Studiens syfte är att undersöka målsättning och undervisningsmetoder ur ett mångkulturellt perspektiv hos biologilärare och RFSU:s Vägvisare. RFSU:s Vägvisare är ett metodmaterial för lärare som undervisar i sex- och samlevnad. Begreppet mångkultur avgränsas i studien till etnicitet, genus/kön och sexualitet. För att samla in empiriskt material gjordes fem stycken kvalitativa intervjuer med biologilärare på skolor för grundskolans senare år i Västra Sverige. Utifrån en textanalytisk metod analyserades det empiriska materialet.

I studien undersöks hur lärare framställs i sex samtidsrealistiska ungdomsromaner utgivna mellan 1990 och 2003. Syftet med undersökningen är att studerar vilken bild av lärares ledarskap läsaren möter i litteraturen samt att utröna hur lärare porträtteras. Vid undersökningen av ledarskapet har Blake och Moutons tvådimensionella ledarksapsmodell där ledarens intresse för uppgiften samt ledarens intresse för människan i gruppen legat till grund för undersökningen. Porträtteringen har skett utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Resultatet av studien visar att läsare av samtidsrealistisk ungdomslitteratur möter lärare i texten som tillämpar olika ledarstilar i klassrummet.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av vårdhundar/terapihundar i svensk rehabilitering. Interventionerna med vård/terapihundarna benämndes hundassisterad intervention men den arbetsterapeutiska rehabiliteringsprocessen inkluderar ännu fler faktorer, exempelvis utredning. Nio arbetsterapeuter deltog i studien och semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema, Vårdhunden skapar delaktighet i och efter rehabiliteringen, bildades med tre tillhörande underkategorier.

Datorn har idag en central roll i vårt samhälle och det är naturligt att skolan tar till sig ny teknik och använder datorn som ett verktyg för elevernas lärande. Syftet med min undersökning är att ta reda på om datorn, i arbetet med Arne Tragetons metod ?Att skriva sig till läsning ? IKT i förskoleklass och skola?, har en naturlig roll i läs- och skrivinlärningen. I min undersökning har jag valt en kvalitativ intervjustudie som huvudmetod, vilken jag kompletterat med observationer i de intervjuade pedagogernas barngrupper. På så sätt har jag fått en bra inblick i hur det praktiska arbetet med Tragetons metod går till i klassrummet.

Den tekniska utvecklingen i samhället gör att medieanvändning i dagens skola är ett ämne som ställer krav på både lärare och elever. Den teoretiska utgångspunkten grundas på en sociokulturell syn på lärande och den potential visuella medier som TV och film har som ett pedagogiskt verktyg i klassrummet. Detta arbete undersöker vidare en grupp lärares attityder om och användning av medier som TV och film på högstadie- och gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige. En undersökning baserad på 43 enkäter och sex intervjuer ligger till grund för den analys och diskussion som belyser hur denna grupp lärare använder TV och film i undervisningen, vilket material de använder och varför de använder detta. Undersökningens resultat tyder på en medvetenhet hos berörda lärare angående mediernas olika funktioner för att intressera och engagera elever.

Förskolans uppdrag är bland annat att skapa goda lärande miljöer och lärandetillfällen som är anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollärare i förskolan använder för att inkludera de barn som anses vara inåtvända. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka strategier använder förskollärare i förskolan för att inkludera inåtvända barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollärare, vad gäller stödbehovet hos inåtvända barn? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollärare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhållningssätt, bemötande, engagemang, tillrättalagd lärandemiljö och ett individualiserat arbetssätt är strategier som kan bidra till att de inåtvända barnen inkluderas i lärande och socialt samspel..

Jeanette Törnell (2012) En litteraturstudie inom autismspektrum ? En studie om undervisningsstrategier för elever med Aspergers syndrom. Examen i lärarutbildningen Högskolan i Gävle. Den här studien har för avsikt att undersöka vilka undervisningsstrategier som används i klassrummet när en elev har diagnosen Aspergers syndrom. Elever med diagnoser ökar i klassrummen och klassrumsundervisningen måste enligt läroplanen anpassas efter de behov som finns. Att alla elever får en likvärdig utbildning är skolans ansvar, hypotesen är att det måste finnas strategier för att möjliggöra detta.

Detta examensarbete består av två delar. Dels en rapport, i vilken vi redogör för vårt syfte, vår metod och vårt resultat. Den andra delen är produkten av vårt utvecklingsarbete, en lärarhandledning. Syftet med detta utvecklingsarbete är att utifrån vad som framgår i forskning och litteratur ta fram en lärarhandledning som fokuserar på att träna elevers engelska kommunikativa förmåga.För att utvärdera vår lärarhandledning valde vi att göra en mindre enkätstudie. Studiens resultat visade att aktiviteterna i vår lärarhandledning var mycket uppskattade och användbara.

