Alla människor upplever grönska och växtlighet medvetet eller omedvetet. Många odlar också själva. Vi har de senaste åren upplevt varmare och varmare vintrar, vilket många forskare anser bero på en klimatförändring. Ett hjälpmedel vi har idag för att förstå klimatet och odlingsbetingelser är zonkartan, men det är inte många som vet hur den har tagits fram. Om vi får en kraftig klimatförändring så kommer vår zonindelning inte gälla längre och vi behöver se över systemet.

Denna Kandidatuppsats intresserar sig för humankapitalets roll i svenska industriföretagens årsrapporter åren 2007 och 2011. Ämnesvalet grundar sig i faktumet att tidigare forskning kring humankapital fokuserat på tjänsteföretag, trots att vi idag lever i ett kunskapssamhälle där humankapitalets betydelse borde vara av relevans även inom verkstadsindustrin eftersom även industrin kräver alltfler högutbildade medarbetare. Uppsatsen analyserar de så kallade Konradvariablerna, det vill säga nyckeltalsmätning av humankapital. Konradvariablernas utveckling undersöks samt jämförs med kontrollvariabeln produktivitet. Resultatet visar att redovisningen av icke obligatoriska Konradvariabler har minskat mellan de två undersökningsåren, 25 % av de 16 undersökta Konradvariablerna redovisades år 2007 mot 20 % år 2011.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla ett förhållningssätt i skolan, hos både lärare och elever, där olikheter kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Visionen var att genom att låta eleverna vara med i detta utvecklingsarbete öppna upp ögonen för dem att världen inte är konstant, utan att den går att förändra till det bättre, bland annat genom deras initiativ och förmåga. Vårt utvecklingsarbete har även riktat in sig på att aktivt arbeta mot en inkluderande skola där eleverna inkluderas i arbetet, genom att erbjuda aktiviteter och undervisning där alla kan delta på sin nivå och där olika uttryck och tankar ses som något gynnande och positivt. Vi genomförde utvecklingsarbetet på vår partnerskola i en lågstadieskola i Mellansverige i två klasser i år 2. Själva arbetet utfördes som en aktionsforskning vilket innebar att vi följde en gemensam utvecklingsprocess tillsammans med eleverna runt temat olikheter som en tillgång.

Uppsatsen syftar till att undersöka attityden hos pedagoger och vuxna auktoritetsfigurer angående ungdomars dator/tv-spelsvanor. Källmaterialet består av artiklar från pedagogiska tidskrifter mellan åren 1993-2007. Metoden som används är en kvalitativ diskursbeskrivning där olika attityder identifieras och analyseras. Teorin baseras på Niklas Luhmanns tankar angående psykiska och sociala system. Resultatet åskådliggör att pedagoger sedan 2000-talets början har visat en alltmer positiv attityd angående dator/tv-spelsvanor hos ungdomar.

Tappningsstrategin för Vänern ändrades i ett beslut från Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Vattenfall AB, på uppdrag av regeringen år 2008. Detta gjordes för att minska risken för översvämningar i Vänern.  Åtgärden var föreslagen av Klimat- och sårbarhetsutredningen, som försökt utreda konsekvenser av klimatförändringar för Vänern i ett framtida förändrat klimat. I utredningen används en metod för att mäta kostnader. Metoden är en kostnads-nytto-analys (Cost-Benefit-Analysis; CBA) som användes för att utvärdera bland annat Vänern med omnejd. Enligt denna uppsats saknas det värdering för naturmiljö och sociala faktorer i denna utredning.

Uppsatsen behandlar den flygtaktiska stabens anpassning till CJTF konceptet i samband med förändringen av Försvarsmaktens högkvarter 2007. Erfarenheter visar att förändring av en komplex offentlig organisation till struktur och arbetssätt tar lång tid och att strukturen är enklare att förändra än arbetssätt. Utifrån erfarenheterna om det svåra att förändra arbetssätten har en hypotes formulerats för att undersöka om den flygtaktiska staben endast förändrats till struktur. Syftet med undersökningen är att pröva hypotesen utifrån ett teoretiskt perspektiv på organisationsförändring, ett instrumentellt perspektiv. Förhoppningen är att kunna bidra med kunskap inför framtida förändringar.

