Med utgÄngspunkt frÄn svenska elevers sjunkande resultat i TIMSS 2007, PISA 2007 och Skolverkets nya satsning pÄ att höja matematiklÀrares didaktiska kunskaper, ansÄg vi att vi behövde stÀrka vÄra kunskaper kring matematisk didaktik för att pÄ sÄ sÀtt stimulera vÄra framtida elevers inlÀrning i Àmnet. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi utgÄtt frÄn relevant litteratur och genomfört klassrumsobservationer samt lÀrarenkÀter. Vi har i detta arbete undersökt vilka pedagogiska tekniker lÀrarna vi observerat anvÀnt sig av, ur ett multimodalt perspektiv, i sin matematikundervisning samt hur dessa pedagogiska tekniker samverkar med klassrumsinteraktionen. UtifrÄn vÄra observationer fick vi fram ett resultat, som vi analyserade utifrÄn vÄra tvÄ huvudfrÄgor. UtifrÄn vÄra erfarenheter frÄn vÄr undersökning diskuterade vi vÄrt resultat i en slutsats. DÀr kom vi fram till att genom att lÄta eleverna arbeta med konkret material och genom möjligheter att samarbeta, ökade elevinteraktionen vilket stimulerade lÀrandet..

Med klimat avses statistiska vÀderförhÄllanden sÄsom temperatur, nederbörd, vind, et cetera.  Dessa statistiska förhÄllanden skiljer sig mycket pÄ olika platser pÄ jorden. I detta arbete har klimatet för en viss breddgrad runt hela jorden studerats och hur klimatet beror av geografiska förhÄllanden sÄsom berg och hav. Breddgraden Àr vald till 59±2 grader nord. PÄ denna breddgrad förekommer bÄde stora kontinenter och vÀrldshav med stora skillnader i till exempel topografi och avstÄnd till hav/sjöar.För att kunna studera detta har data över mÄnadsmedeltemperaturen och mÄnadsmedelnederbörden samlats in frÄn en klimatdatabas (www.worldclimate.com).

Jag har gjort en undersökning för att fÄ en beskrivning av mobbning och förebyggande ÄtgÀrder mot denna företeelse, genom litteraturstudium och tvÄ intervjuundersökningar. Resultatet utgör idéer om hur man ska förebygga mobbning. Det jag har kommit fram till Àr, att det Àr viktigt att tidigt identifiera mobbning genom medvetenhet och engagemang hos vuxna. Till resultatet hör slutsatsen att det som Àr av största prioritet i förebyggande ÄtgÀrder mot mobbning Àr lÀrarrollen, öppen kommunikation i kollegiet, ett bra socialt klimat i klassen samt ett vÀlordnat rastvaktssystem..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka 15-Äringars friluftslivsvanor samt att studera om dessa har förÀndrats mellan Ären 2001 och 2007 med utgÄngspunkt frÄn bostadsortens geografiska lÀge.Hur sÄg 15-Äringars friluftslivsundervisning ut i skolan?Hur sÄg 15-Äringars friluftslivsvanor tillsammans med en familjemedlem ut pÄ fritiden?Hur ansÄg 15-Äringars att de behÀrskade olika friluftslivsaktiviteter?Vilken betydelse hade utövandet av olika friluftslivsaktiviteter med nÄgon ur sin familj för elevernas skattning pÄ hur de behÀrskade olika friluftslivsaktiviteter?MetodVi har anvÀnt oss av insamlat material frÄn Skola-idrott-hÀlsa projektet. Material har valts ut frÄn Ären 2001 och 2007 pÄ 15-Äriga ungdomar över hela landet. Deltagarna delades in i landsdelarna; Götaland, Svealand och Norrland utifrÄn deras hemort. Data har bearbetats i SPSS och jÀmförelser mellan de olika landsdelarna har gjorts.

LÀrande Àr en faktor som kommit att utgöra en allt större del av förskolans verksamhet. Detta lÀrande kan inte ske utan vissa förutsÀttningar. Trygghet Àr en sÄdan förutsÀttning. Syftet med denna studie var att undersöka sju pedagogers uppfattningar om trygghet i förskoleverksamheten. FrÄgestÀllningen som behandlade detta syfte var: Vad handlar, enligt pedagogerna, trygghet i förskolan om? Hur uppfattar pedagogerna sin trygghetsmedvetenhet vid lÀrande? Hur anser pedagogerna att barnen uppvisar sitt trygghetsbehov i förskolan? Pedagogernas uppfattningar samlades in genom sju kvalitativa intervjuer.

