Sök:

Sökresultat:

1942 Uppsatser om Klimat i urban miljö - Sida 18 av 130

Landskap för spontanidrott :

"Landscapes for Spontaneous Sport" The main aim with this degree thesis is to show how planning and design of urban space can promote spontaneous sport. Public health and urban life would benefit from re-introducing the sport and physical activity in the townscape. The study can be seen as an "inspiration book" that focuses on the connection between sports and landscape architecture. The starting-point for the discussion is the fact that the spontaneous sport is on the decline and the main general question is how this negative trend could be broken. In particular the study asks how landscape architecture could promote and increase spontaneous sport. Good examples of places for spontaneous sports of different kinds are given, both from Sweden and from other countries, which have inspired a case study where I propose a redesign of a centrally located, but hardly used park in SkÀggetorp, a suburb of the town of Linköping. .

Opera i Stockholm, VĂ€rtahamnen

Formgivning och organsiering av ett nytt operahus. Strukturering av befintligt program, val av material, konstruktion och struktur, klimat, hÄllbarhet..

Sverige 2112 : Ett narrativ om hur arkitekturen kan utvecklas om vÀrlden gÄr igenom stora förÀndringar pÄ grund av klimatförÀndringarna. En linjÀr och vertikal stad.

Om vÀrlden till följd av klimatförÀndringarna blir mycket varmare kommer förutsÀttningarna för hur vi planerar stÀder, infrastruktur och jordbruk helt att vÀndas upp och ner. De delar av vÀrlden som idag stÄr för vÀrldens livsmedelsproduktion kommer vid bara nÄgra graders förÀndring bli obrukbara som betes och odlingsmark. Dessa förÀndringar kan komma att starta konflikter, och stora flyktingströmmar som tillsammans med förÀndrade klimatzoner helt kommer att rita om vÀrldskartan. i Skandinavien Àr det dÄ troligt att vi behöver bygga samhÀllen och stÀder för miljontals nya immigranter, och detta samtidigt som vi befinner oss mitt i den mest fruktbara jordbruksmarken i vÀrlden. Om hundra Är mÄste vi dessutom, oavsett detta, dubbla livsmedelsproduktionen globalt sett.VÄrt samhÀlle blir allt mer rörligt och infrastrukturen utvecklas i allt snabbare takt.

Blodomloppet. Ett förslag pÄ hÄllbar stadsutveckling. FörÀndringsprocesser och bevarandets samhÀllsbildande funktion

This thesis on the sustainable urban development has the intent to discuss the conservator?s position in alteration of the built environment. An essential component of the thesis consists of a case study in the form of an entry in an open architectural competition for the development of Furuset, an urban residential area in Norway. The thesis? discussion is based on two approaches to change and socio-economic transformations, considered being dominant within the heritage theory and practice: the production of ideas and great narratives and conservation as an instrumental tool.

Odla i Staden för vÀlbefinnande : om Sevedsbornas upplevelser av Barn i Stans odlingsprojekt

Uppsatsen Àr en fallstudie av det odlingsprojekt Barn i Stan bedriver i stadsdelen Seved i Malmö. Studien hade tvÄ syften. Det första var att undersöka Sevedsbornas upplevelser och hur Seved pÄverkats av Barn i Stans odlingsprojekt. Det andra vara att undersöka hur man kan arbeta med urban odling i miljöförbÀttringsprojekt i befintlig urban miljö. Intervjuer, observation och deltagande observation har anvÀnts som metoder för att inhÀmta empiriskt material.

Klimatzonen : vintersval trÀdgÄrd i kontorsbyggnad

I en inglasad miljö kan vi skapa ett annat klimat Àn det som rÄder utomhus vilket gör det möjligt att odla ett annat vÀxtmaterial Àn det vi har i vÄra trÀdgÄrdar. VÀxter frÄn exotiska platser skapar intressanta miljöer i vintermörkret. Vilka vÀxter som trivs beror pÄ vilka temperaturer som rÄder i den inglasade miljön och tillgÄngen pÄ vatten och ljus (Payne, G 2012). HusvÀrden AB Àr ett företag i byggbranschen som vÀrderar klimatsmarta energieffektiva lösningar i byggandets alla led. Deras senaste projekt Àr en stadsdel i omrÄdet KrokslÀtts fabriker i Göteborg som Àr ritad av WingÄrdh arkitekter. I April 2014 stÄr första huset fÀrdigt i omrÄdet, ett kontorshus pÄ 6 vÄningar.

VÀxtvÀggens skötsel : hur skulle en förutsÀgelse av skötselbehovet för olika typer av vÀxtvÀggar utomhus kunna se ut?

