Det har länge debatterats huruvida det är lämpligt att revisorer arbetar med både revision ochfristående rådgivning. Vid granskande revision ingår rådgivning som en av revisorns skyldighetertill skillnad från fristående rådgivning som görs på Klientens förfrågan. Frågorna kan ofta beröraområden som är komplexa där revisorns kunskaper inte är tillräckliga. I sådana situationer skarevisorn rådfråga en specialist på området för att säkerställa att det svar som lämnas är adekvat.Revisorers användning av specialister är ett område som ännu inte har utforskats i någon störreutsträckning. Framförallt gällande revisorers likabehandling av Klienter oberoende av storlek.Syftet är att granska och beskriva revisorers användning av specialister med fokus på tvåparametrar i form av revisorns erfarenhet samt Klienternas storlek.

Title: The auditors? choice of negotiation tactics with the client. Has a transformative leadership and self-efficacy any impact on the choice?Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business AdministrationAuthor: Patrick Fransson, Sara EskilssonSupervisor: Jan SvanbergDate: 2015 - 05 Aim: Previous studies indicate different results regarding which tactic the auditor usually use in negotiations with the client. Therefore, this study describes factors that may affect the auditors choice of tactics, that not previously been explored in relation to the tactics that are examined in this study.

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? är en fallstudie med kvalitativ metod där ?Berättelsen om K? står i centrum.Det empiriska arbetet sätts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. Flerårig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar på följande frågeställningar:Vad kännetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom användandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sådan kommunikation?Hur förhåller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser får denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det är möjligt att konstruera en förståelse av sin verklighet och sig själv genom sitt handlande i kropp, rörelse, färger, lera, ljud på instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som språk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjänst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] är av avgörande betydelse då utveckling av sinne och själv är en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmänskligt område skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, känslomässiga, intersubjektiva mötet som uppstår ? och att tolkning får stå tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken är central för var människa.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vårt vara som människor. Jag har i tidigare texter använt benämningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis Klient..

Våld i arbetslivet är ett samhällsproblem som har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren. Människan spenderar stor del av sin vakna del på arbetet och upplevs våld i arbetslivet kan det få förödande effekt på en människas livskvalitet. I denna intervjustudie fokuseras Klientrelaterat våld där arbetsgruppen är restaurangarbetare som jobbar i yttre tjänst med gästkontakt. Det är en grupp som väldigt få studier är baserade på trots att de i sitt yrke har flera riskfaktorer till våld i arbetslivet såsom alkohol, sena nätter och gästhantering.Studiens syfte är att ta reda på vad de anställda som intervjuas anser vara våld på deras arbetsplats och hur det kan se ut men även vad det kan finnas för orsaker till våld på deras arbetsplats. Forskaren i denna studie har en egen förförståelse då denna har jobbat själv i restaurangbranschen i 15 år vilket kan vara både till en nackdel och fördel i studien.

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? är en fallstudie med kvalitativ metod där ?Berättelsen om K? står i centrum.Det empiriska arbetet sätts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. Flerårig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar på följande frågeställningar:Vad kännetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom användandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sådan kommunikation?Hur förhåller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser får denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det är möjligt att konstruera en förståelse av sin verklighet och sig själv genom sitt handlande i kropp, rörelse, färger, lera, ljud på instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som språk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjänst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] är av avgörande betydelse då utveckling av sinne och själv är en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmänskligt område skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, känslomässiga, intersubjektiva mötet som uppstår ? och att tolkning får stå tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken är central för var människa.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vårt vara som människor. Jag har i tidigare texter använt benämningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis Klient..

Denna studie undersöker hur ekonomichefer i svenska icke börsnoterade aktiebolag ser på relationen med revisorn, förhandling och andra interaktioner inom ramen för denna relation. På senare tid har revisorns grundläggande roll som granskare tonats ned till fördel för en mer rådgivande och analytisk roll. En flexibel tolkning av redovisningsstandarder bidrar till att en förhandling eller diskussion kan komma att ske mellan revisor och Klient. Förhandling mellan företagsledning och revisor har konstaterats vara frekvent förekommande i stora utländska företag. Vidare visar forskning att förhållanden, så som relationen mellan företagsledning och revisor, kan ha en betydande påverkan för resultatet av så väl förhandlingar som diskussioner.