Med de senaste Ärens volatilitet pÄ oljemarknaderna och den historiska inverkan som oljepriset har haft pÄ inflationen sÄ avser vi att undersöka hur stor inverkan oljepriset har pÄ inflationen idag. Vi gör vÄr undersökning pÄ ett urval av industrialiserade och ej fullt industrialiserade lÀnder för att se om det Àr nÄgon skillnad pÄ resultaten mellan dessa typer av ekonomier. Vi nÀrmar oss problemet med en oljeutökad Phillipskurva som specificeras i tre olika modeller. Specifikationerna baseras pÄ nykeynesiansk teori, monetarism och ECB:s tvÄ pelar strategi vid inflationsanalys. Vi finner att oljepriset har haft en pÄverkan pÄ inflationen under tidsperioden 1979-2007 i de industrialiserade lÀnderna men att effekten över lag Àr avtagande vid en jÀmförelse med perioden 1990-2007.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur den inledande undervisningen inom Àmnet matematik kan se ut samt se orsaker till de sjunkande resultat inom Àmnet matematik som visats genom undersökningar.Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i det resultat som undersökningen TIMSS 2007 visat och följs dÀrefter upp av intervjuer med tvÄ grundskolelÀrare, en specialpedagog samt en matematikutvecklare som berÀttar om den inledande matematikinlÀrningen. DÀrtill genomförs ett kunskapstest med elever i Ärskurs 4. Intervjuerna samt resultatet av kunskapstestet blev, efter sammanstÀllning, jÀmförda mot tidigare forskning tagen. Relevant litteratur söktes fram frÄn bibliotek samt frÄn databaser pÄ Internet med inriktning mot matematik.Resultatet visar att mÄnga lÀrare har lÀroboken som utgÄngspunkt för sin undervisning men att det konkreta materialet Àr ett viktigt komplement som gör eleverna delaktiga samt befÀster matematiken i vardagen. Elevundersökningen visar att eleverna i Ärskurs 4 har svÄrigheter inom omrÄdet taluppfattning och aritmetik..

I föreliggande examensarbete har en kapacitetsprofil tagits fram för det svenska dambordtennislandslaget. Ett testbatteri har tagits fram och resultaten frÄn fystesterna redovisas i studien.Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att utveckla och testa en kapacitetsprofil för det svenska dambordtennislandslaget. Ytterliggare ett syfte var att jÀmföra ett urval av resultaten frÄn testerna med de tester som gjordes 2007.FrÄgestÀllningarna som ingick i studien var:Hur ser damernas kapacitetsprofil ut och hur fördelar de sin trÀningstid i dag? Har damernas kapacitetsprofil förÀndrats sedan 2007? Om det har skett nÄgra förÀndringar i delkapaciteter i sÄ fall inom vilka och i vilken omfattning har detta skett? MetodStudien baseras pÄ fystester och enkÀter. Urvalet som ingick i studien var strategiskt och bestod av fyra dambordtennisspelare i Äldrarna 17-26 Är som ingick i landslaget.

Denna uppsats har skrivits inom landskapsarkitektprogrammet och faller inom ramen för landskapsplanering. Uppsatsen Àr skriven pÄ 30 högskolepoÀng vid lÀrosÀtet Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Uppsatsen har haft för avsikt att visa pÄ hur Trafikverket och tre utvalda kommuner, Malmö, Göteborg och Stockholm, arbetar med trÀdval lÀngs vÀgarna och om de arter som har valts och det resonemang som förts kan klassas som hÄllbart i förhÄllande till det framtida förÀndrade klimatet. Fokus har varit Trafikverkets arbetssÀtt och kommunerna har anvÀnts som jÀmförelse. Enligt regeringen (2007) mÄste transportinfrastrukturen anpassas till ett förÀndrat klimat redan nu och medel för att finansiera detta mÄste avsÀttas. Det Àr ocksÄ av yttersta vikt att omrÄden som riskerar att drabbas kartlÀggs sÄ att ÄtgÀrder redan nu kan pÄbörjas. För att kunna avgöra om ett vÀxtval Àr hÄllbart eller inte behövs aktivt arbete gÀllande vÀrnandet av den biologiska mÄngfalden, utförliga vÀxtlistor med vilka arter det Àr som har planterats, i vilken utstrÀckning de har planterats samt ett lÄngsiktigt klimatarbete gÀllande vÀxtval.

SammanfattningVid en fastighetsöverlÄtelse Àr det mÄngt och mycket som skall regleras sÄ som köpe-kontrakt med alla dess skriftliga krav. GÀllande regleringen av fel i fastighet har lag-stiftaren valt att dela upp ansvaret mellan sÀljare och köpare för att underlÀtta an-svarsbördan. Faktiska fel i fastighet tillhör köparens ansvarsomrÄde och denne har en undersökningsplikt som faststÀller att denne inte Àger rÀtt att gentemot sÀljaren Äbe-ropa de fel denne bort upptÀcka vid sin undersökning. Denna ansvarsfördelning har dock stÀllts pÄ sin spets efter domslutet i NJA 2007 s. 86 dÄ HD Älade en sÀljare an-svaret kring faktiska fel i form av en upplysningsplikt.DÄ HD inte lÀmnat nÄgon vÀgledning för hur en liknande upplysningsplikt kan ak-tualiseras Àr rÀttslÀget idag nÄgot oklart gÀllande faktiska fel och vem som bör stÄ an-svarig.

