Sök:

Sökresultat:

329 Uppsatser om Klient och socialtjänst - Sida 6 av 22

LVM - VÅRD - hur väl implementeras överhetens policy vid ett LVM - hem till de intagna klienterna

AbstractDenna uppsats fokus ligger på klienter intagna på ett LVM ? hem i Hessleby, som ligger 2 km utanför Mariannelund i Eksjö kommun. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl Hesslebys behandlingshems policy eller grundläggande handlingsprogram implementeras hos de intagna klienterna. Att se om den behandling som Hessleby säger sig stå för överhuvudtaget är möjlig att realisera så att klienterna upplever den på ett likvärdigt sätt som behandlingshemmet. Hesslebys policy är i korthet, att skapa tillit mellan kontaktperson och klient.

Säkerhetsöverlåtelser på finansmarknaden : En skatterättslig analys i ljuset av EMIR-förordningens ikraftträdande

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

V?ldet vuxenv?rlden inte n?r - En studie om socialsekreterares syn p? och arbete med v?ld i ungas parrelationer

This study examines how social workers in child and youth units within Social Services perceive and experience working with violence in young people's intimate relationships. The study aims to highlight whether there is a need for a domestic violence team within the child and youth units. Violence in young people?s close relationships is a growing societal issue, with limited establishment within the research field. While research on the frequency of such violence has increased, studies focusing on tailored support measures have lagged behind.

Hur skapas en hemlös och/eller missbrukande klient (inte)? En diskursiv studie om makt, kön, sexualitet, klass och etnicitet.

Feministisk genusforskning och genusforskning inom socialt arbete visar att både människor i stort och klienter konstrueras olika beroende på kön, sexualitet, klass och etnicitet. Den myndighetsutövande maktdimensionen gör målgruppen socialsekreterare särskilt intressanta att studera.Syftet med uppsatsen var att undersöka konstruktion av klienter med hemlöshets- och/eller missbruksproblematik. Frågeställningarna var: hur konstrueras klienterna i relation till kön, sexualitet, klass och etnicitet? Vilka diskurser kan urskiljas rörande konstruktion av denna grupp klienter? Vilka implikationer/konsekvenser har detta för maktaspekten i arbetet/mötet mellan klient och socialsekreterare?Studien baserades på tre fokusgruppintervjuer med socialsekreterare från två olika stadsdelar och 20 sociala utredningar. Använda begrepp från feministisk teoribildning hämtades från genusteori, queerteori, klassteori och postkolonial teori.

Ett modulärt pluginramverk

I denna rapport presenteras ett existerande system som kan hantera paketerade program (?building blocks?) modulärt. Systemet tillämpas på produkten iipax. Ett building block är en enhet (?plugin?) som kan förflyttas mellan iipax-projekt.

3D för TV

Examensarbetet har gått ut på att självständigt jobba som 3D-generalist och få kunskap och erfarenheter ute på arbetsmarknaden. Jag har jobbat i samarbete med ett TV-företag på en vinjett som kanske skulle användas. Det har varit ett hårt och stressigt arbete. Det har funnits saker som inte gått att slutföra, en deadline som överskridits. Det har funnits ändringar idémässigt samt osäkerhet.

Mindre aktiebolags val av revisor ? En studie om vilka revisorattribut som är avgörande

Den svenska revisionsmarknaden står inför en stundande förändring. För tillfället pågåren utredning avseende revisionspliktens vara eller icke vara och det mest tyder på attdenna kommer att avskaffas inom en snar framtid. När revisionsplikten avskaffasberäknas endast fyra procent av dagens aktiebolag behöva anlita en revisor. Dettakommer antagligen att revolutionera situationen för revisionsbyråerna som inte längrekommer att ha stöd av den svenska lagstiftningen i deras arbete med att knyta till sigklienter. Revisionsbyråerna blir till stor del tvungna att anpassa sig till normalamarkandsförhållanden där efterfrågan styr de olika aktörerna.Syftet med den här studien är att fastställa de revisorattribut som markanden ochrevisionskonsumenterna efterfrågar.

En tillgänglig myndighet... - En kvalitativ undersökning av arbetsförmedlarens arbete i mötet med klienten.

Det övergripande syftet med denna studien har varit att utifrån ett organisationsteoretiskt- och sociokulturellt perspektiv bidra med kunskap om arbetsförmedlarens arbetssätt gent mot sina klienter. Det är framför allt mötet mellan handläggaren och klienten som legat i undersökningens fokus. I min undersökning försöker jag svar på fyra frågeställningar dessa är ; Hur ser klientrelationen ut? Hur ser handlingsutrymmet ut för arbetsförmedlaren, finns det några hinder och /eller begränsningar? Vilka förväntningar finns det på arbetsförmedlingen? Hur sker hanteringen av dom arbetslösa på arbetsförmedlingen?För att söka svar på mina frågeställningar använde jag mig av två metoder. Dels har jag intervjuat arbetsförmedlare, dels genomförde jag en skuggning av en arbetsförmedlare.