I takt med att stÀder fortsÀtter att vÀxa och stadsplanerares medvetenhet om grönskans positiva effekter pÄ omgivningen vÀcks, ökar intresset för att anvÀnda Ànnu outnyttjade vertikala ytor pÄ byggnader till vÀlgörande vÀxtlighet. Mycket Àr kÀnt kring nyttan med gröna fasader. Dess isolerande inverkan mot buller och temperaturvÀxlingar, den luftrenande inverkan (Perini et al., 2011) och de estetiska möjligheterna. Den praktiska erfarenheten kring vÀxtvÀggar i vÄrt nordiska klimat Àr emellertid fortfarande begrÀnsad. Den bristande erfarenheten gör osÀkerheten stor rörande möjligheten att satsa pÄ gröna fasader i form av vÀxtvÀggar, exempelvis vid planering av nya byggprojekt. En stor osÀkerhetsfaktor kring vÀxtvÀggar Àr dess skötsel. Syftet med det hÀr arbetet Àr att klargöra vilka faktorer som Àr avgörande för det övergripande skötselbehovet hos vÀxtvÀggar, samt att hitta ett sÀtt att förutsÀga och/eller jÀmföra och kvantifiera faktorerna. För att kunna komma fram till vad dessa faktorer bestÄr i har jag besökt platser dÀr vÀxtvÀggar Àr uppförda samt gjort intervjuer med personer som har stor kunskap i Àmnet vÀxtvÀggar i nordiskt klimat. Eftersom det inte finns mycket litteratur att finna kring Àmnet skötsel av vÀxtvÀggar i nordiskt klimat, har informationen som framkommit vid intervjuerna haft en central betydelse. De faktorer som framkommit som betydelsefulla för skötselbehovet hos vÀxtvÀggar har sammanstÀllts i ett bedömningsverktyg dÀr de delats upp i dels faktorer hos vÀggen, dels faktorer hos vÀxtvalet.

RegnovÀder och erosion : Ravinskadorna efter ovÀderstillfÀllet i Hagfors kommun 4-5 augusti 2004

SammanfattningDen senaste tidens förÀndringar dÄ det gÀller klimatet Àr en vÀl debatterad frÄga i dagens samhÀlle. Att vi gÄr mot varmare tider hÀr pÄ jorden Àr konstaterat, liksom de konsekvenser som uppvisats av ett redan varmare klimat. Eftersom det blir varmare hÀr pÄ jorden förÀndras ocksÄ vÀdersystemen. FrÄgan Àr om en ökad temperatur pÄverkar bÄde frekvensen och omfattningen av naturkatastrofer. FrÄgan om dagens klimatförÀndring skulle kunna leda till en större frekvens av naturkatastrofer Àr viktig att forska vidare i.Den 4-5 augusti 2004 drabbade ett kraftigt regn- och ÄskovÀder Hagfors kommun i nordöstra VÀrmland.

Kan ett förÀndrat klimat öka risken för borrelios i Sverige?

Borrelios Àr den vanligaste vektorburna infektionssjukdomen i Europa och orsakas av bakteriekomplexet Borrelia burgdorferi sensu lato. Bakterien har en livscykel som involverar olika reservoarer och den överförs mellan dessa med hjÀlp av fÀstingar. Bakterien förekommer frÀmst i fÀstingens mag-tarmkanal men kan ocksÄ sprida sig systemiskt vilket kan pÄverka smittöverföringen. FÀstingens utbredning i Sverige har ökat sedan början av 1990-talet, vilket tycks bero pÄ ett varmare klimat i kombination med ökad tillgÄng till vÀrddjur. Den hÀr litteraturstudien syftar till att undersöka sambanden mellan ett varmare klimat och förekomsten av borrelios i Sverige. Klimatet har stor pÄverkan pÄ fÀstingen och den har visat sig kÀnslig för uttorkning och krÀver en hög relativ luftfuktighet för att överleva.

Den moderna organisationen i en f?r?nderlig milj? - En kvalitativ fallstudie av ett f?r?ndringsarbete i en svensk nischbank

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Vikten av ett bra socialt klimat - i klassrum och skola

Alla elever i Sverige har skolplikt, vilket gör att alla elever Àr skyldiga att gÄ i skolan, det blir pÄ sÄ vis extra viktigt att varje elev kan sig kÀnna sig trygg och sedd nÀr denne för varje dag kommer till skolan vilket Àr ett av motiven som ligger bakom detta arbete.Syftet med arbetet Àr att reda ut begreppet, ett bra socialt klassrumsklimat, samt att ta reda pÄ hur blivande lÀrare uppfattar det sociala klimatet i klassrummet i relation till elevers inlÀrning. Arbetet Àr utfört dels i form av en litteraturstudie, dels i form av en empirisk undersökning.Tidigare forskning lyfter fram vikten av ett bra socialt klimat och visar att det Àr en förutsÀttning för elevers vÀlmÄende i skolan, vilket i sin tur stÄr i relation till elevers inlÀrning. Undersökningar visar Àven att det inte rÄder ett önskvÀrt klimat pÄ skolor idag, vilket Àr ytterligare ett motiv för att lyfta fram omrÄdet.Som komplement till litteraturstudien utfördes en empirisk undersökning bland blivande lÀrare. Valet att göra en undersökning bland just blivande lÀrare grundades pÄ ett troligt intresse för frÄgestÀllningen inom mÄlgruppen, vilket i sin tur kan generera i nya perspektiv för den forskning som redan finns. Undersökningen skedde i en enda öppen frÄga som skickades ut till 358 lÀrarstudenter via mail.

