Av socialtjänstlagen framkommer det att den som inte själv kan tillgodose sina behov har rätt till bistånd samt att personer med psykiska funktionshinder ska ges möjlighet att leva som andra i egen bostad. Genom boendestödverksamheten kan den enskilde erhålla stöd i sin dagliga livsföring. Syftet med studien var att beskriva hur boendestödjarna arbetar för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna bo i eget boende. För att besvara syftet användes kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod. Av resultatet framkommer det att boendestödjarna ska ge Klienterna individuellt stöd och träning i vardagliga situationer samt hitta verktyg som kan underlätta för den enskilde att leva ett så självständigt liv som möjligt.

Syftet är att undersöka, förstå och beskriva socialarbetares tankar om självreflektion. Syftet går attbryta ner i två frågeställningar;Hur resonerar socialarbetaren kring självreflektion?Hur reflekterar socialarbetaren kring relationen mellan behandlare och Klient?Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjun som datainsamlingsmetod. Sex intervjuer medverksamma socialarbetare som arbetar med längre behandlingsrelationer har genomförts. Empirinhar analyserats utifrån tidigare forskning om självreflektion och självkännedom, samt utifrånteoretiska utgångspunkter i systemteori och intersubjektivitetsteori.I resultatet framkommer socialarbetarnas tankar och erfarenheter kring självreflektion i förhållandetill deras behandlingsarbete.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur några socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd förstod betydelsen av pengar som del i sitt arbete. I studien valde jag att använda mig av kvalitativ metod som baserades på fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien visade bland annat att socialsekreterarnas syn på pengar i sitt arbete var pengar som ett maktmedel och att det i deras arbete finns olika sätt att använda makten på. Resultatet analyserade jag med hjälp av Greta Marie Skaus två modeller som handlar om relationen mellan makt och hjälp samt olika rum där det sociala arbetet kan pågå. Modellerna kan användas på så väl individnivå som systemnivå.

På grund av alla de företagsskandaler som har inträffat har lagstiftaren gjort mycket för att stärka revisorns oberoende och därigenom tillförlitligheten till revisionen. Förtroendet mellan revisor och Klient anses dock lika viktigt och om en revisor inte skapar en personlig relation med sina kunder så finns det en risk att han går miste om viktig företagsinformation. Detta leder fram till frågan om vad revisorerna anser skapa en god revision i små aktiebolag samt hur oberoendet och förtroendet påverkar kvalitén på revisionen. Vi använder oss av en kvalitativ studie för att kunna få mer djupgående information till vår frågeställning. Vår undersökning baseras på primärdata som har samlats in genom personliga intervjuer.

Målet med detta examensarbete var att utveckla en applikation på hemsidan www.gratisbio.se som kunde presentera medlemmarnas positioner på en karta. För att erhålla positioneringsdatan utnyttjades redan befintlig teknik som telefonoperatörerna tillhandahöll. Utvecklingsarbetet innefattade ett web-interface där relevant information kunde visas samt själva kartan som ritades upp med hjälp av Google Maps. Klientdelen av arbetet skrevs i html och JavaScript och serverdelen i PHP, utöver dessa användes format som XML, WSDL och JSON för att skicka information mellan Klient och server. Den färdiga produkten utformades med Gratisbios allmänna utseende i åtanke. Applikationen använder samma färgschema och design vilket gör att den passar naturligt in på sidan. En utvärdering gjordes också för att se vilka ytterligare tjänster som skulle kunna tänkas vara intressanta för Gratisbio när det gäller positionering av mobiler.

Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier är likvärdigt effektiva och att utfallet påverkas av såväl egenskaper hos terapeut samt Klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet allians i systemisk familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeterapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att allians i familjeterapi är ett samspelsfält inkluderande två relaterandenivåer såsom ram och interaktion. De två nivåerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstånd, närvaro och berördhet. I resultatet visades också att allians i systemisk familjeterapi handlar om flera allianser mellan terapeut och Klienter i olika system.

Denna kvalitativa studie undersöker hur praktiker inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård förhåller sig till brukarinflytande. Vidare undersöks hur brukarinflytande i relationell mening påverkar förhållandet mellan praktiker och Klient. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Studien bygger på fem semi-strukturerade intervjuer med yrkeserfarna praktiker inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård. Resultatet tolkades utifrån relationell pedagogik som det beskrivs av Jonas Aspelin och Sven Persson samt Moira von Wrights pedagogiska rekonstruktion av G.H.

Våldtäktsmål har under de senaste åren ofta medfört tidningsrubriker och debatt. Kritik har riktats mot hantering av brottsoffer, straffskalan, vanmaktsbegreppet osv. Det har också hörts kritiska röster om hur advokater bemöter och hanterar målsäganden i våldtäktsmål. Efter långt övervägande har jag därför valt att inrikta min uppsats på vad jag menar är en av de principiellt mest intressanta frågorna, nämligen försvarsadvokatens handlingsutrymme i våldtäktsmål. Det är den eventuella motsättningen mellan försvarsadvokatens förhållande till sin Klient samt de ställningstaganden advokaten har att beakta i förhållande till denna och förhållandet till motparten som jag finner mest intressant.

