en utprÀglad vi-kÀnsla inom arbetsgruppen, men att det krÀvs förÀndringar bÄde vad gÀller ledarskapet och arbetarnas möjligheter till delaktighet och pÄverkan av sin egen arbetssituation.

Nilsson, J Skolan som arena för förebyggande och frÀmjande insatser. En kvalitativ intervjustudie om tvÄ Malmöskolors tillÀmpning av skolbaserade metoder. Examensarbete i folkhÀlsovetenskap10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för biomedicinsk laboratorievetenskap, folkhÀlsovetenskap och omvÄrdnad, 2007. Senare Ärs forskning framhÀver skolans roll som arena för förebyggande arbete. Idag Àr det dock fÄ skolor som pÄ ett systematiskt sÀtt tillÀmpar effektiva program för ungas sociala, emotionella och akademiska inlÀrning.

Göteborgs Universitet(GU) Àr en av FHV Previa AB största kunder. Detta projektsarbetet genomfördes enligt önskemÄl frÄn GU ledning. Under perioden 2006-2007 har man observerat stigande sjukskrivningstal samt stressrelaterad ohÀlsa hos doktorander pÄ GU. Personalavdelning larmade att sjukskrivningstalet bland doktorande högre (5,8%) Àn bland andra yrkesgrupper (3,4%). Antalet arbetsrelaterade sjukskrivningar hos doktorander var 59% det Àr betydligt högre Àn bland övriga anstÀllda pÄ GU, 28% Doktorander har en speciell arbetssituation oftast med otrygg anstÀllningsform och höga krav att prestera under ekonomiskt begrÀnsad tid.

Denna uppsats undersöker den svenska populÀrhistoriska utgivningen Ären 2003-2007. Totalt 830 titlar - utgivna vid förlagen Historiska Media, Signum, Atlantis, Albert Bonniers Förlag, Natur & Kultur, Nordstedts Förlag, Prisma, samt Wahlström & Widstrand - bearbetas statistiskt och analyseras utifrÄn variablerna tema, rum, epok, förlag och format.Undersökningen visar pÄ en pÄtaglig konformism i utgivningen dÀr de olika förlagen i stor utstrÀckning efterliknar varandra i sina respektive val att frÀmst behandla kulturhistoria, militÀrhistoria och biografier. Ett annat tydligt mönster Àr att utgivningen frÀmst uppehÄller sig vid svenska eller europeiska skeenden, huvudsakligen under 1900-talet. Genom att göra en historiografisk utblick blir det vidare tydligt att det finns betydande beröringspunkter mellan den populÀrhistoriska utgivningens etnocentriska och epokcentriska perspektiv och dess historievetenskapliga motsvarighet..