Den här uppsatsen ämnar studera effekterna av att använda sig av en viss typ av PR i marknadsföring. En aktuell debatt i media idag diskuterar huruvida man får luras i PR eller inte och i och med detta har vissa kampanjer kallats för bland annat PR-bluffar, kuppar och fejk-PR.  Fenomenet PR-bluff har gått ut på att lansera en kampanj som ska leda till reaktion inom målgruppen för att sedan, efter en viss tid, avslöja det verkliga syftet med aktionen. Genom fallstudier har vi undersökt två kampanjer av detta slag och vad resultat av dessa blivit enligt kommunikationsbyrå, kund och allmänhet och därefter ställt utfallet emot relevanta marknadsförings- och kommunikationsteorier. Dessa teorier betonar starka relationer och tillit mellan företag och dess kunder för att alstra framgång och således kan PR-kuppar ses som motsägelsefulla i marknadsföringssyfte.

Stämning, relationer och miljöer skiljer sig från klassrum till klassrum. Vårt gemensamma intresse och vår strävan om hur man skapar goda relationer och ett positivt klimat i klassrummet ligger som grund för vår studie. Syftet med studien är att lyfta fram vad som kännetecknar ett positivt klassrumsklimat, vad som kännetecknar ett bra ledarskap samt hur läraren kan arbeta för att skapa ett positivt klassrumsklimat. Genom intervjuer med pedagoger samt relevant forskning och litteratur vill vi synliggöra några pedagogers tankar om fenomenet klassrumsklimat. Studien är uppbyggd på intervjuer med fem utvalda pedagoger, pedagogerna valdes utifrån deras olika arbetsplatser och erfarenheter.

Internet har gett människan helt nya möjligheter och former för att kommunicera. I början var nätet mer ett entydigt redskap, idag talar vi om virtuella gemenskaper och nätkulturer, sociala rum som inte finns fysiskt utan bara i själva kontakten människor emellan.Denna studie undersöker om betydelsefulla och hållbara sociala relationer kan uppstå och utvecklas på nätet, utifrån en teori om att detta är möjligt, och om dessa nätrelationer leder till en förskjutning i nätanvändarens sociala umgänge. Studien bygger på en enkät som gjorts på nätet hösten 2005, besvarad av 208 respondenter i ett självselektivt urval. Enkäten är huvudsakligen kvalitativ, då det är de berättande svaren på de öppna frågorna som till största delen utgör empiri i denna studie. Resultatet är inte representativt för nätanvändare i stort utan enbart som exempel på hur nätanvändare kan använda nätet för social relationsreproduktion.

Skatka, Emma & Wiklund, Martina. (2006). Det ömsesidiga mötet ? hur föräldrar möter pedagoger och hur pedagoger möter föräldrar. (The Mutual Meeting - Parents Meet Pre-School Teachers and Pre-School Teachers Meet Parents). Föräldrakontakten är en stor del av arbetet som förskollärare och ytterst viktig.

SammanfattningHur går en organisation från att vara informationsrik till att bli insiktsfull - och hur tar man bästa beslut utifrån denna insikt? Det strömmar otroligt stora mängder data genom produktion- och tillverkningssystem. Företag saknar ofta kunskap kring hur denna information skall användas. Data mining är de verktyg som kan användas för att ta reda på den informationen. Genom att upptäcka mönster och relationer i stora mängder data har Data mining gjort det möjligt att finna den kunskap man tidigare inte trodde fanns.

Denna uppsats har i syfte att undersöka och framföra svenska affärsmäns upplevelser av den bosniska affärskulturen. Det vi ville ta reda på var hur svenskar upplevde affärskulturen i landet men även undersöka hur svenskar som är födda i Bosnien och Hercegovina (B&H) upplevde affärskulturen. Vår första huvudfråga är;Hur upplever svenska affärsmän den bosniska affärskulturen? Vår andra huvudfråga är; Hur upplever svenska affärsmän som är födda i B&H den bosniska affärskulturen? Vidare har vi valt att undersöka om eventuella affärskulturella skillnader påverkar företagets transaktionskostnader. För att på bästa sätt besvara dessa frågor har vi valt en abduktiv ansats och vidare haft en flerfallstudie som forskningsstrategi.

Syftet med min studie är att belysa vilken betydelse de sociala banden har för människors ohälsa inom bemanningsbranschen. Uppsatsens centrala frågeställningar är: Hur upplever de bemanningsantällda inom industrin att deras sociala relationer påverkar hälsan? Hur upplever de bemanningsantällda inom skola/förskola att deras sociala relationer påverkar hälsan? Uppsatsen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer och Thomas Scheffs teori om sociala band. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av intervjuer och jag har använt mig av grundad teori som analys metod. Genom att läsa tidigare forskning fann jag att det fanns lite fokus på vilken betydelse de sociala banden har för bemanningsanställdas ohälsa.

Målet med examensarbetet är att utveckla en marknadsplatsapplikation för Android. Marknadsplatsapplikationen ska tillhandahålla funktioner för att ge användaren förutsättningar att hitta och ladda ner applikationer över Internet ifrån marknadsplatsens serversida. Marknadsplatsapplikationen kommer likt en tunn klient vara helt beroende av innehåll från en serversida. Vid examensarbetets utförande existerade dock ingen serversida då denna ännu inte var färdigutvecklad.För att utveckla marknadsplatsapplikationen utan närvaron av en serversida, implementerades en emulerad serversida som utåt sett hade funktionaliteten av en framtida serversida. En mjukvaruarkitektur implementerades bestående av tre lager: användargränsnitt (GUI), kärnfunktionalitet (Core) och webbkommunikation (WebCom).