Syftet med min studie var att undersöka elevers upplevelse av inkludering i sÀrskild undervisningsgrupp. Fokus lÄg pÄ elever med en autismspektrumstörning i sin diagnos. Elevernas upplevelser av inkludering studerades utifrÄn Vernerssons (2007) fyra omrÄden. Dessa Àr lÀraren och undervisningen, social gemenskap, sjÀlvuppfattning och sjÀlvförtroende samt skolans ansvar och organisering. DÀrmed blev det ocksÄ intressant att undersöka ifall eleverna kunde sÀgas vara inkluderade utifrÄn dessa fyra omrÄden.Den metod som anvÀndes i studien var en kvalitativ forskningsintervju.

Bakgrund: Sverige blev EU-medlem 1995 ? lĂ„ngt efter de flesta vĂ€lfĂ€rdsstaterna i Europa.Åsikterna om vart EU-samarbetet bör leda Ă€r mĂ„nga gĂ„nger starka, vilket bl.a. kan ha satt sin prĂ€gelpĂ„ vilka vĂ€rderingar om EU som har förmedlats i lĂ€roböcker i samhĂ€llskunskap.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att med utgĂ„ngspunkt i tvĂ„ svenska lĂ€roböcker i samhĂ€llskunskap ?en skriven före och en efter det svenska EU-medlemskapet ? undersöka vilka vĂ€rderingar av EUsom dĂ€rigenom har förmedlats och pĂ„ vilket sĂ€tt dessa vĂ€rderingar har förĂ€ndrats.Metod: Med en kvalitativ textanalys och komparativ analys undersöks tvĂ„ svenska lĂ€roböcker isamhĂ€llskunskap, en frĂ„n 1982 och en frĂ„n 2007, med hjĂ€lp av ett frĂ„geschema.Resultat: LĂ€roboken frĂ„n 1982 har ett mer kritiskt förhĂ„llningssĂ€tt gentemot EU (EG) ochförmedlar framförallt negativa vĂ€rderingar om EU Ă€n lĂ€roboken frĂ„n 2007 som visar en positivinstĂ€llning till EU och som Ă€ven uppmuntrar till ett fördjupat samarbete med organisationen. BĂ„dalĂ€roböckerna talar dĂ€rmed framförallt för en bestĂ€md syn pĂ„ EU (EG) och presentationen av Ă€mnetförfaller dĂ€rför ensidig.

ADHD Àr ett funktionshinder som betyder att man kan ha problem med att reglera och kontrollera uppmÀrksamhet, impulsivitet och överaktivitet. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur man i skolan arbetar med barn som har ADHD. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer inom ett och samma omrÄde. Av vÄrt resultat framgick det att tydlighet, struktur samt förberedelse Àr viktiga komponenter i arbetet med barn som har ADHD. Det finns generella metoder för hur pedagoger kan anpassa undervingen men det Àr viktigt att anpassa de utifrÄn individens specifika begrÀnsningar och behov.

AbstractTitle: Leadership and ethics in the Real estate agent-industry Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Paula Massamiri & Therese Delmar Supervisor: Lars-Johan Åge, Jonas Molin & Jens Eklinder Frick Date: 2014 ? May Purpose of study: The aim of this study is to create an understanding of how leaders trough a Structural ethical climate can contribute to a Situation-based ethical decision-making of their employees. Method: We have used a qualitative method and conducted semi-structured interviews with respondents from real estate agent firms. When we studied our phenomenon, our overall research deign was qualitative interviews. Our data has been analyzed with an abductive method of analysis, influenced by Grounded theory. Results and conclusions: The study shows that leaders in the real estate agent-business trough a Structural ethical climate contributes to a Situation-based ethical decision-making of their employees by acting as role models, leads by example, highlighting the office values and rewards & punishes behaviors to control their employees? ethical decision making. Suggestions for further research: We believe that future studies can be conducted through observations to study both leaders and employees, to pay attention to employees? opinions and reflect on what affects them.

MÄlsÀttningen med detta arbete har varit att kvalitativt, undersöka det jag kallar för det apokalyptiska temat, som finns inom vissa populÀrkulturella framstÀllningar. Studiens fokus ligger pÄ att diskursivt analysera texter och deras koppling till den historiska period som den Àr sprungen ur. Detta för att se vilka myter som rör sig inom diskursens ramverk. Analysen Àr gjord pÄ 24 filmer producerade under perioden 1964 till och med Är 2007. Mer exakt har syftet med arbetet bestÄtt i att besvara frÄgorna: vad skildras inom ramen för det apokalyptiska temat och förÀndras innehÄllet samt hur de framförs över tiden?Resultatet visar att inom ramen för det apokalyptiska temat presenteras ett antal narrativa strukturer.