Denna uppsats handlar om hur IT-baserade hjälpmedel för personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan vara en resurs och ett medel för att uppnå större självständighet och delaktighet. Uppsatsen behandlar vilka hinder eller möjligheter det kan finnas för ett IT-baserat hjälpmedel att nå ut till individen. Syftet med studien har varit att ta reda på hur utbredd kunskapen och kännedomen är dels om kognitiva funktionsnedsättningar (som beror på psykosproblematik), dels om IT-baserade hjälpmedel för målgruppen bland tre yrkeskategorier. De yrkeskategorier vi valt för vår studie är: enhetschefer, förskrivare och kostnadsansvariga. Vår studie redogör även för hur olika styrmedel i den socialpolitiska och ekonomiska kontexten påverkar diskursen om hjälpmedel.För insamling av det empiriska materialet valde vi en kvalitativ intervjumetod.

Internetpoker har rönt stor uppmärksamhet i media och har vuxit mycket snabbt, kunderna har strömmat till och utbudet har också ökat mycket snabbt. Idag finns flera olika företag som försöker hitta in på denna marknad.Denna uppsats kommer att undersöka konkurrenssituationen inom ett av de stora internetpokernätverken, nätverket vi valt är 24Hs nätverk B2B. Vi undersöker hur situationen ser ut idag, försöker skapa en bild av hur framtiden ser ut för internetpokern och de företag som konkurrerar inom detta nätverk. Vår uppsats syftar även till att stödja vår Klient i att finna segment av marknaden som är mindre exploaterade, genom strategier som kan leda till en ökad framgång.Vi drar våra slutsatser utifrån dels en enkät bland pokerspelare och en genomgång av de skins som idag är aktiva inom nätverket. Vi har även intervjuat representanter för tre aktörer som är verksamma inom nätverket.Slutsatsen att det fortfarande kan vara lukrativt att starta skins inom nätverket 24H, i vart fall så länge marknaden växer.

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? är en fallstudie med kvalitativ metod där ?Berättelsen om K? står i centrum.Det empiriska arbetet sätts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. Flerårig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar på följande frågeställningar:Vad kännetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom användandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sådan kommunikation?Hur förhåller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser får denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det är möjligt att konstruera en förståelse av sin verklighet och sig själv genom sitt handlande i kropp, rörelse, färger, lera, ljud på instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som språk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjänst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] är av avgörande betydelse då utveckling av sinne och själv är en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmänskligt område skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, känslomässiga, intersubjektiva mötet som uppstår ? och att tolkning får stå tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken är central för var människa.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vårt vara som människor. Jag har i tidigare texter använt benämningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis Klient..

Sammanfattning - "Förväntningsgapet -  en jämförelse mellan revisorers upplevelser på förväntningsgapets påverkan på revisorns oberoende och rykte?Datum: 29 maj, 2013Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi FÖA300, 15 HPInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST, Mälardalens högskolaFörfattare:  Oscar Johannesson, 12 augusti 1991    Maria Pettersson, 17 juli 1990Titel: Förväntningsgapet ? en jämförelse mellan revisorers upplevelser av förväntningsgapets påverkan på revisorns oberoende och rykteHandledare: Angelina SundströmExaminator: Cecilia ErixonNyckelord: Förväntningsgap, revisor, oberoende, rykteFrågeställning: Hur upplever godkända och auktoriserade revisorer att förväntningsgapet påverkar revisorns oberoende och revisionsprofessionens rykte?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorer upplever förväntningsgapet mellan revisor och Klient samt hur förväntningsgapet påverkar revisorns oberoende och rykte.Metod: Studien var av kvalitativ karaktär och baserades på sex kvalitativa intervjuer med godkända och auktoriserade revisorer verksamma i Eskilstuna och Västerås. Den insamlade litteraturstudien bestod till största del av vetenskapliga artiklar hämtade i databasen Discovery. Empiriinsamlingen jämfördes med litteraturen i referensramen för att undersöka de intervjuade revisorernas erfarenheter gentemot tidigare forskning.Slutsats: Studien visade att syftet med revision är att kvalitetssäkra och ge trovärdighet åt de finansiella rapporter som samhället förses med. Vidare indikerade studien att revisorn får ett överdrivet ansvar när Klienterna ställer orimliga krav på vad revisorn skall, kan och får utföra.

SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet,FED 334, System för redovisning, revision och ägarstyrning, VT 2007Författare: Sandra Johansson och Sofie LanérHandledare: Karin Jonnergård och Ola NilssonTitel: Uppdragsbrevets påverkan på förväntningsgapet: En studie av revisorer och deras KlienterRevisorns roll och ansvar: Revisorernas roll har på senare tid uppmärksammats alltmer och nya lagar och regler har införts för att förtydliga revisorns ansvar. Kravet på ett skriftligt uppdragsbrev, är det första steget för att leva upp till den nya revisionsstandarden (RS) i Sverige. En standard som infördes med start i januari år 2004. FAR SRS förhoppning är att uppdragsbrevet ska vara ett stöd både för revisorerna och för deras Klienter, bland annat eftersom åtgärderna klargör parternas rättigheter och skyldigheter i uppdraget. Uppdragsbrevet kan sannolikt också bidra till att det så kallade förväntningsgapet minskar.Syfte: Att undersöka om uppdragsbrevet har påverkat förväntningsgapet mellan revisorerna och deras Klienter samt jämföra eventuella skillnader i uppfattningar mellan revisorer inom ?The Big Four? och revisorer på övriga revisionsbyråer.Metodval: En kvalitativ studie genomfördes där en matchning gjordes mellan revisorer och deras Klienter för att kunna undersöka båda sidor av samma förhållande.

Inledning: Det finns idag en brist när det gäller forskning kring privata HVB-institutioner. Denna studie ämnar undersöka miljöterapeutiskt behandlingsarbete på HVB-institution. Författaren är intresserad av hur ett anknytningsbaserat behandlingsarbete kan se ut.Frågeställning: Hur skapar behandlingspersonalen förutsättningar för ungdomarnas möjlighet till anknytning?Metod: Genom att göra djupintervjuer med fem behandlingshemsterapeuter om deras arbete i den ostrukturerade miljöterapin, ämnar författaren att bidra till förståelsen och innebörden av anknytningsbaserat arbete på institution. Intervjuerna har analyserats med hjälp av förutbestämda dimensioner tagna från anknytningsteorin.

Webbapplikationer blir allt mer komplexa och avancerade. Bara na?gra a?r tillbaka var det sto?rsta a?ndama?let med webbapplikationer att servera statiskt inneha?ll. Sedan dess har tilla?mpningen vuxit och lika sa? dess komplexitet.

ASSAs passersystem ARX består av tre delar; en server, en eller flera undercentraler samt ett Klientprogram. I denna rapport ligger fokus på Klienten som är den del av ARX som hanterar administrationen av systemet. Rapporten syftar till att undersöka användbarheten i ARX Klienten samt identifiera brister och föreslå lösningar på de användbarhetsproblem som påträffas.Användbarhet handlar om hur lätt en produkt är att använda och för att vara säker på att slutprodukten ska bli användbar är det viktigt att även utvecklingsprocessen sker på ett användarcentrerat vis. Arbetssättet usability engineering presenteras i rapporten, vilket är ett terativt arbetssätt där användarna är i fokus för utvecklingen av produkten. Arbetssättet innebär att djupgående analyser av användarna och den uppgift som ska genomföras med produkten genomförs, samt att tydliga användbarhetsmål ställs upp.Den empiriska delen av rapporten inleds med en användarundersökning som visar på att vissa brister finns i ARX Klienten, men att användarna överlag är relativt nöjda med systemet.

Syftet med denna masteruppsats var att undersöka vilka idéer och faktorer som legat till grundför de säkerhetslösningar som finns på två socialkontor ? samt hur dessa förkroppsligas i ochgenom kontorens fysiska miljöer. Dessutom är syftet att undersöka vilka föreställningar omKlienten som kan uttolkas ur detta. Studiens empiriska material består av sju kvalitativaintervjuer, som genomförts med tjänstemän som varit involverade i planeringen avsocialkontorens utformning och/eller tjänstemän med som har ett särskilt ansvar för kontorenssäkerhet. Empirin utgörs även av observationer som jag genomfört på socialkontoren.Materialet har analyserats och tolkats med hjälp av sociologen och filosofen Henri Lefebvresteori om hur (sociala) rum produceras, och filosofen Ian Hackings begrepp interaktivakategorier.