En designers främsta uppgift är att hitta lösningar på problem som är svårformulerade vilket kräver full förståelse för designsituationen. Interaktionsdesignern fungerar dessutom som länk mellan olika aktörer i en beställarprocess med syfte att tillgodose slutanvändarens behov, som ofta faller mellan stolarna. Avsikten med denna rapport är att studera hur interaktionsdesignern kan vara den kommunikatör som krävs. Detta har gjorts genom att titta på hur objekt används i kommunikationen mellan designern och dess klient. Studien är gjord genom en videoanalys som tolkats utifrån Herbert H.

Syftet med vår studie är att undersöka hur samarbetet ser ut mellan hem och skola på en etnisk heterogen skola. Vi är nyfikna på vilka förutsättningar det finns för att föräldrar ska kunna påverka undervisningen och på vilket sätt det skapas trygga relationer mellan lärare och föräldrar..

Syftet med min studie har varit att med hjälp av anknytningsteorin undersöka hur de olika inskolningsmetoderna som är aktuella inom svensk förskola idag, traditionell två veckors inskolning och den föräldraaktiva inskolningsmetoden på tre dagar, lyckas möta de yngsta barnens behov av att knyta an till en vuxen i förskolan. Jag ville med hjälp av tankar och erfarenheter från pedagoger i förskolan undersöka hur de upplever sina förutsättningar för att skapa betydelsefulla trygga relationer till de yngsta barnen i förskolan. För att på bästa sätt kunna ta del av pedagogernas tankar valde jag att genomföra en kvalitativ studie där jag använde mig av semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare på tre olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av min studie visar att majoriteten av de intervjuade menar att en pedagogs viktigaste uppdrag i förskolan är att skapa trygga bestående relationer till barnen, att vara en stabil och trygg vuxen. Dock visar det även att pedagogerna upplever svårigheter att leva upp till rollen som en trygg vuxen, bland annat anger intervjupersonerna de stora barngrupperna och administrativa uppgifter som tar tid från barnen som hinder för att skapa och upprätthålla en trygg relation till varje enskilt barn.

LVM- vården har som uppgift att bryta ett destruktivt missbruk, främja motivationen till fortsatt frivillig vård samt långsiktigt främja frihet från missbruk och utvecklandet av en sundare livsstil.     Syftet med studien var att undersöka motiverande faktorer vid Rällsögården utifrån ett klient- och personalperspektiv. Likheter och skillnader mellan klienters och personals uppfattningar om motiverande faktorer analyserades för att undersöka vilken eventuell inverkan dessa kan ha på Rällsögårdens mål att motivera klienten till fortsatt frivillig vård. Tidigare forskning inom ämnet behandlar relationsskapande inom en tvångsvårdskontext, LVM-vårdens syfte och verkställande samt motivationsfaktorer inom tvångsvården.     För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes studien med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av tre personal och tre klienter från Rällsögården.     Resultatet av studien visar att faktorer som rör relation, organisation samt yttre och inre faktorer i klientens liv kan ses som motiverande faktorer av så väl personal som klienter på Rällsögården.

The aim of this study was to analyze how discourses about domestic violence emerges in policy and practice, and to investigate how those discourses may change from a structural, political level to a local, practical level. The research questions focused how the problem of domestic violence is formulated at national and local level, scrutinizing the different discourses framing and reproducing the causes and solutions of the problem, and also to deduce how different context affects formulations. The empirical material consists of policy plans and interviews with social workers. The findings indicates that the issue of domestic violence is articulated differently on different levels. In action plans on the national level, the domestic violence is formulated within a structural discourse, being a problem on a (gender-) political level, whereas professional social workers recognizes domestic violence as a personal problem within an individual oriented discourse.

Denna uppsats bygger på tre, av mig och en annan student, genomförda fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt intervjuades åtta personer som alla vid tidpunkten för intervjuerna var studerande vid universitet och högskolor i stockholmsområdet. Utgångspunkten är att ur ett genusteoretiskt perspektiv undersöka vilka attityder till och åsikter kring våld i heterosexuella nära relationer som framställs av intervjudeltagarna samt hur dessa i grupp, tillsammans konstruerar föreställningar om män och kvinnor som offer och gärningspersoner. Valet av fokusgruppsintervjuer som metod för kunskapssökande grundar sig i, en hos mig, konstruktivistisk syn på hur kunskap produceras. Detta innebär att jag ser på kunskap som något som skapas i interaktionen mellan människor i en viss socialt och kulturellt betingad kontext och där fokusgrupperna får anses representera en någorlunda verklighetsbaserad sådan.

Vi liknar denna antologi med en resa till olika levnadsområden i Sverige där vi får en inblick i några individers lokala levnadsvillkor. Under resans gång har vi försökt förstå hur den lokala platsen inverkar på individernas identiteter och livsvillkor. Resan börjar i två barnfamiljers närmiljö. Där berättar familjerna om olika faktorer så som trafik och hotfulla företeelser som inverkar på deras upplevelse av sin närmiljö som trygg eller hotfull. Därefter far vi vidare till stadsdelen Rosengård i Malmö.