Patienters erfarenheter av att vara vakna under ortopediska ingrepp

Bakgrund: Ortopedi ?r en kirurgisk specialitet som fokuserar p? skador och sjukdomar i r?relseorganen. Med en ?ldrande befolkning ?kar behovet av ortopedisk kirurgi. De vanligaste stora ortopediska ingreppen inneb?r en stor p?verkan p? kroppen och ?r ofta en operation med instrument som avger h?ga ljud.

LÄngsamfilter - faktorer som inverkar/pÄverkar drifttiden

Examensarbetet belyser hydrauliska faktorer som hastighet/belastning, motstÄnd/tryck, flöde och filtersandens karakteristika; klimatfaktorer som nederbörd och lufttemperatur; vattenkvalitetsfaktorer som vattentemperatur, fÀrgtal, turbiditet samt lukt och smak, faktorer vilka samtliga anses inverka/pÄverka driftiden för lÄngsamfilter.Ringsjöverkets dokumentation och statistik för Är 1999-2009 analyseras och utvÀrderas för att faststÀlla eventuella samband mellan rensningsfrekvens, drifttid och funktion med hydrauliska-, klimat- och vattenkvalitetsfaktorer.Resultatet av examensarbetet tenderar att pÄvisa viss inverkan/pÄverkan av de hydrauliska faktorerna pÄ rensningsfrekvens och drifttid. För klimat- och vattenkvalitetsfaktorer Àr resultatet mer oklart. Undersökningen av Ringsjöverkets lÄngsamfilter varken bekrÀftar, dementerar eller faststÀller nÄgot samband, utan snarare indikerar att en mÀngd faktorer av varierande art Àr involverade i hur rensningsfrekvens och drifttid utvecklas samt att framtida mer omfattande studier betrÀffande exempelvis vattenkemiska och mikrobiologiska undersökningar erfordras..

Klimatets inverkan samt andra faktorers betydelse i vÄrd av personer med Reumatoid Artrit

Bakgrund: Studier visade att ett varmt klimat pÄverkade symtombilden av ledsjukdomen Reumatoid Artrit. Dock saknades studier som mÀtbart bevisade detta, dÄ det finns motsÀgelser av klimatets betydelse.Syftet var att belysa personalens erfarenheter och uppfattningar om klimatets inverkan samt andra faktorers betydelse i vÄrd av personer med Reumatoid Artrit.Metod: En informell intervjuteknik anvÀndes vid intervjuer med Ätta av personalen som arbetade pÄ Clinica Vintersol, Teneriffa.Resultat: Merparten av informanterna ansÄg att ett varmt jÀmt klimat i kombination med effektiv trÀning hade en positiv effekt pÄ sjukdomen och symtomen. Gemenskap, minskad stress och positiv sjukvÄrd var ocksÄ faktorer som pÄverkade sjukdomen och Àven vÀlbefinnandet.Diskussion: Klimatet hade en positiv inverkan pÄ de drabbade. I en miljö avskalad frÄn jobbiga moment dÀr den drabbade bara behövde tÀnka pÄ sig sjÀlv och dÀr atmosfÀren kring sjukvÄrden var positiv, bidrog till att patienterna slappnade av och kunde fokusera bÄde pÄ kropp och sjÀl.Slutsats: Tidigare studier har inte beskrivit nÄgra faktorer förutom klimatet som kunde pÄverka sjukdomen. VÄr studie visade att faktorer sÄsom varm och jÀmt klimat, rehabilitering, smÀrtlindring och god omvÄrdnad i kombination, innebar minskad symtombild, ett ökat vÀlbefinnande och att den drabbade ej blev sin sjukdom..

What factors correlates with the use of game meat, wild fish, berries and mushroom in Swedish households : urban vs. rural areas

This study was made to see too what extent Swedes uses consumptive resources such as berries and mushrooms, game meat and meat from fish in their household on a yearly basis. I have also looked into the difference between rural and urban areas in Sweden. Further aim was to determine what factors that correlates with the participation in berry and mushroom picking and the use of game and fish meat within the household. The study was conducted in form of a mail survey that was sent to randomly chosen persons in every municipality in the six northern most counties in Sweden and in the county of Stockholm. In addition a sample was sent to randomly chosen persons on a national level.The results showed there is a difference in use between rural and urban areas in Sweden in all 4 investigated consumptive resources.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->