Denna Kandidatuppsats intresserar sig för humankapitalets roll i svenska industriföretagens årsrapporter åren 2007 och 2011. Ämnesvalet grundar sig i faktumet att tidigare forskning kring humankapital fokuserat på tjänsteföretag, trots att vi idag lever i ett kunskapssamhälle där humankapitalets betydelse borde vara av relevans även inom verkstadsindustrin eftersom även industrin kräver alltfler högutbildade medarbetare. Uppsatsen analyserar de så kallade Konradvariablerna, det vill säga nyckeltalsmätning av humankapital. Konradvariablernas utveckling undersöks samt jämförs med kontrollvariabeln produktivitet. Resultatet visar att redovisningen av icke obligatoriska Konradvariabler har minskat mellan de två undersökningsåren, 25 % av de 16 undersökta Konradvariablerna redovisades år 2007 mot 20 % år 2011. Vidare påvisas ett starkt samband mellan förändringen av produktivitet och förändringen av de två Konradvariablerna vinst per anställd och förädlingsvärde per anställd hos de enskilda undersökningsobjekten.

Detta arbete handlar om hur viktigt det är med ett positivt klimat i klassrummet, hur trygghet påverkar eleverna och får dem att prestera bättre. Det handlar även om hur viktigt det är att reda ut problem som uppstår så att oron kring dessa inte upptar barnens tankar och bidrar till en bristande koncentration till skolarbetet. Jag undersöker hur elever i årskurs tre och fyra upplever stämningen och tryggheten i klassrummet. De får frågor som handlar om hur de trivs, om det brukar uppstå konflikter och om de känner sig uppmuntrade av sin eller sina lärare. Resultatet av undersökningen visar att det är en stor del av eleverna som inte tycker stämningen är speciellt bra i klassrummet.

I den här uppsatsen har vi undersökt hur Dagens Nyheter Insidan och Svenska Dagbladets Idag har skrivit om depression och om vi kan se någon skillnad i rapporteringen på dessa sidor under åren 2002, 2007 och 2012. 110 artiklar har analyserats och de frågeställningar vi arbetet med är: I vilka sammanhang nämns depression, i vilken utsträckning nämns depression i Insidan och Idag och vilka medel använder sig Insidan och Idag av för att gestalta depression.För att besvara dessa frågor gjorde vi en kvantitativ analys där vi samlade in alla artiklar om depression från Insidan och Idag åren 2002, 2007 och 2012 och kodade dessa. Vi mätte hur många artiklar om depression som har publicerats, vem som var huvudperson i texterna samt vilken behandlingsmetod som förespråkades. En massmedieretorisk textanalys på tolv stycken artiklar gjordes också, med frågor som vi ansett vara relevanta för att tolka SvD/ Idag och DN/Insidan gestaltning valts ut. I denna analys undersökte vi hur SvD/Idag och DN/Insidan skildrat samtalet om depression under de valda åren.

The subject of this study was to research whether or not the effect of job insecurity on self reported health differs between good and bad times in the economic climate. Two different years of a national health survey from the Swedish institute of health (FHI) served as data, with 2007 representing good economic climate and 2009 doing the opposite. Both years consisted of data from a national health survey distributed to 20 000 random individuals in Sweden, where 2007 had 5738 valid cases and 2009 had 10 373. A quantitative method was used to determine the difference, consisting of a three variable cross tabulation with chi2-analysis as well as a model of binary logistic regression for each of the two years.The cross tabulation found a significant difference between the two years, with those reporting job insecurity having less of a chance to report bad health during the year representing bad economic climate. While the logistic regression showed the same tendency, the two years could not be significantly differed from each other in that part of the analyzes.With this in mind, the conclusion from the whole test was that no significant difference could be found between the years regarding the health effect of job insecurity..