Innan företag ska penetrera en marknad är det viktigt att de har tillräckligt med information om vilka möjligheter och hot marknaden står inför samt vilka behov företagen på marknaden har. Denna magisteruppsats syftar till att utreda framtids-utsikterna inom branscherna solenergi och vågkraft samt identifiera OEM-företagens behov inom dessa branscher. Det verktyg vi har använt för att utreda branschernas framtidsutsikter är delar av SWOT-modellen, där fokus har lagts på externa faktorer som påverkar en marknad. För att identifiera OEM-företagens behov har vi använt teorier kring OEM-marknaden och OEM-företags köpkriterier samt ABB:s egen erfarenhet och kunskap om denna marknad.För att ge en informationsrik och heltäckande bild har vi genomfört intervjuer med Energimyndigheten och OEM-företag inom branscherna solenergi och vågkraft, då de besitter kunskap om vilka möjligheter och hot branscherna står inför. Vidare har intervjuer genomförts med OEM-företagen för att få information om vilka behov företag inom dessa branscher har.Med anledning av ett ökat intresse och medvetenhet kring klimat-förändringarna har politiska målsättningar satts upp och åtgärder vidtagits för att hejda klimat-förändringarna och öka användningen av förnyelsebara energikällor.

Studiens syfte är att studera inkludering för dyslektiker genom kvalitativa intervjuer samt attitydformulär. Studien är avgränsad till att undersöka tre aktörers strävan efter inkludering och ansvarstagande i inkluderingsprocessen ? lärarens, specialpedagogens och rektorns. Genom att studera skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, så som skollag och läroplan, som skolan har undersöker jag utifall lärare, specialpedagoger och rektorer har en strävan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att särskilt stöd skall erhållas i klassrummet och inte särskiljt.

Syftet med studien var att se hur man genom reflektion över den egna undervisningen kan öka elevernas möjligheter till lärande. Metoden för arbetet har varit lesson study, en forskningsmetod som syftar till att utveckla undervisningen direkt i klassrummet. Studiens tillvägagångssätt innebar att en lektion planerades och genomfördes med likhetstecknet som lärandeobjekt. Efter lektionen problematiserades den och en ny, omarbetad lektion tog form. Även denna lektion analyserades och sattes i relation till den första lektionen utifrån teorier om lärande.

Dematerialiseringen av konsten är inget nytt fenomen, den har pågått länge. Under konceptkonsten ansåg många att konsten är en idé och tankeprocess som inte alltid behöver materialiseras. I samtidskonsten är verken allt oftare virtuella eller relationella och nomadism och impermanens betraktas som progressiva egenskaper. Dematerialiseringen av konsten är parallell med annan dematerialiserande samhällsutveckling och immateriell form utvecklas på internet och i virtuella världar. Konstens dematerialising för med sig förändrade konstnärsroller.

Syftet med studien har varit att undersöka hur pedagoger använder serier och multimodalitet i undervisningen som språkutvecklande resurs, samt vad serier får för betydelse och roll i undervisningen. Mitt syfte har även varit att fördjupa mina kunskaper om bilden som kunskaps- och informationsbärare som stöd i elevernas läsning. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjutillfällen med pedagoger som använder sig av serier i sin undervisning. Resultatet visade att seriemediet tilltalar majoriteten av elever och ger eleverna ökad läslust, eftersom seriemediet går fortare att läsa. Resultatet visar även att elevernas generella kommunikativa förmåga ökar i arbetet med serier och multimodalitet, samt att eleverna blir mer delaktiga i klassrummet eftersom alla elever kan delta på samma premisser.

Enligt skollag och läroplan har skolan två huvuduppgifter, att ?ge eleverna kunskaper och färdigheter? och att ?främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor". Att i praktiskt arbete i klassrummet genomföra dessa båda uppgifter är ofta svårt. Av tradition dominerar kunskaps- och färdighetskraven skolans arbete och stödet för att utveckla arbetet kring värdegrundsfrågor har länge varit eftersatt.Under läsåret 2004-2005 har jag tillsammans med mina elever i årskurs tre arbetat med samtal kring moral och etik. Våra samtal har utgått från litteratur och film.

Varje år producerar Hollywood flertalet filmer med utgångspunkt i historien och dessa formar den allmänna uppfattningen om historiska händelser och personer. Även i klassrummen har filmen hittat in och blivit en naturlig del av undervisningen för många historielärare. Det är dock, som tidigare forskning har visat, oklart huruvida dessa filmvisande lärare har en pedagogisk tanke bakom att trycka på Play. Denna uppsats syftar till att ge en bild av historielärares didaktiska syn på att visa film i undervisningen utifrån frågorna vad, hur och varför de gör det. Kvalitativa djupintervjuer efter en intervjuguide har genomförts med fem gymnasielärare.