En analys av revisorns oberoende

Uppsatsen har till syfte att bidra med en förbättrad analys och beskrivning av revisorns oberoende, samt att ge en förbättrad beskrivning av revisorns oberoende i förhållande till sin klient.Metoden är kvalitativt, induktiv och källorna är både tidkskrifter och intervjuer av aktiva revisorer.Efter en teoretisk genomgång av revisorn och begreppet oberoende, beskrivs olika principer för revisorn att säkerställa sitt oberoende.Slutligen kombineras empiri och teori i en modell, som ligger till grund för en analys..

Hur kan ett förväntningsgap minskas mellan revisor och klient med en förbättrad kommunikation?

Under de senaste decennierna har det vuxit fram en allmän förväntan om att företag ska betjäna både aktieägare och allmänheten. Det ställer i sin tur krav på revisorerna som måste vara medvetna om vilka förväntningar de olika intressenterna har. Olika intressenter har dessutom olika förväntningar på revisionen vilket inte förenklar situationen för revisorerna. Ett av kommunikationsmedlen som ett företag har idag med sina intressenter är den externredovisning som upprättas av revisorerna. Den allmänna opinionen har under den senaste tiden dock fört allvarlig kritik mot revisorer och hela revisionssystemet.

Kriminalvårdens klientutbildning

Utbildning på anstalt har de senaste åren fått ett rejält uppsving i och med kriminalvårdens nyetablerade klientutbildning i form av lärcentrum på anstalterna. Denna studie kartlägger hur dessa studier organiseras, och har utförts med hjälp av intervjuer med både lärare och studerande. Studien har utförts ur ett relationellt perspektiv och verksamheten synas via individ- grupp- och organisationsnivå. Det beskrivs hur tiden på anstalt upplevs för klient och hur motivation styr deltagandet i utbildningen, samt hur undervisningsformen ställer krav på lärarrollens olika egenskaper. Avslutningsvis redovisas utvecklingsförslag avseende verksamheten och vägar att nå de intagna som för närvarande inte deltar i studier..

Psykodynamiskt förhållningssätt i musikterapi : en intervjustudie med tre musikterapeuter utbildade på psykodynamisk teorigrund

Denna C-uppsats a?r en kvalitativ studie da?r tre verksamma musikterapeuter, med olika utbildningsa?r, ko?n och klient/patientgrupper, intervjuats i form av semistrukturerad djupintervjuer. Syftet med uppsatsen a?r att studera hur tre verksamma musikterapeuter, utbildade pa? KMH:s musikterapiutbildning, beskriver psykodynamiskt fo?rha?llningssa?tt. Analyserna av intervjuerna presenteras som narrativ centrerade kring tre olika tyngdpunkter; o?ppet, flexibelt och personligt vilka ga?r att ha?rleda till det som bena?mns som intoningsprocesser inom den psykodynamiska teoribildningen.

KULTUR OCH HEDERSRELATERAT V?LD: En studie av socialsekreterares f?rst?else f?r kultur och kulturell kompetens i samband med v?ld och f?rtryck i hederns namn

Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.

Hur hanterar revisorer på små byråer anmälningsplikt vid misstanke om brott?: en liten survey-undersökning med sex revisorer

En revisors arbete regleras av en mängd olika lagar, regler och rekommendationer. År 1999 lagstiftades anmälningsplikten vilket innebar att en revisor som misstänker ett ekonomiskt brott ska anmäla detta. Tidigare har en revisor som misstänkt att det pågått ekonomiska oegentligheter i ett företag inte självmant fått anmäla detta till polis eller åklagare. Anmälningsplikten innebär dock ett avsteg från tystnadsplikten som av många anses vara en av revisorns viktigaste regler. En revisor innehar en unik ställning i företaget som granskas och har därmed rätt att kräva upplysningar samt få tillgång till alla handlingar.

Tunna eller tjocka klienter: för- och nackdelar med de olika klienterna i lärande organisationer

I en arkitektur med tunna klienter körs all programvara centralt från servern, medan med tjocka klienter körs programvaran lokalt på varje enskild klient. I denna uppsats har vi tagit fram teorier om för- och nackdelar med tunna och tjocka klienter och gjort en fallstudie vid Luleå tekniska universitet på en avdelning som nyligen bytt från tjocka till tunna klienter. Utifrån de teorier vi läst och den empiri vi utfört drog vi slutsatsen att tunna klienter oftast passar bättre i arkitekturen än tjocka klienter..

<- Föregående sida 6 Nästa sida ->