Under hösten 2011 har detta examensarbete utförts på uppdrag av institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik (TFE) på Umeå universitet. Examensarbetet är en del i det pågående projektet Energieffektivt byggande i kallt klimat, vilket är ett sammarbete mellan Umeå kommun, Umeå universitet och marknadsaktörer i Umeåregionen. Målet med arbetet är att ta fram och sammanställa ett gediget mätunderlag för att synliggöra möjligheterna till energibesparingar inom bostadssektorn samt undersöka om energieffektivare hus medför ökad risk för exempelvis mögel, röta och svamppåväxt. På sikt är förhoppningarna att detta skall leda till en ökad motivation att bygga energieffektivt även på dessa breddgrader.En sammanställning av energibehovet har gjorts för 4 enfamiljsvillor i Umeåregionen under helåret 2011. Temperaturer och fukt har kontinuerligt loggats i olika skikt av husens byggnadsdelar, samt i inom- och utomhusluften.

Klimatfrågan är idag mer aktuell än någonsin tidigare. Detta beror på den akuta situation som vi levande på jorden faktiskt befinner oss i. Det har nästan alltid funnits hot mot vårt klimat, men det är först idag som vi tydligt börjar se följderna av vårt tidigare handlande och det jag syftar på är den förstärkta växthuseffekten och dess konsekvenser. Syftet med studien är att utifrån en lärandesituation i form av ett rollspel beskriva elevers handlingsberedskap och känslor kring växthuseffekten. Frågeställningarna är följande.

I denna studie har den offentliga sektorns påverkan på tillväxt i OECD-länderna undersökts. Studiens frågeställning är: Hur påverkar den offentliga sektorns storlek och struktur ekonomisk tillväxt i OECD-länder? Undersökningen är gjord för åren 2007-2010 i en så kallad paneldata-undersökning. För att undersöka strukturen har den offentliga sektorns utgifter delats upp i sex delar - utgifter för utbildning, försvar, sjukvård, varor och tjänster, sociala avgifter samt övriga utgifter.I undersökningen har sex modeller används för att få fram resultat. Undersökningen visade inget klart samband mellan storleken på den offentliga sektorn och ekonomisk tillväxt.

Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra entreprenörskap i Sverige och Japan och att få en förståelse för varför så olika länder båda har så lågt entreprenörskap. Jag har valt att avgränsa mig till data hämtade från GEM 2007.Metod: I detta arbete gör jag en jämförelse av entreprenörskap i Sverige och i Japan som jag gjort genom att införskaffa sekundär data från en rapport från GEM 2007. I detta arbete har mitt förhållningssätt främst varit abduktivt.Teoretiska Perspektiv: Wennekers (2006) har undersökt den U-kurva som uppstår när man studerar entreprenörskap i relation till ekonomisk utveckling. Länder tenderar att gå från en hög nivå av entreprenörskap till en låg nivå när man går från bondeekonomi till industriell ekonomi för att sedan öka igen när länder nått en avancerad nivå av ekonomisk utveckling. Trots dessa samband så skiljer sig länder fortfarande mycket åt när det kommer till entreprenörskap och förändringarna verkar vara ihållande.

Syftet med studien är att visa hur kemiämnet presenteras i gymnasieskolans läroböcker i kemi med regelbundna nedslag över en 40-årig tidsperiod och hur de knyter an till rådande läroplaner, utbildningspolitik samt miljö- och säkerhetsfrågor i undervisningen. Studien bygger på en innehållsanalys av gymnasieläroböcker i kemi, och som fördjupas med erfarna lärares berättelser om undervisningspraktikens förändring över tid.  Jag kopplar ihop fyra utbildningsfilosofier och undervisningstradition med läromedelsanalysen. Analysen visar att läromedlen från 1969, 1979 och 1989 är relativt lika med avseende på vilken bild som ges av kemiämnet. Från dessa årtionden ges bilden av att kemiämnet hör hemma i kemisalen. Läromedlen från 1999 och 2007 är mer lika varandra angående hur kemiämnet presenteras, det vill säga kemin är nu till för eleven och dennes vardagsliv.