Denna uppsats handlar om förtroende och oberoende i förhållandet mellan en revisor och dennes Klienter. Syftet med studien har varit att undersöka revisorers uppfattning om hur förtroenderelationen mellan en revisor och dennes Klienter påverkar revisorns oberoende. Vi har valt att avgränsa undersökningen till revisionsbyråer vars Klienter är mindre företag och där parterna har samarbetat under en längre tid. De områden som behandlas i uppsatsen är hur förtroende byggs upp, vikten av förtroende i en Klientrelation, värdet av långsiktiga Klientrelationer och på vilket sätt en revisors oberoende kan påverkas. Undersökningen baseras på personliga intervjuer med två verksamma och tre icke verksamma revisorer.

I arbetet jämförs kommunikation i Ajax med kommunikation i Websockets som är en äldre respektive nyare teknik som används vid realtidsbaserade applikationer. Två applikationer skapas som används för att mäta bandbreddskonsumtion samt nätverksfördröjning beroende på parametrarna datastorlek och uppdateringsfrekvens, som i kombination förväntas påverka mätresultaten. Syftet är att hitta samband mellan parametrarna för att visa vid vilka typer av applikationer Websocket lönar sig bäst och därmed ge understöd för beslut om migration från den gamla tekniken Ajax till den nyare tekniken Websockets.Resultatet av arbetet visar att kommunikation med låg datastorlek per anrop leder till störst vinst med Websockets samt att Websockets oavsett datastorlek eller uppdateringsfrekvens är betydligt bättre än Ajax. För framtida arbete förväntas främst undersöka hur även antalet samtida uppkopplade användare kan påverka resultatet..

Arbete - ?Ett lyckligt tillstånd?Sammanfattning Bakgrunden till den här studien var att den undersökta kommunen har hög arbetslöshet och har valt ett förfarande av arbetslösa bidragstagare som visat goda resultat ur ett samhällsperspektiv. Klienternas perspektiv blev fokus för studien. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om betydelsen av insatsen Råd och Stöd från Socialtjänsten, på Resurscentrum, ur ett Klientperspektiv. Den undersökningsmetod som användes var kvalitativa intervjuer med nuvarande och tidigare deltagare på Resurscentrum, utifrån en intervjuguide.

Denna rapport beskriver framtagande av ett koncept för ett geografiskt informationssystem som är anpassat för att köra på moderna mobila enheter ute i fält. Detta sätter krav på systemet vad gäller beräkningskraft, lagringsutrymme samt möjligheten att klara av intermittent datakommunikation. För att ta fram systemet utfördes först en förstudie med databaser och sökmotorer användes för att hitta relevant information och relevanta artiklar som kunde hjälpa till vid framtagningen av systemet. Denna fakta tillsammans med utförda tester och ?trial-and-error?-programmering ledde i slutändan till ett koncept som klarade av de krav som ställdes på systemet.

The focus of this research is to investigate how the client's emotions can affect the social worker and how the social worker manages these feelings in order to make the right decisions. We have used a qualitative approach in our investigation. We have interviewed six social workers at social welfare bureaux in southern Sweden. Our theories are ?Nai?ve Theory? and ?Affect Theory?.

Syftet med uppsatsen är dels att klarlägga hur förväntningsgapet mellan revisorerna och mikroföretagen ser ut idag, och dels att identifiera faktorer som kan minska gapet. Vid undersökningen har vi använt oss av ett deduktivt angreppssätt. För datainsamlingen har vi använt oss av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Vårt praktiska bidrag visar att ansvarsförhållandet mellan revisor och Klient är grundligt missförstått av mikorföretagen. Normgivares försök att reducera detta genom upprättande av uppdragsbrev och liknande dokument tycks inte påverka förväntningsgapet.

Syftet med föreliggande studie var att belysa kvalitativa aspekter av egenterapimomentet på psykologprogrammet vid Stockholms universitet. Via semistrukturerade intervjuer undersöktes åtta psykoterapeuters erfarenheter av hur det individualterapeutiska arbetet påverkades av att Klienten var en psykologstuderande som genomgick terapin inom ramen för ett obligatoriskt utbildningsmoment. Data bearbetades genom en tematisk analys. Faktorer som befanns påverka det terapeutiska arbetet var: Terapeutens upplevelse av det meningsfulla i att bedriva terapi med blivande psykologer, identifikationen mellan terapeut och Klient, samt Klientens förförståelse för psykoterapeutisk teori och metod. Även Klientgruppens psykosociala förutsättningar och institutionens krav i form av utbildningsobligatorium, tidsram, betalningspremisser samt att momentet ska genomgås hos legitimerad psykoterapeut, upplevdes påverka det terapeutiska arbetet.